Intervju med mig om bostadspriser, skulder och skärpt amorteringskrav i SVT Aktuellt, 3 november 2017, kl. 21. SVTPlay (intervjun börjar efter 9 min 25 sek).
En utskrift av intervjun finns här.
Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav
2017-10-30 av 43 kommentarer
Finansinspektionens enda kvarstående argument för det skärpta amorteringskravet – höga bostadspriser och ökande skulder – håller inte. Bostadspriserna är höga av naturliga och fundamentala skäl och skulderna ökar naturligt i förhållande till disponibel inkomst med eftersläpning. FI bedömer dessutom att de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till skulderna är små. Regeringen bör säga nej till det skärpta amorteringskravet. [Read more…]
FI:s andra argument håller inte heller: (2) Inkomstkänsligheten
2017-09-26 av 12 kommentarer
Som framgår av Peter Englunds och mitt remissvar på Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav håller inget av FI:s två argument för en granskning. Detta inlägg bygger på vårt remissvar och tar upp det andra argumentet, om konsumtionens inkomstkänslighet för hushåll med höga skuldkvoter. Det första argumentet, om konsumtionens räntekänslighet, har behandlats i föregående inlägg.
FI:s andra argument, att konsumtionen för högt skuldsatta hushåll skulle vara mer inkomstkänslig, håller inte vid en granskning. Det saknar empiriskt stöd och motsägs i själva verket av de vetenskapliga studier av internationella erfarenheter i Danmark, Storbritannien och USA som Finansinspektionen anför till stöd för sitt argument. Den konsumtion som föll under krisen i dessa länder var huvudsakligen lånefinansierad ohållbar överkonsumtion. Det finns inga tecken på sådan överkonsumtion av någon betydande omfattning i Sverige. FI har inte heller påvisat några tecken på detta. Tvärtom har FI betonat hushållens försiktiga beteende med högt sparande och måttlig konsumtion av varaktiga konsumtionsvaror. Hushåll med höga skuldkvoter löper inte heller någon signifikant större risk att få ett underskott i sitt kassaflöde om arbetslösheten ökar, särskilt med hänsyn till att Riksbanken då normalt skulle sänka räntan. [Read more…]
Finansinspektionens två argument för skärpt amorteringskrav håller inte: (1) Räntekänsligheten
2017-09-25 av 25 kommentarer
Finansinspektionens (FI) har, trots att den bedömer ”att de finansiella stabilitetsriskerna kopplade till hushållens skulder är relativt små”, föreslagit ett skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter (skuld i förhållande till disponibel inkomst) (se FI:s remisspromemoria). FI motiverar istället sitt förslag med två något speciella argument. För det första skulle hushåll med höga skuldkvoter kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger, vilket i sin tur skulle kunna förstärka en konjunktur nedgång. För det andra skulle hushåll med höga skulder kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt även vid ett inkomstbortfall, t.ex. vid arbetslöshet, vilket också skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång. Det första argumentet har att göra med konsumtionens räntekänslighet, det andre med dess inkomstkänslighet.
