Sedan 1995 har de svenska hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst nästan fördubblats, från omkring 90 procent av disponibel inkomst till nuvarande omkring 170 procent. Riksbanken hävdar att högre skulder har gjort hushållen mer sårbara. ”[H]ushållens skuldsättning är mycket hög, vilket ökar deras sårbarhet” är ett typiskt citat. Men under samma period har hushållens tillgångar och nettoförmögenhet i stort sett fördubblats, och är nu 580 respektive 410 procent av disponibel inkomst. Hushållen har alltså blivit dubbelt så rika i förhållande till disponibel inkomst. Har verkligen de nu dubbelt så rika hushållen blivit mer sårbara, såsom Riksbanken tycks mena? [Read more…]
Har Riksbanken verkligen rätt i att de nu rikare svenska hushållen skulle vara mer sårbara?
Arbetslösheten och penningpolitiken – uppdatering för helåret 2013
Hur mycket högre är arbetslösheten på grund av Riksbankens penningpolitik de senaste åren? Detta är en kontroversiell fråga, som Riksbanken gärna undviker. Tidigare har jag redovisat en beräkning av hur mycket högre arbetslösheten har blivit fram till början av 2013, jämfört med om styrräntan hade hållits oförändrad på 0,25 procent sedan juni/juli 2010. Min beräkning har kritiserats med oklara argument i ett tal av Per Jansson (till exempel att en låg ränta inte skulle varit ”realistisk”), en kritik som bemötts i ett inlägg av mig. Nu har jag uppdaterat beräkningen så att den inkluderar helåret 2013. Årsgenomsnittet för arbetslösheten 2013 har av allt att döma blivit ungefär 1,2 procentenheter högre, motsvarande 60 000 fler arbetslösa, jämfört med vad det hade blivit med en ränta på 0,25 procent sedan sommaren 2010. Med en sådan låg ränta hade inflationen blivit högre och legat mycket nära målet, medan skuldkvoten av allt att döma hade blivit några procentenheter lägre, inte högre. [Read more…]
Hur handskas Riksbanken med fakta?
Riksbanken menar ju att hushållens skulder medför risker och att detta motiverar en stram penningpolitik med åtföljande låg inflation och hög arbetslöshet. Ett representativt påstående om varför hushållens skulder medför risker finns i ett tal nyligen av direktionsledamoten Kerstin af Jochnick (sid. 2):
Att hög skuldsättning i hushållssektorn kan skapa problem kunde vi se under den senaste finansiella krisen i de länder som drabbades av fall i bostadspriserna. När värdet på bostäderna minskar börjar hushållen nämligen spara mer. När sparandet ökat har konsumtionen minskat och därmed har efterfrågan i ekonomin sjunkit. I förlängningen har detta lett till minskad produktion och högre arbetslöshet. En sådan utveckling vill vi inte se i Sverige.
Men är det verkligen sant att högre skulder medförde ett större fall i konsumtionen och en större ökning av arbetslösheten i de länder där bostadspriserna föll under den senaste krisen? Stämmer påståendet med fakta? (Uppdaterat 2014-10-04.) [Read more…]
Tendentiös PM från Riksbanken?
Samverkansrådet för makrotillsyn inrättade i februari 2013 en analysgrupp för att göra ett antal analyser av frågor om hushållens skuldsättning. (Samverkansrådets uppgifter har nu tagits över av det nyligen bildade Stabilitetsrådet.) Fem PM av mycket god kvalitet publicerades av Finansinspektionen i oktober 2013. De omnämns i detta inlägg. Nu har tre ytterligare PM sent omsider publicerats av Riksbanken, dock av blandad kvalitet. Ett av dessa, PM 6 ”Risker för makroekonomin och den finansiella stabiliteten av utvecklingen av hushållens skulder och bostadspriserna”, är tyvärr tämligen tendentiöst och snarast missvisande. [Read more…]
Finns det en prisbubbla på bostadsmarknaden?
Det här är ett gästinlägg av Harry Flam, som är professor i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.
