SVT Aktuellt: Bostadspriser, skulder och skärpt amorteringskrav

Intervju med mig om bostadspriser, skulder och skärpt amorteringskrav i SVT Aktuellt, 3 november 2017, kl. 21. SVTPlay (intervjun börjar efter 9 min 25 sek).

En utskrift av intervjun finns här.

Comments

  1. Kalle says:

    Hej Lars,

    Det är ju inte bara myndigheter i Sverige som vill införa åtgärder som syftar till att öka motståndskraften hos hushållen. (1) Om riskerna med en hög skuldsättning är så små som du säger varför inför länder som Danmark, Finland, Norge, Nederländerna, Irland, Storbritannien m.fl. åtgärder för att bromsa skulduppbyggnaden? Inget av dessa länder drabbades ju av några större kreditförluster från hushåll under den senaste krisen och många av dessa länder har också välkapitaliserade banker. Har myndigheterna i dessa länder helt missuppfattat vilka riskerna är eller menar du att Sverige är annorlunda?

    Om jag uppfattar dig rätt så kan de höga skulderna och bostadspriserna i Sverige motiveras av de låga räntorna och du argumenterar också för att räntorna kommer att vara låga under lång tid framöver. Det kan mycket väl vara så att du har rätt. Argumenten för låga räntor länge är på många sätt övertygande. Men tänk om du har fel? (2) Tänk om riskpremierna på bostadslån av någon anledning stiger kraftigt som gör att många hushåll med rörliga räntor får kraftigt stigande ränteutgifter. Tänk om detta sker i ett läge när centralbankernas styrräntor redan är under eller nära noll? Är skuldsättningen inget problem i ett sådant läge? Och då menar jag inte bara för de svenska hushållen som säkert kan betala sina ränteutgifter (det visar ju erfarenheter från andra länder) utan (3) framför allt för företag inom detaljhandeln som lever på hushållens konsumtion och de byggföretag som räknar med en stark bostadsmarknad. Finns det inte externa effekter som måste beaktas här? Anledningen till varför vi har hastighetsbegränsningar på våra vägar är ju för att skydda båda oss själva, men även andra om något oväntat skulle inträffa. Jag tycker att historien har visat att det finns åtskilliga fall av marknadsmisslyckanden som motiverar försiktighet kring denna fråga.

    • Kalle, jag har satt siffror på dina kommentarer och frågor och numrerar mina svar på samma sätt.

      (1) Det duger inte att i svepande ordalag hänvisa till situationen i andra länder och myndigheters åtgärder där. Situationen i de olika länderna och föregående historia är mycket olika. Varje lands problem, vidtagna åtgärder och eventuellt behov av ytterligare åtgärder måste analyseras för sig. Flera av länderna har högre belåningsgrader och skuldkvoter än i Sverige. I flera länder har kreditprövningen varit slarvig och är inte nödvändigtvis lika sträng som i Sverige. De strukturella faktorerna bakom skulder och bostadspriser är inte desamma. Bankerna är inte lika kapitalstarka som de svenska. Andra länder har inte Finansinspektionens utmärkta bolånerapport där hushållens betalningsförmåga och motståndskraft mot störningar kan bedömas med stor precision. Åtgärder i Sverige måste motiveras av problem och förhållanden i Sverige.

      (2) Denna fråga behandlas i detta inlägg under rubrikerna ”Ökade marginaler mellan boräntor och reporäntan” och ”Räntesänkning från nuvarande nivå”.

      (3) Den omständighet att höga skulder och rörliga räntor ger större genomslag för penningpolitiken, inklusive att räntesänkning även är möjlig i nuvarande läge, gör att det är lättare för Riksbanken att genom att stabilisera konsumtionen också stabilisera konjunkturen. Detta minskare riskerna för detaljhandeln och rimligtvis också för byggföretagen, som också bör gynnas av stabilare konjunktur. Det faktum att sparandet redan är historiskt hög minskar också risken att hushållen skulle dra ner på konsumtionen ytterligare och spara ännu mer. När det gäller byggföretagen är det svårt att se att de skulle gynnas av amorteringskrav och andra illa genomtänkta åtgärder som kan framkalla ett bostadsprisfall.

