Arbetslösheten under mandatperioden

Mona Sahlin och Thomas Östros skriver idag på DN Debatt att ”arbetslösheten sedan hösten 2006 har ökat mer i Sverige än genomsnittet i EU”. Det stämmer att arbetslösheten under finanskrisens inledning ökade snabbare i Sverige än i många andra länder. Men under de senaste kvartalen har utvecklingen börjat vända. Arbetslösheten har stabiliserats eller kanske till och med börjat sjunka i Sverige, medan den fortsätter att stiga i många europeiska länder.

En tänkbar förklaring till denna utveckling är att vissa europeiska länder inledningsvis försökte motverka lågkonjunkturen med finanspolitiska stimulanser som inte var förenliga med deras svaga offentliga finanser. Dessa länder har nu tvingats ta tillbaka stimulanserna och i flera fall även genomföra ytterligare åtstramande besparingar, vilket kan väntas medföra en svag utveckling på arbetsmarknaden i dessa länder. 

Som figuren nedan visar har dock skillnaderna mellan utvecklingen i Sverige och EU-genomsnittet hittills varit små. Enligt Eurostats säsongsrensade kvartalsdata har arbetslösheten ökat med 0,1 procentenheter mer i Sverige än genomsnittet i EU mellan tredje kvartalet 2006 och andra kvartalet 2010, men enligt deras mer osäkra månadsdata har arbetslösheten ökat med 0,2 procentenheter mindre i Sverige mellan september 2006 och juni 2010. Det går alltså knappast att säga annat än att den svenska utvecklingen har följt genomsnittet i EU mycket nära under mandatperioden.

Säsongsrensad harmoniserad arbetslöshet 2006kv3-2010kv2, procentenheters förändring sedan 2006kv3. Källa: Eurostat.

Comments

  1. Nils Lindholm says:

    Klart att Sverige klarat arbetslösheten bra.
    Dollarn vart ju som värst från apr 08 – feb 09 uppåt 50% dyrare.
    EUROn typ 1/4 del, bara!!
    Vi har idag från 0701 ungefär 10% i devalvering enl. TCW.
    Borde väl ge nåt resultat.
    Svenska löner o råvaror är uppåt 10% lägre än i TCW-land i snitt mot 0701.

  2. Nymnchen says:

    Sverige har inte alls klarat arbetslösheten bra. Facit för sverige är katastrofalt om man jämför med andra EU-länder om man ser till UTGÅNGSLÄGET. Och inte jämfört med de länder som man brukar jämföra Sverige med. Jag utgår från hela 2007 för att får en uppfattning om utgångsläget, men man kan naturligtvis utgå från 2006 eller vilken månad man vill, det ändrar inte bilden nämnvärt.

    Genmsnitt EU (25 länder) 2007: 7,2% (maj 2010: 9,7%)
    Sverige 2007: 6,1% (maj 2010: 8,7%) +2,6%
    Tyskland 2007: 8,4% (maj 2010: 7,0%) -1,4%
    Finland 2007: 6,9% (maj 2010: 8,6%) +1,7%
    Belgien 2007: 7,5% (maj 2010: 8,6%) +1,1%
    Nederländerna 2007: 3,2% (maj 2010: 4,3%) +1,1%
    Österrike 2007: 4,4% (maj 2010: 4,0%) -0,4%
    Polen 2007: 9,6% (maj 2010: 9,7%) +0,1%

    Sverige slår rekord i försämring, +2,6% högre arbetslöshet 2007 jmf med 2010. Följt av Finland med 1,7% högre arbetslöshet. Om Sveriges arbetslöshet är upp med 2,6%, medan näst värst drabbade står på +1,7%, hur kan man tolka detta annat än att det är ett katastrofalt misslyckande? Sveriges ekonomi jämförs ofta med Tysklands. Vi är båda exportberoende. Deras arbetslöshet har MINSKAT med 1,4%.
    Källa Eurostat: För 2007: http://goo.gl/drJV (tsiem110) För maj 2010 (säsongsrensade): http://goo.gl/TQ1W

    Jag kan inte annat än att se att Sahlin och Östros har helt rätt.

