Nu även med konsumtionskvoten!

I en rapport till Stockholms Handelskammare (sammanfattning här) har jag visat att Finansinspektionens amorteringskrav har införts på felaktiga grunder. FI har motiverat amorteringskraven med att hushållens höga skuldkvoter skulle medföra en ”förhöjd makroekonomisk risk” för ett större konsumtionsfall vid en lågkonjunktur och hänvisat till erfarenheter från Danmark och Storbritannien under krisen 2008–2009. Men forskningen har visat att det större konsumtionsfallet i dessa länder inte berodde på skuldkvoten utan på att hushållen före krisen ägnade sig åt en omfattande bolånefinansierad ohållbar överkonsumtion, något som fick ett abrupt slut under krisen och bidrog till en djupare lågkonjunktur. Överkonsumtionen medförde en mycket låg sparkvot före krisen och en stor ökning av sparkvoten under krisen i dessa länder. I Sverige har däremot sparkvoten före, under och efter krisen stigit till en historiskt hög nivå. Det innebär att konsumtionskvoten fallit till en historiskt låg nivå. Detta är inte förenligt med en omfattande bolånefinansierad överkonsumtion och därmed en förhöjd makroekonomisk risk här. Slutsatsen är att amorteringskraven har införts på felaktiga grunder.

Men i samband med sin översyn av nationalräkenskaperna har SCB nyligen reviderat och sänkt hushållens sparkvoter. Håller slutsatsen med de reviderade sparkvoterna? Och vad är konsumtionskvoterna? [Read more…]

Replik publicerad på DN Debatt idag:

Riskerna med hushållens skulder har överdrivits. Utländska erfarenheter beskrivs på ett missvisande sätt. Amorteringskraven har införts på felaktiga grunder. De drabbar nya bolånetagare utan hög inkomst eller förmögenhet, särskilt unga. De minskar också hushållens motståndskraft mot inkomststörningar. [Read more…]

Finansinspektionen har de senaste åren infört amorteringskrav och genomdrivit en övrig åtstramning på bolånemarknaden. Detta har skett på felaktiga grunder, har negativa välfärds- och fördelningseffekter och försämrar bolånemarknadens funktionssätt. Syftet har varit att öka bolånetagarnas motståndskraft och minska risken för djupare lågkonjunkturer, men i själva verket minskar amorteringskraven motståndskraften och snarast ökar risken för djupare lågkonjunkturer. Detta hävdar jag i en rapport till Stockholms Handelskammare som presenteras idag. [Read more…]

Finanspolitiska rådet har kommit med sin rapport 2019. En sak som förtjänar att uppmärksammas är att rådet har ändrat sin bedömning av riskerna med hushållens skulder. I rapporten 2018 skrev man att ”rådets uppfattning är att den ökade skuldsättningen innebär en ökad sårbarhet som kan förstärka problem relaterade till eventuella obalanser på bostadsmarknaden”. I årets rapport står det att ”rådet anser att oron för hushållens skuldsättning och de makroekonomiska riskerna förefaller överdriven”. Här är ett utdrag ur årets rapport om riskerna med hushållens skulder (sid. 17-18): [Read more…]

Hushållens förväntningar om framtida bostadspriser är oproblematiska. Höstens prisvall på bostadsmarknaden kan i huvudsak förklaras med minskad bostadsefterfrågan på grund av Finansinspektionens amorteringskrav och bankernas betydligt skärpta kreditgivning med skuldkvotstak och hög kalkylränta vid kvar-att-leva-på-beräkningar. Nyproduktionen av bostäder kommer sannolikt att falla betydligt. Det är slutsatserna i en ny rapport av konsultföretaget Evidens.  [Read more…]