En andra ärorik revolution?

Konstitutionella ekonomer brukar ofta understryka värdet av maktbalans mellan beslutande och lagstiftande församlingar. Delade ansvar och befogenheter skapar ömsesidig kontroll mellan maktpoler och minskar risken för maktmissbruk och dåliga beslut.

Ann-Marie Pålsson

Ann-Marie Pålsson

Insikten om maktbalansens betydelse grundas i hög grad på lärdomar från den ärorika revolutionen i England 1689. Efter årtionden av kungligt maktmissbruk och oansvarig finanspolitik satte det åsidosatta parlamentet till sist hårt mot hårt och avsatte kungen i en oblodig statskupp. Men istället för att avskaffa monarkin inrättades en ny maktbalans mellan regeringen (som styrdes av kungen) och parlamentet. I korthet delades makten mellan genom att regeringen genomförde politiken medan parlamentet finansierade den. Nobelpristagaren Douglass North har tillskrivit har tillskrivit denna konstitutionella reform stor betydelse för Englands fortsatta ekonomiska utveckling genom att den återupprättade trovärdigheten i statens skötsel av de offentliga finanserna.

Trots att den ärorika revolutionen ägde rum för mer än trehundra år sedan kvarstår brister i politikens maktbalanser. Fast det finns tecken på att en andra konstitutionell resning kan vara i antågande. I England briserar just nu en omfattande politisk skandal där politiker avslöjats utnyttja systemet för egen vinning. Reaktionen hos såväl allmänhet som tongivande politiker har varit kraftig och bedömare kallar detta för en ”konstitutionell kris”. Krav har rests på begränsad makt för politikerna, särskilt vad gäller inflytandet över de offentliga medlen, samt krav på mer transparens och kontroll av politiken.

Också i Sverige har röster höjts mot bristen på maktbalans i det svenska parlamentariska systemet. Riksdagsledamoten Ann-Marie Pålsson hävdar att riksdagen inte längre balanserar regeringen eftersom regeringen ju reflekterar majoritetsförhållandena i riksdagen. Enskilda ledamöter har svårt att bryta detta mönster då deras medel går via partierna. Därigenom saknas sådana kontroller och balanser (checks and balances) som forskningen visat vara så värdefulla för långsiktig ekonomisk utveckling. Ekonomerna Niclas Berggren och Nils Karlson pekar på liknande och andra brister i den svenska konstitutionen.

Är kritiken i England och Sverige (och även på andra håll?) början på en andra ärorik revolution som kommer utmynna i konstitutionell reform? Naturligtvis är inte jämförelsen med 1689 perfekt, men det finns samtidigt viktiga likheter. För att tala med Mark Twain: Historien upprepar sig inte, men den rimmar.

Länkar: DN1,DN2,SvD1

Comments

  1. Lovisa says:

    Det är stor skillnad mellan att utgå ifrån stärkandet av folkstyret, som Ann-Marie Pålsson gör, och att utgå ifrån ekonomisk effektivtet. Jag känner mig osäker på vilken utgångspunkt skribenten har.

    Man kan inte bara göra ändringar i ett politiskt system hur som helst. Stora förändringar riskerar att rasera förtroendet för systemet och speciellt om man gör det av fel anledning. Folkmakten skall givetvis vara i fokus om man ska göra förändringar i konstitutionen.

    I Storbritannien sitter regeringsmedlemmarna även i underhustet, man kanske ska börja där…

  2. e.lind says:

    Tror öppenhet och mekanismer för ansvarsutkrävande är avgörande.

    Med öppenhet kan olika särintressens makt över politiken begränsas och att regelverket utkräver ansvar när särintressen använder politiker för sina egenintressen.

    Problemen i USA kan tjäna som exempel.

    Wall Street har länge förhindrat att regler för hur kreditderivat handlas införts. Denna brist på regelverk är kanske den viktigaste orsaken till den pågående finanskrisen.

    Ett annat exempel är hur oljelobbyn agerat för att USA inte agerat i klimatfrågan.

    Grundproblemet har inte varit maktbalans utan brist på öppenhet och mekanismer för ansvarsutkrävande.

  3. Martin N says:

    Politiskt system ska väl ändå inte bestämmas utifrån ekonomiska effektivitetsargument? Man kan komma fram till att starka checks and balances som i USA är att föredra, men inte för att det gör att ekonomin växer snabbast då. Eller det kanske den i och för sig inte gör. Det kanske den gör i ohejdade marknadskommunistiska stater vilande på en stark nationalism såsom Kina?

  4. ”Politiskt system ska väl ändå inte bestämmas utifrån ekonomiska effektivitetsargument?”

    Inte enbart, men det är väl lika märkligt att inte ta hänsyn till ekonomiska argument öht?

  5. Lovisa, vem känner förtroende för det svenska politiska systemet? Det konstitutionella skyddet i den svenska grundlagen tillhör det svagaste i princip i hela västvärlden.

    De svenska lagstiftarna har ju konsekvent upphävt det konstitutionella skyddet, undergrävt maktdelningen samt i princip tagit bort alla möjligheter till lagprövning. Det lagrådet sysslar med är i mina ögon inte lagprövning.

    Martin N., Check and balances är i högsta grad en fråga om ekonomi. Ju mer och friare händer poltiker och byråkrater intervenera i ekonomin utan konstitutionellt skydd desto ofriare kommer samhället att bli.

    F.A. Hayek och Milton Friedman samt Bertil Ohlin var var alla mycket kraftiga förespråkare för generella och konstitutionellt begränsade lagregler för att styra ekonomin, att sätta regler. Att inte både vara den som skriver reglerna, utan även dömer.

    Vem skulle vilja spela ett spel där en av deltagare när som helst kan ändra reglerna samt även dömer i dispyter med andra medspelare? Det är ju så den svenska demokratin fungerar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s