Växelkursdepreciering när styrräntans nedre gräns binder

[English]
När styrräntan nått sin nedre gräns (som inte nödvändigtvis är noll utan kanske minus 0,25 eller minus 0,50 procent) finns det förutom räntebanan flera s.k. okonventionella medel att vid behov bedriva mer expansiv penningpolitik, som värdepappersköp (balansräkningspolitik) och växelkurspolitik. Eftersom inflationen legat runt noll under flera år och arbetslösheten är mycket hög kan sådana okonventionella medel mycket väl behövas i Sverige för att Riksbanken ska kunna uppfylla sitt mandat att stabilisera både inflationen runt inflationsmålet och resursutnyttjandet runt en långsiktigt hållbar nivå.

Den tjeckiska nationalbanken har gjort nya erfarenheter som är relevanta i detta sammanhang. Den tjeckiska nationalbanken har, i en situation med bindande nedre gräns för styrräntan, det senaste året gjort ett av allt att döma lyckat penningpolitiskt experiment genom att depreciera den tjeckiska valutan och införa ett växelkursgolv för att på så sätt bättre uppfylla sitt inflationsmål och stimulera den tjeckiska ekonomin ut ur sin långa recession.  [Read more…]

Behöver Sverige en ”nudge unit”?

När jag för sex år sedan recenserade Richard Thaler och Cass Sunsteins bok Nudge här på Ekonomistas skrev jag att det var en viktig bok. Det skrev jag nog dock mest som en ursäkt för att skriva en lång recension och jag tror inte riktigt jag då förstod vilket inflytande boken skulle få. Barack Obama tog direkt idéerna till sig och inrättade Office of Information and Regulatory Affairs (OIRA) där Cass Sunstein själv var chef 2009-2012. (I uppföljaren Simpler diskuterar Sunstein bland annat erfarenheter därifrån, se Jespers recension.) I Storbritannien inrättades Behavioral Insights Team (BIT) med Richard Thaler som främsta rådgivare. EU har inrättat en särskild enhet som ägnar sig åt beteendeekonomi. I Danmark och Norge finns i stället fristående organisationer, iNudgeYou och GreeNudge som fungerar som rådgivare och konsulter åt regering och myndigheter. [Read more…]

Svårt för Jansson att försvara Riksbanken

 [English.]

I ett nytt tal försöker Per Jansson med gamla och redan bemötta argument försvara Riksbankens penningpolitik och kritisera dess kritiker. Man kan tycka att han borde använda sin tid till att lära sig av Riksbankens misstag istället för att försöka angripa Riksbankens kritiker. En närmare granskning av av fakta och data visar också att Jansson misslyckas i sitt försvar.

[Read more…]

Motsägelsefullt om nationella prov

Skolans nationella prov kan ha två huvudsyften: att formativt stödja det pedagogiska arbetet eller att vara ett summativt utvärderingsinstrument av skolans verksamhet. Tyvärr är dessa syften är svåra att förena och när utbildningsminister Gustav Fridolin drar upp riktlinjerna för de nationella provens framtida roll i skolan är det svårt att se vilket ben han egentligen står på. Risken är därför stor att proven inte kommer att fungera väl för något av deras möjliga syften.
[Read more…]

Den svarta lådan vid Brunkebergstorg: svar till Martin Flodén

I detta gästinlägg svarar Harry Flam på Martin Flodéns bemötande av Flams tidigare kritik.

Avsikten med mitt inlägg ”Den svarta lådan vid Brunkebergstorg” var inte att kritisera den förda penningpolitiken, begäran om en förstärkning av valutareserven eller kravet på åtgärder mot hushållens skuldsättning.

Avsikten var istället att ge exempel på diskrepanser mellan de analyser som Riksbankens tjänstemän gjort å ena sidan och det underlag som Riksbankens direktion (eller dess majoritet) har hänvisat till när man fattat beslut å den andra, samt visa att direktionens beslutsunderlag har varit tillrättalagda[Read more…]