Som framgår av Peter Englunds och mitt remissvar på FI:s förslag håller inget av argumenten för en granskning. Detta inlägg bygger på vårt remissvar och tar upp det första argumentet, om räntekänsligheten. Det andra argumentet, om inkomstkänsligheten, behandlas i nästa inlägg. [Read more…]
Englund och Svensson avstyrker Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav
2017-09-11 av 6 kommentarer
Här sammanfattas ett remissvar av Peter Englund, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet, och Lars E.O. Svensson, Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolan i Stockholm, på Finansinspektionens förslag till stärkt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter:
Vi, Peter Englund och Lars E.O. Svensson, avstyrker Finansinspektionens förslag till skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skuldkvoter. Finansinspektionens motivering för sitt förslag är att högt skuldsatta hushåll skulle kunna komma att minska sin konsumtion kraftigt om räntorna stiger eller vid ett inkomstbortfall och att detta i sin tur skulle kunna förstärka en konjunkturnedgång. Denna motivering håller inte vid en närmare granskning. [Read more…]
Penningpolitik och full sysselsättning utan att åsidosätta inflationsmålet
2017-08-28 av 4 kommentarer
Målen för penningpolitiken har blivit en aktuell fråga. Riksdagen har tillsatt en kommitté med uppdrag att göra en översyn av det penningpolitiska ramverket och Riksbankslagen, inklusive penningpolitikens mål och medel. Full sysselsättning är det främsta målet för den ekonomiska politiken i Sverige. Hur kan penningpolitiken bidra till detta och samtidigt uppfylla inflationsmålet? Jo, genom att bland annat se inflationsmålet som ett mer långsiktigt mål, i meningen att inflationen ska hållas på målet i genomsnitt under en längre period, t.ex. fem år. [Read more…]
Vi avstyrker Riksbankens förslag om målvariabel och variationsband
2017-06-21 av 4 kommentarer
Detta är ett remissvar av Peter Englund och Lars E.O. Svensson, Handelshögskolan i Stockholm, på Riksbankens förslag om målvariabel och variationsband. English
Riksbankens förslag om byte av målvariabel och introduktion av ett variationsband avstyrks. Det finns inte något akut behov av dessa förändringar nu och det är olämpligt att föregripa den parlamentariska kommitté som gör en översyn av det penningpolitiska ramverket som bl.a. innefattar valet av målvariabel och eventuellt variationsband. Förslaget om introduktion av ett variationsband avstyrks speciellt. Det fyller inte någon funktion och kan i praktiken skapa en betydande oklarhet om penningpolitikens mål, ge ett sämre ankare för inflationsförväntningarna samt försvåra såväl en utvärdering av måluppfyllelsen som ett ansvarsutkrävande av Riksbanken. [Read more…]
Frågor till Goodfriend och King, Kings svar, och min replik
2016-05-12 av 1 kommentar
Idag hade Finansutskottet en utfrågning om Goodfriend och Kings utvärdering av penningpolitiken. Jag fick ställa några frågor och King svarade. Jag fick inte tillfälle till replik på svaret vid utfrågningen. Mina frågor, Kings svar och min replik finns här.
Remissvar på Goodfriend och Kings utvärdering om Riksbankens penningpolitik 2010-2015
2016-04-18 av 4 kommentarer
I mitt remissvar till Finansutskottet idag på Goodfriend och Kings utvärdering instämmer jag i utredarnas kritik att Riksbanksmajoriteten med en problematisk strategi fört en för stram penningpolitik efter 2011 och medvetet ha utnyttjat överoptimistiska inflationsprognoser för att motivera en högre ränta. Jag avvisar utredarnas påstående att majoritetens stora penningpolitiska åtstramning 2010-2011 skulle varit rimlig i ljuset av tillgänglig information och återhämtningen efter krisen. Jag avvisar också utredarnas påstående att minoriteten i det stora hela skulle ha godtagit åtstramningen, eftersom den vid varje möte röstade för en måttligt lägre ränta och räntebana. Minoritetens lägre ränta och räntebana vid varje penningpolitiskt möte följde en enkel och robust handlingsregel, som tydligt framkommer i protokoll och tal, och var bara det första steget, inte det enda steget, mot en väl avvägd penningpolitik. [Read more…]
Goodfriend och King ger en felaktig bild av minoritetens penningpolitiska ställningstaganden
2016-01-25 av Kommentera
I sin utvärdering av Riksbanken penningpolitik gör Marvin Goodfriend och Mervyn King en stor sak av att minoriteten i direktionen (Karolina Ekholm och jag) skulle ha röstat för reporäntor bara 0.25 procentenheter lägre än majoritetens. De använder denna omständighet till att försöka hävda att räntehöjningarna 2010-2011 ”godtogs i det stora hela” av alla i direktionen. Men de missar att korrekt redogöra för hur expansiv penningpolitik minoriteten röstade på. Rätt mätt, nämligen som genomsnittet över räntebanans tre år, var minoritetens penningpolitik betydligt mer expansiv. (För att inte tala om att den vara bara var första steget av flera steg nödvändiga för att nå en bättre penningpolitik.) Detta utreds närmare här.
Ekonomistas 
Senaste kommentarer