Hur gick det för utvandrarna?

Hur gick det för Arvid, Karl Oskar och Robert?

Hur gick det för Arvid, Karl Oskar och Robert?

Hur gick det för utvandrarna? I helgen bevistade jag en amerikansk ekonomisk-historisk konferens i ökenstaden Tucson, Arizona. Jag var ende svensk där, vilket är förbryllade med tanke på att det förmodligen finns fler akademiskt aktiva rena ekonomhistoriker i Sverige än i USA. Fast å andra sidan är ekonomhistoriker i USA nästan uteslutande nationalekonomer medan de i Sverige är huvudsakligen historiker (läs vidare om denna fråga här och här).

Ironiskt nog hade konferensens intressantaste studie nordiskt fokus. I en analys av utvandringen från Norge till USA i slutet av 1800-talet frågar sig Leah Platt Boustan och ett par andra forskare: var det de mest begåvade eller de mest desperata som sökte lyckan i USA? Och tjänade emigranterna på att flytta? Dessa frågor har ställts av forskare sedan decennier utan att de besvarats övertygande. Anledningen är att enbart observera hur det gick för emigranterna inte är tillräcklig evidens eftersom vi inte vet hur det hade gått för dem om de inte flyttat.

Det är här Boustan och co. presenterar ett förslag på lösning. Deras metod är att manuellt samla in data från norska och amerikanska 1800-talsfolkräkningar över norskfödda brödrapar där den ena brodern emigrerade till USA och den andra stannade hemma. Därefter jämförs utfallen mellan båda bröderna, vilka mäts i termer av inkomster baserat på observerad yrkesstatus. Ansatsen erbjuder en trovärdig uppskattning av hur det hade gått för den utvandrade brodern om han inte flyttat.

Resultatet är slående. Avkastningen på att emigrera (dock utan hänsyn till de direkta flyttkostnaderna) är mellan 50 procent (för stadsbor) och 120 procent (för landsbygdsbor). Huvuddelen av emigranterna kom från norska låginkomsthushåll, vilket antyder att en del ekonomisk desperation låg bakom beslutet.

Bröder är dock inte identiska, om än väldigt lika. Kanske drivs den höga migrationsavkastningen av att det helt enkelt var de mest driftiga bröderna som utvandrade? Här uppmärksammar forskarna att den norska arvstraditionen gav den förstfödde sonen förtur till att ta över gården, och att yngre bröder därmed ändå var tvungna att flytta. Genom att använda födelseordning som en instrumentalvariabel för beslutet att flytta visar forskarna att det i huvudsak var yngre bröder som emigrerade och att avkastningsresultatet därmed står sig.

Även om det finns ytterligare frågetecken är Boustans och hennes medförfattares studie ett utmärkt exempel på modern ekonomisk-historisk forskning. Här används en unik historisk tidsperiod för att besvara frågor om migration som har betydelse för vår förståelse av såväl det amerikanska välståndets framväxt som effekterna av dagens befolkningsförflyttningar.

Detta gjorde också att jag stod ut med de 17 timmarnas flygning (två byten) och nio timmarnas tidsskillnad.

Comments

  1. Eric says:

    Intressant! Har faktiskt ofta funderat på om det verkligen gick bra för dem som emigrerade.

    Men, 17 timmars flygresa? I slutet av 1800-talet? Njae… dåligt med flyg på den tiden. 🙂

  2. Flygningen var min egen, inte utvandrarnas (Charles Lindbergh korsade Atlanten först 1927). 😉

  3. Jakob says:

    Intressant! Undrar bara hur hon har räknat på utfallet? Hur har olika yrken värderats eller om det är inkomsten från yrket som räknats hur hon då har tagit hänsyn till skillnader i produktivitet/välstånd mellan Norge och USA?

  4. eastanalysis says:

    Undrar vad den ekonomiska effekten på nordisk ekonomisk tillväxt var av utvandringen. Vi slapp en potentiell malthusiansk befolkningsfälla, vilket kan ha påskyndat inkomstutvecklingen även hos oss.

  5. @ eastanalysis: utvandringens effekter på välfärden i Europa var nog positiv. Detta är åtminstone vad Jeffrey Williamson, Kevin O’Rourke, Tim Hatton (och andra) hävdat sedan länge. Jeffs o Kevins bok Globalization and History innehåller en rad tydliga exempel och utredningar som visar detta (bl a baserat på Kevins välkända studie av Irland).

    @ Jakob: din fråga sätter fingret på en öm punkt i deras studie. En av de största problemen med deras projekt handlar svårigheten att få tag i jämförbara mått på arbetsmarknadsutfall mellan länderna. Medan de har individdata på inkomster för de emigrerande bröderna (i USA) har de bara individdata över yrkesbeteckningar för de bröder som stannade i Norge. För de senare använder forskarna därför på andra håll angivna genomsnittsinkomster för respektive yrke. Frågan är inte om utan snarare hur stora problem detta mätfel skapar.

  6. Erik Grönqvist says:

    …nu kan ju även själva födelseordningen ha en direkt effekt på senare utfall; se http://ideas.repec.org/p/dgr/uvatin/20050116.html

  7. Thanks for your interest in our paper everyone! Too bad I can’t read Swedish and join the discussion. Feel free to email me at lboustan@econ.ucla.edu if you have any suggestions. This is still work-in-progress…

  8. Christoffer Rydland says:

    Intressant. Vad menar du förresten med ”modern” ekonomisk-historisk forskning här – det låter ju som en ganska traditionell ansats?

  9. Christoffer: ordet ”modern” är onekligen vagt och egentligen ganska innehållslöst. Touché.

    Vad jag menade är att uppsatsen är ett bra exempel på hur man kan kombinera historisk kunskap och historiska data med nutida metodansatser, hämtade från forskningsfronten inom applicerad empirisk samhällsekonomiforskning (dvs nationalekonomi ;-)).

    Och just den metodansats som Boustan använder har jag inte sett förut i ekonomisk-historisk forskning, det var därför jag kallade den ”modern” och inte ”traditionell”.

  10. Christoffer Rydland says:

    Just syskonsstudier kommer kanske inte direkt från nationalekonomin? Däremot är de väl vanligt förekommande bland annat i medicinsk forskning eller för den del sociologi (Jag tror att dr Mengele var rätt inne på tvillingsstudier, för att ta ett olämpligt exempel på att metoden har några år på nacken). Men detta vetenskapshistoriska stickspår påverkar förstås inte den i övrigt intressanta frågeställningen som Boustan börjat nysta i.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s