Varför påminner EU mer om Hotel California än om krogen?

När vi som individer ingår olika förbund, må det vara äktenskap eller en anställning, så vet vi för de mesta att det finns lagar och regler som kommer att underlätta om vi någon dag skulle önska upplösa detta förbund. Dessa lagar och regler gör att den eventuella separationen förenklas och minskar kostnaderna i samband med detta. I förlängningen kan det öka vår villighet att ingå i förbundet.

Det finns dock många exempel på viktiga förbund där det helt enkelt saknas regler för hur ett eventuellt uppbrott ska gå till. EU och EMU är exempel på detta, och även många enskilda länders konstitutioner saknas regler för hur ett fredfullt uppbrott ska äga rum. Detta riskerar att leda till mycket kostsamma uppbrott, ivärsta fall inbördeskrig. Dessutom kan dessa höga upplösningskostnader medföra att unioner håller ihop även efter det är optimalt för deltagarna att göra så. Så varför är det på detta sätt (som Astrids rumpnissar så klokt undrade)?

I en artikel i European Economic Review förklarar Massimo Bordignon och Sandro Brusco detta för oss.  Svaret till gåtan är som så ofta annars asymetrisk information. Givet att det endast är de enskilda aktörerna (t exnationalstaterna i EU) som känner till hur det faktiskt går för dessa, så finns risken att aktörerna frestas ljuga för att på så sätt dra vinningar på de andra medlemmarnas bekostnad. Bordignon och Brusco poängterar att detta kan vara möjligt inom EU där det ju är det enskilda lander som ansvarar för insamling in och redovisning av statisktik om t ex inkomst.  Detta gör det svårarare att hålla ihop federationen. Ett sätt att lösa detta problem är helt enkelt att göra det kostsamt för medlemmarna att brya federationen, vilket i sin tur minskar lockelsen för enskilda stater att dölja sin privata information, eftersom detta skulle kunna leda till att andra länder vill bryta sig ur federationen/unionen, vilket medför kostnader för det ”ljugande” landet.

 

Comments

  1. Mats Ekelund says:

    Detta är väl ändå litet väl mycket Dr Pangloss . Visst är det en intressant och intelligent teori som framförs. Men att på allvar hävda att detta skulle vara skälet till att unionen saknar utträdesvillkor är lite väl fantastiskt. Betänk att detta är samma slags superhjärnor som skapat EU:s jordbrukspolitik, fiskesubventioner, etc.

    Nej, jag tror mer på att den här typen av institutioner evolverar fram som ett resultat av kortsiktigt politiskt rävspel, några nypor visionära floskler och en god portion snäva särintressen.

    EU utvecklades nog snarare ur ett puttrande politiskt träsk än genom intelligent design.

  2. Carl J says:

    Eftersom det inte finns utträdesvillkor i fördraget till EU är det vanliga folkrättsliga regler som gäller. Alla stater anses då som suveräna och fria att lämna EU. Därmed inte sagt att det skulle uppskattas av de andra medlemsstaterna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s