    • Varför jämför du med maj 2010 när du har data till juni 2010 i de filer du länkar till? Beror det på att du inte vill ha med den månad då arbetslösheten enligt Eurostat föll kraftigt i Sverige?

      Och varför tycker du att det är mer relevant att jämföra Sverige med Belgien än Danmark? Beror det på att arbetslösheten har stigit mycket kraftigare i Danmark än i Sverige?

      Sahlin och Östros jämförde inte Sverige med Tyskland. De skrev att ”arbetslösheten sedan hösten 2006 har ökat mer i Sverige än genomsnittet i EU”, vilket är missvisande.

      • Nymnchen says:

        Point taken Martin, Danmark, Norge och Island borde alla vara med i jämförelsen (krislandet Island har numera en arbetslöshet på 7,6%, betydligt bättre utveckling än Sverige). Ökningen av arbetslösheten i Danmark var visserligen stor, men det var från en mycket lägre nivå.

        Så i juni fungerade helt plötsligt Alliansens politik, men i maj och tidigare fungerade den inte? Du kan ju inte dra slutsatsen om en krispolitik söm löper över år, på skillnaden på en månad! Maj är mer representativt för hur det sett ut tidigare.

        När du tittat på genomsnittet så räknar vi alltså in PIIGS. Måste Sverige nu ha med PIIGS i jämförelsen för att kunna framstå i fördelaktig dager? Alliansens valslogan: ”det går i alla fall bättre än i Portugal!”
        (om du tittat hur det sett ut över krisens förlopp så har avståndet till EUs medelarbetslöshet, inkl PIIGS, minskat. Inte mycket, men ändå)

        Faktum kvarstår, om vi ser till utvecklingen under finanskrisen så har arbetslösheten i Sverige ökat mer än bland de flesta länder vi brukar jämföra oss med. Om det går fantastiskt jättebra nu, då ska man hålla det i minnet; vi har en del att ta igen. Man ska också hålla i minnet att om man skyller sina misslyckanden på finanskrisen, då kan man inte heller ta cred för när det går bättre. Antingen kan man påverka sin ekonomi eller så kan man det inte. Det faktum att utfallet i EU efter krisen är så annorlunda tycker jag tyder på att man faktiskt har kunnat påverka förloppet och att det inte bara är omvärldsfaktorer som styr.
        Jag frågar mig hos Lena Sommestad (där vi för en liknande debatt), vad skillnaderna är mellan Sveriges och Tysklands krishantering. Jag skulle väldigt gärna höra åsikter om det.
        http://lenasommestad.wordpress.com/2010/08/10/anders-borg-enastaende-retorik-men-usel-jobbpolitik/

      • Nymnchen: Jag håller inte med dig om att ”facit för Sverige är katastrofalt”. Men jag håller med om att det inte kan ses som någon större framgång att arbetslösheten har utvecklats som genomsnittet i EU när detta genomsnitt innehåller länder med en katastrofal utveckling.

        Som flera andra har påpekat i tråden måste dock krishanteringen utvärderas utifrån utvecklingen för fler variabler än arbetslösheten. Dessutom måste även krishanteringens långsiktiga effekter beaktas. Som du påpekar har Tyskland haft en mycket god utveckling för arbetslösheten trots att BNP har fallit kraftigt. Förmodligen beror denna utveckling på ”arbetsdelning”, vilken åtminstone delvis har varit resultatet av statliga subventioner.

        Sådana subventioner efterlystes tidigare under krisförloppet av flera svenska ekonomer, men jag tillhör dem som misstänker att nackdelarna överväger. Särskilt två nackdelar brukar nämnas: (i) att de är dyra och försvagar de offentliga finanserna; och (ii) att de kan ha negativa långsiktiga effekter då önskvärd strukturomvandling skjuts på framtiden eller uteblir. Dessa eventuella långsiktiga problem har vi förstås ännu inte kunnat se.

