Det finns numera ganska många nationalekonomiska studier som fokuserar på effekten av etnisk mångfald på olika ekonomiska utfall. Till exempel finns det studier som visar att etnisk mångfald verkar minska stödet för omfördelning (även om resultaten inte är helt entydiga, se den här genomgången av forskningen). Den stora merparten av alla studier bygger dock på korrelationer och kan inte säkert säga något om orsakssambandet (med vissa undantag). Jonas Hjort, en dansk-norsk doktorand på Berkeley, lyckas dock med konststycket att på ett mycket övertygande sätt visa hur spänningar mellan etniska grupper påverkar produktiviteten vid en blomsterpackningsfabrik i Kenya negativt.
I fabriken jobbar arbetarna med att packa blommor inför vidare transport i arbetslag om tre. Arbetarna får dock inte bestämma själva vem de ska jobba tillsammans med, utan fördelningen till de olika arbetslagen sker slumpmässigt. Det är just denna slumpmässighet som gör att Hjort med stor säkerhet kan uttala sig om effekten av den etniska sammansättningen på arbetslagets produktivitet. Hjort hade också “turen” att studera en period då det genomfördes ett val med efterföljande våldsamma konflikter mellan de två dominerande etniska grupperna. Därmed kan Hjort även studera effekten av förvärrade etniska konflikter på produktiviteten.
Som synes av bilden nedan så var produktiviteten markant lägre i etniskt blandade arbetslag än i etniskt homogena arbetslag. Produktiviteten i etniskt blandade arbetslag försämrades betydligt efter valet, en nedgång som senare dämpades av att företaget ändrade arbetarnas belöningssystem. Hjort utvecklar en modell baserad på preferens-baserad diskriminering (d.v.s. att människor vill gynna sin egen etniska grupp) och argumenterar för att denna modell kan fånga precis det mönster som syns i bilden nedan.
Hjorts studie är mycket väl genomförd och det är svårt att hitta några uppenbara alternativa förklaringar till hans resultat. Däremot är det förstås — som så ofta — en öppen fråga i vilken utsträckning resultaten går att generalisera till andra sammanhang.
Ekonomistas 
Ser på ytan ut som en fin studie.Ska titta på den närmare sedan. Mångfald är ju ett av de moderna honnörsorden. Överallt anses multikulturalism överlägsen
och det är utmärkt när forskning hjälper till att nyansera denna uppfattning..
Vi har olika ord för att beskriva svårigheter mellan olika kulturer; kulturgnissel skulle jag vilja sammanfatta dem. Sådan gnissel i grupper höjer vare sig arbetsglädjen eller produktiviteten.
Jag kan tänka på åtminstone två förklaringar, den ena är potentiell animositet mellan olika etniska grupper, eller stammar. Etnicitet över huvud taget måste vara en mental mappning på “stammen” eftersom våra förfäder levde så i 2 miljoner år, minst. (Azar Gat, War in Human Civilization kan inte nog rekommenderas.)
Den andra skulle jag tro är att effektiviteten när man samarbetar ökar, ju mer kulturellt lika man är. Man kan då intuitivt göra en massa saker utan att behöva formalisera dem. Det är i mycket det som kultur är, vad “alla vet” och “alla gör” utan att behöva tänka på det.
Dessa två effekter torde samverka. Den som har bott i en studentkorridor kan ju tänka på hur det går när två kulturer kollliderar t ex “lämna disken i vasken ett par dagar” och “alltid diska efter sig genast”.
Valet i Kenya 2007 följdes av omfattande våld med sådär 1000 döda och handlade bland annat om markdispyter mellan olika etniska grupper. Det är näppeligen i samma dimension som dålig diskning. Sedan handlade de alltså om för människor tämligen närliggande och reella frågor om resurser som kanske inte behöver förklaras med två miljoner års förhistoria.
Artikeln handlar såvitt jag kan se om produktiviteten mellan homogena och etniskt blandade grupper. Produktiviteten är alltid högst hos homogena grupper enligt diagrammet. Den sjunker ytterligare efter det omfattande våldet.
Man kan inte förstå människan alls om man inte beaktar att vi är precis likadana som våra förfäder var för 150 000 år sedan och nästan på pricken likadana som de var för 5-600 000 år sedan. Människans T-Fordsmodell, Homo Erectus uppkom för 1,8-1,9 miljoner år sedan. Hjärnans storlek växte endast obetydligt den sista miljonen år. Sedan 20-30 000 år sedan har den faktiskt krympt med 10%.
Hjorts resultat kan kanske vara generaliserbara till sådana sammanhang där relationen mellan etniska grupper påminner om den i Kenya. Till en, exempelvis, europeisk kontext, torde resultaten inte tillföra särdeles mycket.
Jag är på semester i Frankrike över vintern. I byn jag bor i finns det en mängd nationaliteter. Om du inte tror det finns ganska stora, och livsavgörande (vi ägnar oss åt alpinism, det dör folk här mer eller mindre varje vecka – lite mer hjälpsamhet och mindre stolthet på berget skulle reducera antalet olyckor ganska mycket) kulturella krockar mellan västliga nationaliteter är du naiv. Alla vill ha första spåret (bästa jordplätten).
