Allt går igen

Den senaste tiden har jag noterat några fenomen som jag känner igen från forna tider. De ger mig en känsla av att allting i samhället återkommer, bara i ny skepnad. Jag inser att denna känsla är problematisk; det finns en massa saker som är genuint nya. Dessutom är det vanskligt att dra slutsatser från ett fåtal anekdotiska observationer, fast vi människor gör det gärna (beteendeekonomer kallar det ”de små talens lag”).

tidningspojke_förr2 tidningspojke_idag

Tidningspojke då…

… och nu.

Ta till exempel tidningspojkar. Jag minns för många år sedan när jag såg en gammal film från mellankrigstiden, då jag slogs av hur gammalmodigt det kändes med pojkar som stod i gathörn och sålde tidningar. Vi hade ju löst allt det där genom att få tidningen hem i brevlådan eller att snappa åt oss ett ex i snabbköpskassan. Sedan kom gratistidningarna och med dem — tidningspojkar! Visserligen idag något äldre (och mer mörkhyade), men ändå samma fenomen.

bettleri tiggeri_Sala

Tiggarförbud då…

… och nu.

Ett annat exempel: tiggarna. När min kusinhustru från Schweiz besökte Sverige på mitten av 1990-talet utropade hon: – Men ni har ju inga tiggare! I Schweiz fanns de enligt henne sedan länge i storstäderna, medan vi i Stockholm inte sett dem på över ett halvt sekel. Men nu är de tillbaka. De finns överallt i storstädernas tunnelbanor och shoppinggator. I Sala ville man nyligen förbjuda tiggeriet, precis som skyltarna i trapphusen för hundra år sedan.

piga_da rut_nu

Piga då…

… och nu.

Till sist: pigorna. Jag vet, RUT-debatten är över och hemtjänstsektorn är här för att stanna. Men ändå: pigorna är tillbaka. Sedan kan man diskutera om deras återkomst är tecken på en effektivisering och ett nytt utvecklingsstadium (industrisamhällets övergång i tjänstesamhället) eller om det bara är en ”remake” av ett gammalt klassamhälle.

Anekdotisk evidens är, som jag redan sagt, lurig. Man bör undvika att dra långtgående slutsatser utifrån endast tre observationer, och än mer så om dessa inte är problemfria. Exempelvis är det till skillnad från förr numera nästan uteslutande invandrare som figurerar. Fast å andra sidan kanske det ger ledtrådar till varför vi ser en återkomst av en rad fenomen vi inte sett på nära ett sekel. Fenomen som ger oss känslan att allt går igen.

Comments

  1. Med 100% säkerhet, upplevelsen är perception av fraktaler.

  2. Reflexioner says:

    Är det inte samma fenomen men ursprungsplatsen var närmare förr (svensk landsbygd; inflyttning till städer)?

    Är det inte så att man måste välja: antingen bara släppa in högutbildade eller låta människor arbeta med det de (för tillfället) kan oavsett bakgrund.

    Att folk har olika typer av jobb konstituerar väl inte i sig ett klasssamhälle. Så länge det inte finns hinder för social mobilitet (under ett liv, eller mellan generationer) cementeras inte klasser i feodaltidens bemärkelse.
    Tänk på den enorma mängden berättelser om ”klassresor ” som finns från svenskt 1900-tal.

  3. Gregor Samsa says:

    Nej, man måste inte välja. Man kan också investera i människors humankapital. Sådana investeringar var en orsak till att jobben som beskrivs försvann en gång i tiden.

  4. Hänvisning till social rörlighet (påståendet att alla har en chans till klassresa) är bara för att rättfärdiga en orättfärdig politik och tysta människor? http://www.nytimes.com/2007/07/13/opinion/13fri2.html?_r=1&oref=slogin I länkad artikel kan man läsa: ”When questioned about the enormous income inequality in the United States, the cheerleaders of America’s unfettered markets counter that everybody has a shot at becoming rich here. The distribution of income might be skewed, but America’s economic mobility is second to none.”

  5. Jag tycker inte att man kan kalla dina exempel för blott anekdotiska bevis. Du pekar ju på tre välkända företeelser.
    Vissa ting förändras dock eller smalnar liksom av….Se min blogg om hierarkiska mönster:

    http://torestad.blogspot.com/2011/06/hierarkier-da-monarki-nu.html

  6. Anthony Binder says:

    Lustigt, jag satt i helgen med ett antal liberaler från UK och andra delar av Europa nyligen och diskuterade just återgången till tillstånd före 1900 talets liberala revolutioner.
    För hundra år sedan är jag säker på att läsare av media och litteratur skulle se det som inte bara möjligt, utan till och med troligt att vi idag skulle sitta och diskutera saker, via hopkopplade ‘datorer’ via ett ‘internet’ och vissa av oss skulle skörda dess drivande el, genom mineralfilm på taket och uppkoppling via mobiltelefonisystem…
    men ingen enda skulle våga tro att vi skull se en färgad president i USA, kämpa i sin kamp att bli president med kvinnor, alla med akademiska examina, slåss för att införa allmän sjukvård, och leva i länder med allmän rösträtt och allmän skolgång…

    Nej, det är många signaler i samhället som pekar på en tid före de liberala samhällsförändringarna.

  7. Lotta says:

    När samhället har nya fenomen som skall utformas refererar vi till de ordningar vi lärt oss historiskt.
    Det är väl ganska ordentliga skillnader vi ser här. Gratistidningar. De tidningspojkar som fanns på mitten av 1900-talet sålde tidningar. Idag delar de ut dem.
    Pigor är något som Villy Bergström kom på metaforiskt. Pigor bodde i hushållet, ofta i det sämsta rummet och hade ingen reglerad arbetstid. Idag subventionerar staten denna typ av arbete just för någon som kommer ett antal timmar och utför ett väl specificerat arbete (även om innehållet i arbete ter sig ganska trist).
    Jag ger dig rätt att tiggare går igen och det är något väldigt, väldigt trist med dagens samhälle. Men är orsakerna desamma som då vi sist upplevde tiggare? Det är trots allt en fundamental skillnad mellan de som trängts ut från samhällets välfärd och de som kommit utifrån för att organiserat tigga för andra än de själva.

Trackbacks

  1. […] Waldenström har en läsvärd betraktelse i dag på ekonomistas. Den visar att ekonomer kan annat än bara flytta kurvor i sina diagram […]

  2. […] ”Bör offentliga välfärdstjänster ingå i fattigdomsstatistiken?”, ”Allt går igen”, ”Ojämlikhet och hälsa — hur ska sambandet mätas?”, ”Varför ska vi […]

Lämna ett svar till Gregor Samsa Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s