USA och flera länder i Europa har i finanskrisens och eurokrisens spår upplevt kraftiga prisfall på bostadsmarknaden. I USA föll ett prisindex som mest med 43 procent, på Irland med nästan 50 procent och i Spanien hittills med 30 procent. Detta bidrog till mycket negativa utfall i dessa länder: bankerna led enorma kreditförluster och skar ner sin utlåning, många måste räddas av skattebetalarna, hushållen blev fattigare, och företag och hushåll skar ned sin efterfrågan, med hög arbetslöshet som följd.
I efterhand har man kunnat konstatera att bostadspriserna i dessa länder var högt uppdrivna på grund av förväntningar om stora framtida kapitalvinster. Mot bakgrund av att bostadspriserna i Sverige sedan mitten av 90-talet uppvisar en historiskt kraftig uppgång – priserna på småhus har stigit realt med ca 300 procent – efter att tidigare ha följt konsumentprisindex, kan man fråga sig om även vi har en prisbubbla som riskerar att spricka, med svåra konsekvenser för hushållen, bankerna och samhällsekonomin?
Är hushållens boränteförväntningar för låga?
Sedan i somras har Riksbanken fört fram ett nytt skäl till en högre reporänta (Riksbankens styrränta). Riksbanken påstår nämligen att hushållen skulle ha för låga boränteförväntningar. Men en närmare granskning visar att det knappast finns grund för Riksbankens påstående. (Detta alldeles bortsett från att, om hushållens boränteförväntingar skulle vara ett problem, så är en högre reporänta knappast lösningen.)
Problem på bostadsmarknaden ingen ursäkt för Ingves att missa inflationsmålet
I en stort upplagd intervju i DN den 3 januari oroar sig riksbankschefen Stefan Ingves som vanligt för hushållens skulder och föreslår nu en bred kommission för att reformera bostadsmarknaden. För Riksbankens del menar Stefan Ingves att en bättre fungerande bostadsmarknad skulle ta bort ett bekymmer som i dag lägger börda på penningpolitiken. Då ökar utrymmet att ännu tydligare inrikta räntebesluten på att ”i någorlunda närtid” nå inflationsmålet, menar han. Men är problemen på bostadsmarknaden en ursäkt för att missa inflationsmålet? [Read more…]
Varför är det förbjudet att sälja hyreskontrakt?
I en artikel i Ekonomisk Debatt från 2005 konstaterade Kimmo Eriksson och Hans Lind att det största problemet med bruksvärdessystemet är att det skapar en svart marknad för hyreskontrakt (se även SvD:s artikelserie från i våras). Den enklaste lösningen på problem med svarta marknader är att legalisera dem. Idag är det tillåtet att köpa hyreskontrakt, men inte att sälja dem (som sexköp alltså, fast tvärtom). Men varför legaliserar man inte helt enkelt försäljning av hyreskontrakt?
Husprisbubbla enligt Roubini och Shiller? Fakta om bostadspriserna och disponibel inkomst (Uppdaterat 2014-06-15)
Uppdaterat 2014-06-15 med senaste tillgängliga data: April för bostadspriserna och kvartal 1 för disponibel inkomst. Uppdaterat 2014-07-29 med en figur med nominella bostadspriser och nominell disponibel inkomstredovisade separat.
I ett inlägg på Project Syndicate varnar Noriel Roubini för en svensk bostadsbubbla. Han skriver
Signs that home prices are entering bubble territory in these economies include fast-rising home prices, high and rising price-to-income ratios, and high levels of mortgage debt as a share of household debt.
Enligt Svenska Dagbladet den 7 december säger nobelpristagaren Robert Shiller
Jag tror att människor här i Sverige har en illusion om att stigande priser är en långsiktig trend, det påminner mer om en bubbla.
Men hur förhåller det sig med bostadspriserna, stiger de snabbt, realt och i förhållande till disponibel inkomst? I själva verket har de fallit och är i april 2014 7 procent lägre i förhållande till disponibel inkomst än för sex och ett halvt år sedan, hösten 2007. [Read more…]
Läsvärd rapport om hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden
En mycket läsvärd rapport av konsultföretaget Evidens, ”Om hushållens skulder och bostadsmarknaden”, presenterades torsdagen den 5 december vid ett seminarium i Riksdagens förstakammarsal. Rapporten diskuterar flera viktiga frågor och ger bra och väl underbyggda svar. [Read more…]
Senaste kommentarer