Hur kan vi få kunskap om vad som fungerar och inte fungerar inom forskning, politik och vetenskap? En beprövad metod är genom randomiserade experiment. Ekonomistas har i flera år lyft fram ett flertal områden där experiment har gett viktig information om vår samtid, om vad som fungerar och inte fungerar inom politiken, och hur Sverige dessvärre halkat långt efter andra västländer i synen på och användandet av randomiserade experiment. En nyutkommen bok av nationalekonomen Andrew Leigh diskuterar randomiseringens betydelse för forskningens potential och ger exempel på hur den hjälpt oss att förstå vår samtid.
I flera länder använder politiker och myndigheter aktivt vad som kallas randomiserade experiment för att utforma och förbättra den förda politiken. Metoden kommer förstås från naturvetenskapen, men insikten om att nya politiska reformer kan göras utvärderingsbara genom att utforma experimentella inslag har lett till viktiga lärdomar inom forskningen om skola och utbildning, arbetsmarknad, hälsa, beskattning mm.
Ekonomistas har länge lyft fram den potential som finns i att använda slumpmässiga experiment. Vi har uppmanat SIDA flera gånger att lära av ekonomiforskningen, hur statsbidrag till undervisning borde slumpas ut, diskuterat behovet av en “Nudge unit”, vad skolforskningen lärt av experiment och så vidare.
I dagarna kommer en bok ut av den australiensiske ekonomiprofessorn och numera även parlamentsledamoten Andrew Leigh som sammanfattar diskussionen om samhällsvetenskaplig forskning som bygger på randomiserade experiment. Boken heter Randomistas: How Radical Researchers Are Changing Our World och ges ut på anrika Yale University Press.
Boken går igenom argumenten för och emot användandet av randomisering i samhällvetenskap och inom politiken, den diskuterar en rad välkända experiment samt vilka lärdomar experimentforskningen lett till om viktiga områden som skola, brott och fattigdomsbekämpning.
I princip är samtliga exempel hämtade från länder i den anglosachsiska världen. Dessa länder är lika Sverige i många avseenden, men inte i alla. Därför känner man ett stigande behov av en liknande bok som är skriven med fokus på den skandinaviska kontexten. Sverige ligger tyvärr ganska långt efter andra länder i utnyttjandet av potentialen i randomisering för att lära oss om hur samhället fungerar och om hur politiken kan utformas bättre. De få exempel som finns är inte sällan resultatet av en oavsiktlig slumpmässighet i någon specifik aspekt, vilken utnyttjats av smarta forskare.
Danmark har kommit betydligt längre än Sverige. Där ingår idag en experimentellt baserad utvärdering ofta som en naturlig del när ny politik utformas och genomförs. Detta märks även i den akademiska forskningen, där flera danska ekonomer numera ligger i framkant när det gäller studiet av exempelvis skatter och arbetsmarknadsreformer. Svenska forskare besitter kunskapen, men hittills har den politiska viljan saknats. Nog borde väl även Sverige behöva bättre kännedom om samhällets beskaffenhet och politikens effekter?
Ekonomistas 
”Andra länder?”
Det går inte att kategorisera världen i Sverige och ”andra länder”. Ja, VISSA länder ligger i framkant och det ska de ha beröm för.
Särintressen styr mycket inom politiken och ser nog evidens som ett hot mot rådande ordning inom områden som t.ex. arbetsmarknaden. Därav oviljan.
I viss mån kan man säga att en liknande svensk bok skrevs redan 2003 i form av en ESO-rapport författad av Peter Bohm och Martin Dufwenberg: https://eso.expertgrupp.se/rapporter/20032-politik-pa-prov-en-eso-rapport-om-experimentell-ekonomi/.
Själv skrev jag en IUI-rapport (eller bok) om detta 1988.
Detta gör mig nyfiken. Det finns inte en elektronisk version du kan bjuda på?
Värdegrund.
Innehav av värdegrund är som stjärnstopp, det slår alla annat. Täpper till truten på varje tänkbar opponent. Framförallt akademiker, för de blir helt förvirrade när grafer, tabeller och nogsamt redovisade experiment och gjorda jämförelser bemöts med ett förnumstigt och självrättfärdigt “man kan räkna hitan och ditan”. Syntax error.
Att vara politiker av idag är att tycka, känna, tro och uppleva samt nogsamt redogöra för detta tyckande, kännande, troende och de havda upplevelserna. Emotionell inkontinens.
Evidens, vetenskap och forskning är typexempel på patriarkalisk ovärdegrund som har till syfte att trycka ned den exemplariska person som är utrustad med moraliskt högtstående värdegrund.
Svenska politiker bedömer sitt resultat efter de synnerligen goda ambitionerna och inte utifrån utfallet.