    • Masih says:

      Nymnchen,

      Du missar ett par viktiga fakta i din analys.

      För det första har Sverige en högre sk ”makrobeta” än de större EU-länderna. En given global makroförändring ger ett större utslag i svensk BNP och arbetslöshet än vad som gäller för EU-snittet, som domineras av Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Detta är också till stor del anledningen till att svensk BNP och arbetslöshet nu – när global makro har en positiv utveckling – också utvecklas mer positivt än EU-snittet.

      Den andra anledningen till att Sverige utvecklas bättre för närvarande är sannolikt att vi inte behöver göra samma tillväxthämmande nedskärningar nu som andra EU-länder är tvingade till på grund av ohållbara finanspolitiska stimulanser tidigare. Detta är också den andra faktamissen du gör i din analys. Sverige hade naturligtvis kunnat stimulera ekonomin i större utsträckning än vad som gjordes och därmed hållit tillbaka arbetslöshetsökningen mer. Även om den statsfinansiella situationen i Sverige i utgångsläget var bättre än länder som Tyskland och Frankrike är det inte givet att Sverige hade kunnat dra på sig lika stora eller större budgetunderskott utan att svenska räntor blivit påverkade. Detta naturligtvis på grund av vårt mer utsatta läge och storleken på vår ekonomi. Det är omöjligt att i förväg veta vilken balansgång som ska hållas mellan kontrakonjunkturella åtgärder och arbetslöshetsökning, men i detta läge givet den utveckling som varit med statsfinansiell oro runt om i Europa, känns det ganska riskfritt att påstå att regeringens mer ”prudent” agerande varit till gagn för Sverige.

      Slutligen, vad gäller Sahlin och Östros påstående, är det ju klart och tydligt att det inte stämmer, vilket Martins graf visar.

      • Nymnchen says:

        Hade Regeringen inte gjort jobbskatteavdraget (vilket knappast gav jobb på kort sikt) så hade det funnits finansiellt utrymme att rädda en del av de jobb som försvann. Tex genom att göra som i Tyskland; gå in och betala halva lönerna så krisföretag slapp avskeda.

        Jag tycker faktiskt att Martins graf visar precis det Sahlin och östros säger. Under hela krisen har ju Sverige (mörkblå kurva) legat över EU (gul kurva). Dvs, haft en större ökning av arbetslösheten. Eller vad är det som Martins kurva annars visar?

      • Det här är helt absurt. Du tycker alltså att jag ska betala halva din lön för att du av olika skäl arbetar på ett olönsamt företag? Jag kanske behöver de där pengarna mer än du, tex till spara ihop en buffert för att klara mig om min arbetsgivare lägger ner i ett annan konjukturläge än när det passar populistiska politiker att skjuta till skattepengar till misskötta företag. Eller så är jag offentliganställd och mitt arbete dras helt enkelt in för att Saab ska kunna ha kvar sina anställda. Eller så blir företaget jag arbetar på olönsamt pga de skatter som måste höjas för att finansiera dina lönebidrag.

        Du har aldrig funderat på att titta på andra sidan av ekvationen?

      • Nymnchen says:

        Jag vill se mina skattepengar där de gör mest samhällsekonomisk nytta. Det har de inte gjort i höginkomsttagares fickor.
        Om det är billigare att hålla folk i jobb än att de blir arbetslösa, då spar det mig MINA skattepengar och kan göra att i kan sänka skatten långsiktigt (eller satsa på andra saker som spar oss pengar i långa loppet). Det är en form av investering, du vet, en liten insats nu sparar mycket pengar i framtiden. Låter det bekant?
        Om det låter absurt för dig, då säger det mer om dig än om hur Tyskland framgångsrikt hanterade sin arbetslöshet under krisen.