  2. Bosse says:

    En kommentar till detta i intervjun:
    ”LS: Som jag sa nyss, om Riksbanken gör sitt jobb och sänker räntan i en konjunkturnedgång, då får skuldsatta hushåll mer pengar över, deras ränteutgifter minskar. Dom får alltså pengar över och kan konsumera mer.”

    En lågkonjunktur och räntesänkning i dagens läge skulle väl innebära negativa inlåningsräntor om boräntorna skulle kunna minska.
    Får man inte då en rad oönskade sidoeffekter i att låntagarna växlar till sig kontanter, och stora delar av M1 övergår från avista inlåning till kontanter.
    Det borde, om inte driva oss tillbaka till medeltiden avseende betalsystem, så i alla fall decennier.
    Vi borde se effekter av minskad konsumtion därför att folk upplever det som jobbigt/riskabelt att bära med sig kontanter för köp. I alla fall dyrare varor. Samtidigt stiger kostnader för bankomater, kontanthantering och värdetransporter.

    Det jag vill komma fram till är ifall vi i praktiken ligger på en räntebotten. Det är inte meningsfullt för Riksbanken att sänka mer. Indirekta kostnader med en sådan räntesänkning förtar värdet av den.

    • Sverige skiljer sig från andra länder genom att kontantanvändningen är mycket låg. Framförallt skiljer sig Sverige från andra länder genom att bankerna finansierar en stor del av sin utlåning inte med inlåning utan med upplåning till låga räntor på penning- och obligationsmarknaden. Det gör att svenska banker gör stora vinster och ökat sin utlåning trots en reporänta på minus 0,5 procent. Av dessa skäl ligger den nedre gränsen för reporäntan lägre än i andra länder.

  3. Håkan Granbohm says:

    Jag vet inte vad som är rätt eller fel i denna fråga, men om nu alltfler är tveksamma till amorteringstvånget (det är faktiskt val nästa år också vilket man tydligt kan se på politikernas uttalande), blir inte signalen då att inga åtstramande åtgårder någonsin kommer göras som kan få effekt på bostadspriserna ? Dvs räntan kommer aldrig höjas ? Och de som trott de köpt dyrt, har faktiskt inte alls köpt dyrt, medan de som avstått/bor i hyresrätt/bor utanför storstäderna eller är i fel generation, bara blivit totalt blåsta, när de visade sig att medans de trott att räntan kan komma höjas i framtiden för att hålla tillbaks inflationen, så har en annan del av befolkningen tänkt rätt, och sitter nu på så stora skulder att räntan inte kan höjas.
    Om man är verkligt konspiratorisk ” medelklass i storstäder i yrkesverksam ålder, genomförde mellan 2007-2017, en verklig räntekupp, när de lånade så mycket, att en ny mycket låg räntenivå tvingades på riksbanken och politikerna, en räntenivå som ledde till stora frivärden i samma grupps fastighetstillgångar”.

    • Håkan, Problemet är inte att efterfrågan är för hög och att efterfrågan på bostäder behöver stramas åt. Därför är försök att begränsa efterfrågan på bostäder inte rätt politik. Problemen är strukturella och välkända och har lett till för litet utbud av bostäder. Räntorna har fallit och är låga av strukturella skäl. Tillsammans har detta lett till höga priser som är motiverade av strukturella och fundamentala faktorer. Detta har också dessvärre lett till stora oönskade skillnader i boende och boendekostnader mellan olika kategorier av hushåll, särskilt mellan unga och äldre och mellan de som kommit in på marknaden för ägda bostäder och de som står utanför. Amorteringskrav gör inte dessa förhållanden bättre, om något sämre.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s