Har pensionärerna drabbats hårt av krisen?

Skattesänkningar för pensionärerna är ju en av de stora valfrågorna. Den viktiga principfrågan är förstås om pensioner ska beskattas på samma sätt som arbetsinkomst. Men i regeringens förslag till skattesänkning från 2011 har även följande tveksamma motivering smugits in: ”Till detta kommer att en av de grupper som har påverkats mest av finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen är pensionärerna”.

I ett remissvar till regeringens förslag påpekar Konjunkturinstitutet att pensionärerna inte alls har drabbats hårdare än andra grupper. Enligt figuren nedan (från regeringens vårproposition) har den disponibla inkomsten stigit snabbare för pensionärerna än för andra grupper mellan 2006 och 2010. Detta alltså trots de omfattande jobbskatteavdragen och trots att bromsen slagit till i pensionssystemet.

Utvecklingen av genomsnittlig disponibel inkomst för olika grupper. Inkomst exklusive kapitalvinster. Diagram 1.8 i Bilaga 4 till Vårpropositionen 2010.

Underjordisk subvention eller avdrag på marknivå?

När jag för några månader sedan jämförde subventionerat dagis med avdraget för hushållsnära tjänster uppstod en intensiv diskussion. Det spekulerades bland annat i om Socialdemokraterna skulle komma med sin egen version av RUT, fast då i form av direkt subventionerade offentligproducerade hushålltjänster. Dagens DN-utspel av Batljan och Jämtin om fler hushållsnära tjänster i Stockholms tunnelbana är helt i linje med denna spådom.

Det är emellertid oklart om de tänker sig att dessa tjänster ska subventioneras eller inte men en tolkning är att de tänker sig lägre lokalhyror för de företag som passar in i deras mall. Om denna tolkning är korrekt är det svårt att se varför fördelningsprofilen på denna indirekta subvention skulle vara annorlunda än för RUT-avdraget — det kommer fortfarande att vara de relativt välbeställda som främst tar del av dessa tjänster.

En annan tolkning är att man inte alls tänker sig någon subvention men i så fall är dagens utspel ett av de mest innehållslösa hittills i årets valrörelse. Det finns ju i dagsläget gott om mataffärer, kemtvättar, skräddare och skomakare i tunnelbanan. Att Batljan och Jämtin tycker att det gärna kunde vara ännu fler lär knappast få några större konsekvenser för tunnelbanans tjänsteutbud.

Ekonomistas via fler kanaler

Även om aktiviteten på bloggen varit rätt låg den senaste tiden har vi inte varit helt sysslolösa. Från och med igår så finns Ekonomistas även på Facebook. Gå gärna in och gilla vår sida (sök på Ekonomistas). Dessutom går det att skicka tweets om våra inlägg via Twitter men tyvärr måste man klicka på inläggets rubrik för att se Tweet-knappen. Slutligen har vi även skaffat ett Twitter-konto men vi är ännu inte helt säkra på att allt funkar. Förhoppningsvis kommer det att gå bra att följa oss på Twitter för den som så önskar.

Lyxigare konsumtion förklarar inte högre priser

Resor till avlägsna destinationer med flotta hotell drev upp priserna på charterresor med drygt 5 procent det senaste året.” Så inleddes igår ett TT-telegram om SCBs nya inflationssiffror. Alla som har läst en grundkurs i makroekonomi bör hoppa till efter detta påstående. Inflationen ska mäta prisförändringarna på identiska varor över tiden. Visserligen är det svårt att i praktiken beräkna inflationen eftersom varor och konsumtionsmönster förändras över tiden, men SCB försöker förstås hantera sådana förändringar.

Den som vill förvissa sig om att det inledande påståendet är felaktigt kan läsa SCBs KPI-handbok (s 59-60). Där framgår tydligt att SCB kontrollerar för både destination och hotellkvalitet. Prisuppgången på charterresor förklaras alltså just av prishöjningar, inte av att konsumenterna har gjort lyxigare val.

Arbetslösheten under mandatperioden

Mona Sahlin och Thomas Östros skriver idag på DN Debatt att ”arbetslösheten sedan hösten 2006 har ökat mer i Sverige än genomsnittet i EU”. Det stämmer att arbetslösheten under finanskrisens inledning ökade snabbare i Sverige än i många andra länder. Men under de senaste kvartalen har utvecklingen börjat vända. Arbetslösheten har stabiliserats eller kanske till och med börjat sjunka i Sverige, medan den fortsätter att stiga i många europeiska länder.

En tänkbar förklaring till denna utveckling är att vissa europeiska länder inledningsvis försökte motverka lågkonjunkturen med finanspolitiska stimulanser som inte var förenliga med deras svaga offentliga finanser. Dessa länder har nu tvingats ta tillbaka stimulanserna och i flera fall även genomföra ytterligare åtstramande besparingar, vilket kan väntas medföra en svag utveckling på arbetsmarknaden i dessa länder. 

Som figuren nedan visar har dock skillnaderna mellan utvecklingen i Sverige och EU-genomsnittet hittills varit små. Enligt Eurostats säsongsrensade kvartalsdata har arbetslösheten ökat med 0,1 procentenheter mer i Sverige än genomsnittet i EU mellan tredje kvartalet 2006 och andra kvartalet 2010, men enligt deras mer osäkra månadsdata har arbetslösheten ökat med 0,2 procentenheter mindre i Sverige mellan september 2006 och juni 2010. Det går alltså knappast att säga annat än att den svenska utvecklingen har följt genomsnittet i EU mycket nära under mandatperioden.

Säsongsrensad harmoniserad arbetslöshet 2006kv3-2010kv2, procentenheters förändring sedan 2006kv3. Källa: Eurostat.

Lästips om empirisk metod

En nyanserad och lättillgänglig diskussion kring huruvida randomiserade experiment kan påverka våra kunskaper om samhället står att finna i senaste numret av City Journal. Artikeln avspeglar väl den ökade skepsis som kommit att prägla samhällsvetarnas syn på experimentella metoder. För några år sedan var tongångarna annorlunda, exempelvis som i en triumfatorisk artikel i Policy Review. Äntligen skulle vi kunna få svar baserade på sann kunskap, ofärgad av ovidkommande faktorer som forskarens ideologiska övertygelser!

För den som vill fördjupa sig i den akademiska diskussionen kring dessa frågor kan med fördel ge sig i kast med senaste numret av Journal of Economic Perspectives där företrädare för olika ståndpunkter utvecklar sina argument (tyvärr krävs prenumeration). Även på Ekonomistas har vi skrivit en hel del på detta tema, se exempelvis Jespers inlägg om Angus Deatons kritik av randonomisterna.

Uppdatering: Som Dennis påpekat pågår diskussionen även i senaste numret av Journal of Economic Literature.