      • Markus Berg says:

        @Nymnchen: på vilket sätt har dina skattepengar hamnat i höginkomsttagares fickor? Om du syftar på jobbskatteavdraget så har du en mycket skev uppfattning om mitt och ditt.

      • Och hur vet du att det inte är i din plånbok de gör mest samhällsekonomisk nytta? Av dödviktsskäl krävs extremt hög avkastning på skattepengarna för att de ska göra större nytta hos mottagaren än hos skattebetalaren.

        Krisen är inte över ännu/vi har inte facit. Senast för en halvtimme sedan var det ett inslag på P1 om vem som som ska stå för den expansiva politiken nu när alla sparar.

        Hur har dina skattepengar hamnat i höginkomsttagares fickor?

    • Roger says:

      Hur kompenserar man lämpligen statistiken för att den förra regeringen dolde faktisk arbetslöshet med hjälp av sjukförsäkringen i allmänhet och förtidspensionering i synnerhet?

      När man jämför över tidsperioder måste man ta hänsyn till strukturförändringar och i min bok är den brant fallande sjukstatistiken i Sverige en tydlig sådan strukturförändring. I dag kallar vi det som är arbetslöshet för arbetslöshet, och inte för arbetsoförmåga.

      Kan man se om utvecklingen av sjukskrivna/förtidspensionerade i andra EU-länder rört sig på motsvarande sätt under tidsperioden?

  3. Masih says:

    Hade Regeringen inte gjort jobbskatteavdraget hade jämviktsarbetslösheten varit högre i Sverige än vad den är nu. Och de dynamiska effekter skattesänkningar har på statsfinanser innebär att summan pengar i skattesänkningar inte är direkt överförbara på andra arbetslöshetspåverkande åtgärder (utbildningsplatser?).

    Sahlin och Östros skriver att ””arbetslösheten sedan hösten 2006 har ökat mer i Sverige än genomsnittet i EU” -inget annat. Eurostats siffror visar att arbetslösheten ökat 0,1 procentenheter mer i Sverige än EU-snittet om man tittar på kvartalsdata och 0,2 procentenheter mindre och man tittar på månadsdata. Om du tycker att den statistiken håller för att skriva en debattartikel i Sveriges största dagstidning sex veckor före ett val med det påståendet i ingressen, ja då finns nog inte mycket mer att diskutera.

    • Nymnchen says:

      ”Hade Regeringen inte gjort jobbskatteavdraget hade jämviktsarbetslösheten varit högre i Sverige än vad den är nu.”
      Ok, kausalitet (i varje led) på det påståendet? Detdär är rena rama fria fantasierna utan hårda data bakom.

      Jag ser fortfarande att Sahlins och Östros påstående stämmer. Det har varit ännu tydligare tidigare i krisen och krisen lär inte vara över ännu. Att man sedan måste jämföra sig med PIIGS för att inte fiaskot ska bli allt för uppenbart, det säger mer än resultatet än jämförelsen 🙂

  4. Andreas (Sveding) says:

    Nymnchen:
    Läs detta!

    http://www.ifau.se/templates/DatedPage.aspx?id=10259

    Regeringens reformer inom arbetslöshetsförsäkringen och inkomstbeskattningen har förmodligen pressat ner den svenska jämviktsarbetslösheten.

  5. Pierre says:

    Att enbart titta på arbetslösheten för att besvara frågan om vem som har klarat krisen bäst är som att ha en hand på spisplattan och den andra i frysen och tycka att man statistiskt sett har det bra.
    Vilken regering som helst kan ”köpa” bort arbetslösheten med diverse stimulanser. Det måste vara mer relevant att titta på hur levnadsstandard, fattigdom, statsskuld och budgetunderskott har förändrats under krisen. Bara en sådan jämförelse kan besvara frågan om Alliansen har styrt Sverige bättre under krisen än genomsnittet.

  6. Andreas says:

    Om man ser till statsskulden så har regeringen ju klarat det väldigt bra.

