Ett av alliansens verktyg för ökad sysselsättning är att sänka arbetsgivaravgifterna för samtliga arbetsgivare med 1 % samt ytterligare sänka avgifterna för företag som anställer ungdomar. Detta ska förmå företagen att anställa fler och på så sätt minska “utanförskapet”.
Men kommer detta att fungera så som regeringen tänker sig? Idag släpper Riksrevisionen en rapport som ska ge svar på frågan “Är den generella nedsättningen och den utvidgade nedsättningen av socialavgifter effektiv och i vilken mån bidrar de till ökad sysselsättning?” Delvis bygger rapporten på en studie från IFAU där Helge Bennmarker, Erik Mellander och Björn Öckert undersöker effekterna av en sänkning av arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter i Norrlands inland och delar av inre Svealand. Mellander och Öckert finner att denna, tämligen rejäla sänkning, inte ledde till att sysselsättningen ökade. Istället neutraliseradesen viss del av sänkningen av löneökningar. Liknande resultat finner Korkeamäki och Uusitalo i en finsk studie.
Det verkar alltså som om regeringen kommer att bli besviken och de sänkta arbetsgivaravgifterna främst kommer att fungera som en inkomstöverföring från skattebetalare till löntagare och företag. Vad gäller de sänkta sociala avgifterna för ungdomar så är det troligt att även dessa till stor del är pengar i sjön, då flertalet ungdomar faktiskt hittar jobb inom en ganska kort period. Det känns vettigare att rikta åtgärder till långtidsarbetslösa ungdomar, vilket är fallet i t ex “Nystartsjobben”.
Ekonomistas 
Om man inte tar hänsyn till konjunkturläge, tillgång och efterfrågan på arbete, varor och tjänster, utveckling i olika branscher etc etc är sänkt arbetsgivaravgift bara en chansning som inte lär fungera. När kunderna och/eller potentiella marknader inte finns lär sänkt arbetsgivaravgift knappast göra företag mer benägna att anställa. Man kan undra om mixtrande med arbetsgivaravgifter är särskilt viktigt numera, eller om det är ett försök att hålla kvar den äldre industriella modellen som nu raskt faller i bitar?
Och nu vill sossarna också börja sänka arbetsgivaravgifterna om jag inte missminner mig. Men det är ju inte särskilt förvånande. De kritiserar allting Alliansen gör och kopierar sedan deras politik. Lysande..
Var alltså H0: Det finns en effekt? Det hade förvånat mig mycket.
Man kan inte annars dra slutsatsen “Vi kan inte förkasta H0, alltså är H0 sann” (som man blandannat gjorde i den berömda rapporten “Slagen Dam”).
Man brukar testa om H0 = 0. Här har man tydligen inte kunnat förkasta den hypotesen. Men man kan aldrig egentligen bevisa 100%igt säkert att en hypotes är falsk eller sann. Men detta kanske du redan vet. Tänkte bara bidra med det lilla jag kan 🙂
Studien pekar väl på den ibland bortglömda insikten att man måste ta hänsyn till lönebildningsprocessen när man vidtar åtgärder. Att lönerna skulle bjudas upp till den nivå som gav samma arbetslöshet som i utgångsläget är väl ungefär vad man skulle förvänta sig i en lönebilningsmodell med fackföreningar som har en viss tolerans för arbetslöshet. Chockerande nog karakteriseras lönebildningen i Sverige kanske inte bäst av en fri marknad med atomistiska agenter.
Pontus och Ande: det stämmer mycket riktigt att man genom att förkasta H0 aldrig har bevisat att H0 är sann. Dock kan man genom att titta på standardfelen få en ganska bra uppfattning om huruvida det är rimligt att tro att effekten faktiskt är noll. I IFAU-rapporten finner forskarna ett punktestimat nära noll med små standardfel, dvs en ganska precis skattat noll-effekt. Man kan med andra ord förkasta H0 av en rätt så liten positiv effekt. Detta gör att jag känner mig tämligen trygg i att tolka resultaten som att sänkta arbetsgivaravgifter inte påverkar sysselsättningen.
Sänkning av arbetsgivaravgifter betyder inte så mycket för fungerande etablerade företag.
Däremot kan det vara avgörande för små och nystartade företag. Sänkningen kan vara viktig för förtag med högst 5-10 anställda.