Jag har samma misstanke som David. I studien handlar det ju om etniska grupper som är rejält i luven på varandra och liknande resultat i andra sammanhang ska man nog bara förvänta sig mellan grupper med liknande konfliktnivå. Man kan ju också vända på perspektivet — trots de våldsamma konflikterna kunde produktiviteten ändå hållas på en ganska hög nivå (att döma om grafen handlar det om ca 15 procents lägre produktivitet mitt uppe i våldsamma konflikter, visserligen huvudsakligen i andra delar av landet).
När Hjort frågade några av de anställda uppgav många rakt ut att de ägnade sig åt diskriminering och uttalade sig nedlåtande om den andra gruppen. Jag är därför ganska övertygad om att han gör rätt tolkning av resultaten.
I vissa andra sammanhang bestäms produktiviteten snarare av hur bra de anställda lyckas koordinera på goda utfall, och då kanske man kan förvänta sig produktivitetsminskningar även mellan mindre konfliktfyllda grupper. Se till exempel den här studien från förra året som visar att tillfällig gruppindelning i labbet påverkar hur bra man koordinerar.
Thomas Sowell diskuterar en del av detta i Race and Culture (som också är intressant i IQ-debatten bl a).
Till för inte så länge sedan i USA valde man t ex aldrig att sätta irländare och italienare i samma arbetslag. Då blev det i regel slagsmål.
Jag är ofta förvånad över hur regelmässigt argumentet “arbetsgrupper måste vara blandade” trumfar “arbetsgrupper måste bestå av personer som kan leverera” vid rekryteringsprocesser. Jag utgår från att den individuella skillnaden mellan olika medarbetare vida överstiger de 15% som visas i diagrammet ovan.
Sen köper jag absolut att det är problematiskt att en del människor tycks tro att bara medelålders vita män som talar felfri svenska kan vara kompetenta, och att det leder till olyckliga resultat. Men därifrån till “i valet mellan A och B är A avgjort bättre, men B är mer olik de andra personerna i arbetsgruppen, så därför väljer vi B” borde steget vara mycket långt. Dessvärre är det inte det idag.
Uppskattar en lite snabbt med ögat från figur 6 får man att 95% intervallet för den blå linen är typ 5000 till 8000 (rosor i snitt), dvs man täcker väl in de andra gruppernas medel inom den “högpresterande” gruppens varians.
(Men av figur 6 framgår också att grupindelningen är reel i termer av produktiviteten)
Följande är en halmdocka om den tas bokstavligt:
“i valet mellan A och B är A avgjort bättre, men B är mer olik de andra personerna i arbetsgruppen, så därför väljer vi B”
om A > B (A är bättre än B), och vi väljer rationellt, måste vi välja A per definition av rationellt. Allså är det omöjligt att välja B, och meningen är falsk.
Tar vi och utvidar vår tolkning något kan en föreställa sig att när vi säger “A avgjort bättre än B” menar vi att “om vi inte betraktar alla faktorer så är A avgjort bättre än B”. Då är meningen en möjlig beskrivning av ett rationellt agerande då “är mer olik” kan vara en högt värderad faktor, och den därför fäller avgörandet.
I mjukvarubranschen skiljer produktiviteten minst en faktor 5 (alltså 500 procent) mellan olika grupper. Skillnaden i produktivitet mellan individer med samma formella kompetens skiljer sig med en faktor om mer än 20.
Men kaka söker maka överallt. Invandrargrupper arbetar helst med personer med samma bakgrund. Så är det i Sverige och så är det i resten av världen. Kultur är något som sitter i lika hårt som ens modersmål. Även om man bott i ett främmande land i 20 år som vuxen “talar” man alltid dess kultur med en brytning, på samma sätt som man talar språket med brytning.
Vad är orsaken till att det uppstår etniska spänningar borde vara en viktigare fråga att ta itu med. Men nu var det inte det. Så okey! Att produktiviteten i etniskt blandade arbetslag var lägre förstår vi. Och det förstår vi även innan studien gjordes. Därför så är studien förutsägbar.
Håller med om att det kan vara svårt att generalisera upptäckten och att det inte är jätteförvånande resultat ex-post i varje fall. Den intressanta frågan är dock då, om nu resultaten är så självklara, varför har man mixade arbetslag? Eller annorlunda uttryckt, är nedgången i produktivitet så liten så det inte är värt för företaget att ändra på det på grund av att det kan uppstå andra problem om man går över till homogena arbetslag.
Att man inte bara anställde folk från den ena gruppen beror förmodligen på lagar och normer mot diskriminering. En rimlig förklaring till varför man inte hade uppdelade arbetslag var förmodligen att arbetarna bodde i ett litet samhälle på fabriksområdet. Att ha blandade arbetslag kan nog vara ett bra sätt att minska de etniska spänningarna inom detta lilla samhälle. När Hjort presenterade detta här var så lät det som detta var den förklaring han själv trodde på.