  7. Martin says:

    Om man får tro regeringens och Almegas siffror om RUT-avdragets jobbskapande effekt så är Sveriges dipp senaste året (i figuren ovan) helt och hållet en produkt av RUT-avdraget.

    Om man dessutom köper argumentet att det i första hand handlar om svarta tjänster som blivit vita, så är Sveriges relativa sänkning i figuren en illusion, försåvitt inte andra länder exakt samtidigt infört RUT-avdrag.

    Om det däremot inte handlar om existerande tjänster som blivit vita kan man ju fråga sig om det finns skäl att glädjas över att Sveriges makroekonomiska statistik ser bättre ut tack vare snabbare tillväxt i de mest lågproduktiva servicejobben.

    Jag kan bara instämma med Pierre att det faktiskt är betydligt intressantare att titta på hur välståndet utvecklas över tid. Välstädade hem lär dessvärre inte ha någon stor eller långvarig effekt på detta.

  8. Andreas says:

    Då får man först definiera vad man menar med välstånd.

  9. Vi vet ju från andra diskussioner, på andra trådar i detta diskussionsforum, att Nymchen bluffar – både med statistik och med litteraturhänvisningar. Därför är Nymnchens inlägg ingenting att bry sig om.

  10. Kristian Grönqvist says:

    Är det att vår kurva ser sådan ut bra eller dåligt? Bestäm Er. Gärna med något mindre svammel.

  11. Pierre är något på spåren.

    Arbetslöshet mäts relativt arbetskraften, inte relativt befolkningen. Sverige kunde fått ned arbetslösheten mycket mer om vi tillåtit arbetskraften att minska.

    Det är inte heller oväntat att en liten exportberoende ekonomi med stora automatiska stabilisatorer tar stor skada i början av en kris av den typ vi gått igenom, men också rimligt att återhämtningen blir snabbare här.

    Varken det ena eller andra är i någon större utsträckning regeringens fel eller förtjänst.

  12. Bergh (och Pierre): Det skulle absolut vara fel att fokusera på arbetslösheten utan också titta på andra indikatorer på arbetsmarknadens utveckling. I Tyskland verkar dock även sysselsättningen (eller åtminstone sysselsättningsgraden) ha utvecklats starkt. Det är alltså inte så att många där har blivit av med jobben och sedan lämnat arbetskraften.

    Sedan bör man ju även fördjupa sig i vad de sysselsatta gör: Hur många timmar arbetar de? Är de sjukskrivna? Detta har jag dålig koll på för Tyskland.

  13. Martin, håller helt med, det är svårt att hitta bra mått som inte är politiskt manipulerbara och som mäter något genuint önskvärt/icke-önskvärt.

    Inte ens hög sysselsättning har något egenvärde, det beror ju på folks consumption-leisure-preferenser.

    • Andreas says:

      Utanförskapet, alltså alla som är arbetslösa, som är i AMS-åtgärder eller som får sjukpenning, sjukersättning eller socialbidrag, är väl mer relevant än bara sysselsättningsgrad/arbetslöshet när man utvärderar en regerings politik?

      • markus says:

        Varför det?

      • Andreas says:

        För att den tar i beaktande fler saker än bara en enda sak. Arbetslöshet kan man ju gömma genom att sätta in människor i AMS-åtgärder. Men det var en fråga och inte ett påstående. Jag vet inte.

  14. Andreas Bergström says:

    Självklart ska man titta på flera mått samtidigt. Här i Sverige har vi ju stramat åt sjukförsäkringen under samma period som krisen varat. Det har inneburit att över 150 000 människor har kommit tillbaks till arbetsmarknaden. I stor utsträckning har de gått tillbaks till sina arbeten, och deras vikarier har fått se sig om efter ett nytt jobb. Det är förstås i grunden mycket bra, men ser ju inte snyggt ut i arbetslöshetsstatistiken.

