Semestertider

Det är välkänt att vi i Sverige och flertalet andra europeiska länder har sett en neråtgående trend i antalet arbetade timmar per person sedan mitten av 1900-talet. Ofta tolkas de kortare arbetsveckorna och längre semestrarna som en naturlig följd av ekonomisk tillväxt. När vi blir rikare vill vi väl också njuta av mer fritid? Så är det förmodligen, men det finns också en motverkande kraft eftersom tillväxt (och således högre löner) gör det mer lönsamt att arbeta.

I Europa har fallet i arbetstid i hög utsträckning sammanfallit med en expanderande offentlig sektor som har medfört högre skatter, generösare socialförsäkringar, och olika regleringar av arbetstiden.(*) För att studera hur tillväxt påverkar valet av arbetstid är det därför förmodligen mer relevant att se på den amerikanska utvecklingen. Där är trenderna otydligare och mer omdebatterade. Figuren nedan tyder på att arbetade timmar i USA har varit ganska stabila sedan 1955.

Om vi går ännu längre bakåt verkar arbetstiden ha sjunkit något även i USA. Men därmed inte sagt att fritiden har blivit mer omfattande. Neville Francis och Valerie Ramey har undersökt hur amerikanska individers tidsanvändning har förändrats sedan början av 1900-talet. Enligt deras studie har fritiden endast ökat marginellt under det senaste seklet. Så räkna inte med att nästa års semester blir längre än årets.

—————
(*) Det finns en omfattande litteratur som undersöker i vilken utsträckning dessa och andra faktorer förklarar utvecklingen. Se t ex Richard Rogerson (2006), “Understanding differences in hours worked“, Review of Economic Dynamics, 2006, 365-409.