Koder i den undre världen

Snabba Cash och maffiafilmer i all ära men den som verkligen vill lära sig något om  hur den undre världen fungerar ska läsa Diego Gambettas forskning. Diego Gambetta är sociolog verksam vid universitetet i Oxford. I hans senaste bok Codes of the Underworld studerar han hur kriminella indikerar sina intentioner och hittar kumpaner i situationer där öppen kommunikation inte är ett alternativ.

Antag att man, som George Fallows, vill mörda sin fru och letar efter någon som kan utföra dådet, eller att man, som i fallet med den oheliga alliansen av kriminella från Rom och sicilianska och kalabriska mafiosi, kommit över radioaktivt material som man vill sälja, då är alternativet att sätta ut en annons inte gångbar. Istället handlar det om att hitta en lämplig partner utan att avslöja vad man har i görningen, då den man kommer i kontakt med i själva verket kan vara en lagens väktare (något både George Fallows och de italienska gangstrarna fick erfara).

I sådana situationer blir bra signaler nyckeln till framgång. Dessa signaler kan handla om kläder och språkbruk men endast dessa är, som Gambetta visar, inte mycket värda då de är lätta att imitera (förutsatt förstås att de som skapat t ex klädkoden inte lägger ner stor möda på att straffa dem som klär sig på ett sätt som bara är ok för de invigda). Då är vilka man umgås med, var man hänger på dagarna och mer permanenta “märken” som t ex tatueringar bättre signaler. Information om vad som gäller är förstås viktig för polis och andra som önskar infiltrera kriminella organisationer. Exemplet Joseph Pistone, FBI-agenten som framgångsrikt infiltrerade två maffiafamiljer i New York under namnet Donnie Brasco, är ett bra exempel på hur man framgångsrikt kan använda förståelse för hur man bygger trovärdighet (men också på hur mycket som krävs för att göra det). Det i och för sig fiktiva, men fullt realistiska exemplet, Jerry Lundegaard (spelad av William Macy) i filmen Fargo illustrerar hur det kan gå när man inte kan koderna.

Precis som i hans tidigare fantastiska studie om den sicilianska maffian visar  Gambetta på ett övertygande sätt hur rationell analys kan fördjupa vår förståelse och hitta mönster där andra endast ser mystiska ritualer och och oförklarliga beteenden. Han gör det dessutom på ett fantastiskt underhållande sätt och med ett minimum av jargong. Mycket läsvärt och varmt rekommenderat.