    Samtidigt tycker jag att det är värt att fundera över om den svenska anställningstryggheten borde ändras till något som mer liknar de system som de flesta europeiska länder har. Jag tycker ändå att Nymnchen har en poäng i sin jämförelse – även om Östros hade fel i sak så har det ju inte direkt gått lysande för Sverige vad gäller arbetslöshet. The Economist hyllar den tyska ekonomin just nu, läs här: http://www.economist.com/node/21009542

    I Sverige är det svårt att avskeda folk på grund av inkompetens, men mycket lätt att att avskeda på grund av tillfälliga svackor i efterfrågan. Det är ju huvudskälet till att Sverige har fått så stor svängning i arbetslösheten. Och politisk är det ju ett system som M och S verkar rörande eniga om att behålla. I andra länder är det rätt dyrt att avskeda folk. Det kan förstås leda till en fördröjd strukturomvandling. Samtidigt kanske det inte är helt sunt om allt måste omvandlas på en gång när det blir kris, vi har haft massarbetslöshet tidigare och vet att det får svåra och långvariga följder. Den svenska modellen kanske var bättre avpassad till en annan tid?

  15. Andreas says:

    Så.. Har Sverige har klarat finanskrisen bättre eller sämre än andra länder? Nymnchen får inte svara 😉

  16. Sverige har ju i grunden en ekonomi som är beroende om än i allt mindre grad av sin verkstadsindustri. Ovanpå det men också kopplat till det är man exportberoende. Polen har gått igenom krisen som ett lok, betyder det att deras ekonomi är bättre rustad att klara lågkonjunkturer än Sveriges? Krasst sagt – självklart inte.

    Det är väldigt problematiskt när det uppstår situationer där GM försöker lägga över ett misslyckande på den svenska staten och de svenska skattebetalarna. Det skapar skeva incitament för privata aktörer och är inte en bra signal att sända för den svenska staten då utländska ägare både redan äger men kanske kan komma att äga svenska bolag med produktion i Sverige. ”The Greenspan put” som man kallar f.d. Fed chefens sätt att rycka in och baila ut krisande amerikanska företag var ju knappast bra för incitamentsstrukturen i USA. Det upplever jag som de flesta är överens om i synnerhet efter det som hände med subprime krisen etc i USA. Det gäller att tänka långsiktigt när det kommer till att stödja privat näringsliv med skattekronor.

    Det man ser nu är ju att marknaden verkligen verkar belöna nationer som har ordning i statsfinanserna och ligger på plus i budgeten. Det blir extra viktigt nu när bankernas garantiprogram kostat sådana pengar runtom i Europa. Att hamna i en låsning där man politiskt internt i ett land lovar en viss välfärd som man egentligen bara har råd med i väldigt goda tider om ens då straffar sig verkligen. Det ser vi i fallet Grekland men även i Baltikum som tydligast. England har ju i viss mening ett liknande problem tillsammans med Spanien. Statsfinanserna måste vara så pass robusta att de kan klara en stor finansiell press och fortfarande förväntas betala igen de lån man tar i dåliga tider. Detta har Sverige. Sedan om man klarat krisen bättre än övriga EU med någon procent i arbetslöshetsförändring känns märkligt att fudnera över. Speciellt när man jämför så små länder som ofta är väldigt beroende av ett fåtal industrier eller t.o.m företag.

Trackbacks

  1. […] Andra bloggar: Kent, Moderatprat, Christian, Helena och Ekonomistas […]

  2. […] ur krisen än de flesta andra jämförbara EU-länder när det gäller arbetslöshet. Enligt Ekonomistas har Sveriges utvecklingen av arbetslösheten i Sverige i princip följt den i övriga […]

  3. […] i EU. Huruvida detta verkligen är fallet råder det emellertid en viss osäkerhet om. EnligtMartin Flodén, en av de sex forskare i nationalekonomi som tillsammans utgör Ekonomistas, går det knappast […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s