Sänkta arbetsgivaravgifter ger knappast fler sysselsatta

Ett av alliansens verktyg för ökad sysselsättning är att sänka arbetsgivaravgifterna för samtliga arbetsgivare med 1 % samt ytterligare sänka avgifterna för företag som anställer ungdomar. Detta ska förmå företagen att anställa fler och på så sätt minska ”utanförskapet”.

Men kommer detta att fungera så som regeringen tänker sig? Idag släpper Riksrevisionen en rapport som ska ge svar på frågan ”Är den generella nedsättningen och den utvidgade nedsättningen av socialavgifter effektiv och i vilken mån bidrar de till ökad sysselsättning?” Delvis bygger rapporten på en studie från IFAU där Helge Bennmarker, Erik Mellander och Björn Öckert undersöker effekterna av en sänkning av arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter i Norrlands inland och delar av inre Svealand. Mellander och Öckert finner att denna, tämligen rejäla sänkning, inte ledde till att sysselsättningen ökade. Istället neutrali­seradesen viss del av sänkningen av löneökningar. Liknande resultat finner Korkeamäki och Uusitalo i en finsk studie.

Det verkar alltså som om regeringen kommer att bli besviken och de sänkta arbetsgivaravgifterna främst kommer att fungera som en inkomstöverföring från skattebetalare till löntagare och företag. Vad gäller de sänkta sociala avgifterna för ungdomar så är det troligt att även dessa till stor del är pengar i sjön, då flertalet ungdomar faktiskt hittar jobb inom en ganska kort period. Det känns vettigare att rikta åtgärder till långtidsarbetslösa ungdomar, vilket är fallet i t ex ”Nystartsjobben”.