–The sky is the limit, svarade riksbankschefen Bengt Dennis den 16 september 1992 på frågan om hur långt Riksbanken kunde sträcka sig för att försvara den fasta växelkursen. Två månader och 500 procent senare släpptes växelkursen fri och kronan föll med 25 procent. Devalveringen bidrog starkt till den ekonomiska återhämtningen med en krafigt stärkt svensk exportindustri. Visst, det blev dyrt att turista utomlands men hellre det än fördjupad lågkonjunktur.

Lettland befinner sig idag i en närmast identisk situation som Sverige gjorde hösten 1992. Efter flera år av överhettad konjunktur är landet idag mitt i en djup kris med hög inflation, fallande tillgångspriser och negativ tillväxt. Liksom Sverige då har Lettland idag en fast växelkursregim, med latsen peggad mot euron. Den lettiska växelkursregimen är i hög grad politiskt motiverad, med ett fördjupat europasamarbete som målsättning.

Borde Lettland släppa växelkursen fri? Förmodligen. Kombinationen hög inflation, recession och fast växelkurs är ytterst problematisk.  En devalvering senare under 2009 när finansmarknaderna kylts av skulle öka den lettiska industrins internationella konkurrenskraft och bidra till en långsiktig återhämtning, på samma sätt som skedde i Sverige efter 1992. Eftersom många letter har lån i euro bör särskilda stödåtgärder sättas in för att mildra stöten för dem.

Men omvärlden motsätter sig en devalvering. Inte undra på det. Om lettland släppte euro-peggen skulle det förmodligen åtföljas av devalveringar i även de andra baltiska länderna, vilket sammantaget skulle bli förödande för västeuropiska finansaktörer. I en intressant artikel i Affärsvärlden beskrivs fallet Swedbank och hur 10% kreditförluster i Baltikum skulle kunna betyda förluster på 20 miljarder kronor för banken (nästan dubbla nyemissionen)!

Förmodligen är det framför allt därför som IMF, Sverige och andra länder nu pumpar in miljarder av skattebetalarmedel i den lettiska ekonomin. Förhoppningen är att köpa tid till de dåliga investeringar som bl a SEB och Swedbank gjort. Men frågan är om det kommer att lyckas och om det ens är önskvärt. Vore det inte bättre att låta Lettland devalvera och sedan ge direkt stöd till de svenska banker som kan tänkas drabbas? Naturligtvis beror det på hur stora smällarna blir för de svenska bankgarantierna, men erfarenheterna från 1992 antyder att en sådan utveckling ändå är långt ifrån otänkbar. Kanske rentav önskvärd.