Finansinspektionen har hävdat att flertalet hushåll med en vuxen och inget barn inte omfattas av det skärpta amorteringskravet för hushåll med skulder större än 4,5 gånger bruttoinkomsten. Bara hushåll med höga inkomster skulle omfattas. Men detta beror på att redan det gällande amorteringskravet drabbat hushåll med måttliga inkomster och starkt begränsat deras lånemöjligheter. Därigenom hindras unga från att köpa en genomsnittlig Stockholmsetta trots att de har råd med de egentliga boendekostnaderna. Utan amorteringskraven skulle deras lånemöjligheter vara betydligt bättre. Och, som sagt, sakliga skäl för amorteringskraven saknas. [Read more…]

Unga bostadsköpare utan förmögenhet eller rika föräldrar måste låna för att köpa en etta. Men för högbelånade ettor i Stockholms kommun medför det gällande amorteringskravet på 2% en stor skillnad mellan boendeutbetalningar och egentliga boendekostnader. Med 85% belåningsgrad och 2% amortering för en genomsnittlig etta i Stockholms kommun blir boendeutbetalningen så hög som 10 200 kr per månad, medan boendekostnaden är så låg som 2 400 kr per månad. Utan amorteringskrav skulle boendeutbetalningen bli 6 300 kr, betydligt lägre. Med bara 50% belåningsgrad och ingen amortering blir boendeutbetalningen bara 4 400 kr medan boendekostnaden är oförändrat låg. Dessa skillnader skapar stora trösklar, snedvridningar och välfärdsförluster på bostadsmarknaden. Detta drabbar och utestänger unga ensamboende som har råd med de egentliga boendekostnaderna i en genomsnittlig etta men som inte klarar de stora utbetalningarna om de måste låna. Men välbeställda ensamboende som antingen inte behöver låna så mycket eller har så stor inkomst att de klarar de stora utbetalningarna kan bo överraskande billigt.  [Read more…]

Amorteringskraven ökar två obalanser på bostadsmarknaden. Den ena obalansen är den stora skillnaden för högbelånade hushåll mellan boendeutbetalningar och egentliga boendekostnader. Denna skillnad är i själva verket ett stort ofrivilligt sparande, närmare 14 000 kr per månad för en genomsnittlig trerumslägenhet i Stockholm. Den andra obalansen är den stora skillnaden i detta ofrivilligt sparande mellan hög- och lågbelånade hushåll. Dessa obalanser skapar stora trösklar, snedvridningar och välfärdsförluster på bostadsmarknaden. De drabbar och utestänger hushåll som har råd med de egentliga boendekostnaderna men inte klarar det stora ofrivilliga sparandet. Men välbeställda hushåll som kan spara 14 000 kr per månad kan bo överraskande billigt de närmaste tio åren i Stockholm.  [Read more…]