Intressant (och jag borde läsa uppsatsen men var har man inte bloggar till :)….), så ägarna och arbetarna väljer att bära den här kostnaden för att minska de etniska spänningarna.
“Som synes av bilden nedan så var produktiviteten markant lägre i etniskt blandade arbetslag än i etniskt homogena arbetslag.”
Jag tror att det finns en “större sanning” om detta – än vad denna statistik visar.
Eftersom produktiviteten blev markant lägre i etniskt blandade arbetslag så bör man komma fram till slutsatsen att ett samhälle inte skall innehålla etniskt blandade människor. Eller? Vilket ju är rasismens budskap.
När nu ändå våra samhällen består av etniskt blandade människor så måste frågan ställas: uppstår spänningar mellan etniska grupper på grund av den samhälleliga strukturen eller uppstår spänningar helt enkelt till följd av olika etnisk tillhörighet?
Kan det vara så att strukturen gör skillnad på människa och människa? Om det nu är så då betyder det att studien saknar värde. Eller rättare sagt: i ett strukturellt orättvist samhälle så visar studien att etniskt blandade arbetslag sänker produktiviteten. Omvänt blir då: i strukturellt rättvisa samhällen så blir produktiviteten inte beroende av den etniska blandningen.
Alltså tyder den försämrade produktiviteten på att orsaken till detta finns att söka i den samhälleliga strukturen och inte i den etniska blandningen.
“Eftersom produktiviteten blev markant lägre i etniskt blandade arbetslag så bör man komma fram till slutsatsen att ett samhälle inte skall innehålla etniskt blandade människor. Eller? Vilket ju är rasismens budskap.”
Blanda inte in en felaktig definition av rasism i diskussionen. Rasism innebär att man anser att anser att en ras är mer värd än en annan, detta har inget att göra med en eventuell slutsats att ett samhälle inte ska ska vara etniskt blandad.
“När nu ändå våra samhällen består av etniskt blandade människor så måste frågan ställas: uppstår spänningar mellan etniska grupper på grund av den samhälleliga strukturen eller uppstår spänningar helt enkelt till följd av olika etnisk tillhörighet?”
Det kan man fråga sig. Skulle svaret möjligtvis kunna vara både och?
“Kan det vara så att strukturen gör skillnad på människa och människa? Om det nu är så då betyder det att studien saknar värde. Eller rättare sagt: i ett strukturellt orättvist samhälle så visar studien att etniskt blandade arbetslag sänker produktiviteten. Omvänt blir då: i strukturellt rättvisa samhällen så blir produktiviteten inte beroende av den etniska blandningen.”
Frågan är densamma som ovan, men att svaret skulle vara att det enbart är “strukturer” som styr betvivlar jag ytterligt. Det är ett påstående som påminner om påståendet att kön enbart skulle vara en social konstruktion. Människan är en biologisk varelse, på gott och ont, det kan vi aldrig bortse från.
“Alltså tyder den försämrade produktiviteten på att orsaken till detta finns att söka i den samhälleliga strukturen och inte i den etniska blandningen.”
Är det en fråga eller din slutsats? Tror tyvärr inte att svaret är så enkelt att orsaken enbart är den “samhälliga” strukturen”. Vi är som sagt biologiska varelser och flockdjur som styrs av grupptillhörighet och identifikation med gruppen. Att bortse från faktorer som dessa vore intellektuelllt ohederligt och framförallt en övertro på människans intellekt och bristande insikt om människans grundläggande drivkrafter.
Jan.
Snälla, bidra inte till den ständigt pågående devalveringen av ordet “rasism”. Man kan för h-e ha synpunkter på etnicitet och kultur utan att tänka i termer av ras!
Spänningar mellan etniska grupper uppstår – ja. Med rådande mångkulturella dogmer anses det av många vara fel, vilket för mig är ett mysterium. Självklart gör samhällsstrukturen skillnad på människor och människor. Hur skulle det annars se ut? Anything goes? Sverige är väl ett utmärkt exempel på det här. Vår någorlunda toleranta och sekulära samhällsbildning efter andra ww2 har lett till stor invandring. Naturligtvis skall vi, hos invandrade etniska grupper, problematisera och kritisera beteenden som inte är förenliga med de värderingar som är själva orsaken till att invandringen kunnat ske öht. T.ex. religiös fanatism, hedersvåld, månggifte, …
Sätt studien i ett sammanhang vi kan relatera till. Varför inte ett tvåspråkigt Finland. Svenskspråkiga respektive finskspråkiga arbetslag leder till högre produktivitet – orimligt påstående? Nä. Rimligt att anta att desto högre grad av manuellt, lågindustriellt, arbete desto större effekt? Ja.
Eller varför bara inte konstatera att det i världen pågår ett antal inbördeskrig mellan etniska folkgrupper? Krig som inte uppstått om landet varit etniskt homogent. I närtid även i Europa (Balkan). