Om det djupa behovet att hitta en skyldig

I fredags publicerade the Guardian en artikel av Nick Leeson, mannen som 1995 trollade bort £862 miljoner och med detta knäckte Englands äldsta investment bank Barings. På söndagen dök den upp i översättning på Svds Brännpunkt och har också kommenterats av Affärsvärlden. I en märklig text förklarar Leeson att den rådande finansiella krisen är allvarlig och att bankerna tagit för stora risker (verkligen Nick, det är ju en jättebra analys) men framförallt svarar han på frågan vi alla ställt oss: Vem är skyldig? (Jo, Nick vet). Det är, och jag citerar, ”samma bankmänniskor som övertygade dig om att ännu ett lån inte var en dum idé” och ”utan tvekan […] de bankirer som packade sub-primeskulder i märkvärdiga paket och besökte ditt kontor för att sälja på dig detta fantastiska investeringsinstrument”.

Ingen har tydligen förklarat för Nick att det han själv dömdes och satt i fängelse för var svindleri (och lite annat) vilket är olagligt medan detta faktiskt inte (ännu) är fallet när det gäller att ge andra dåliga råd. Mycket borde göras åt situationen men det sista den som vill poängtera bristerna i systemet behöver är hjälp från Nick Leeson. Och vad i all sin dar tänker the Guardian och Svd när de publicerar detta?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s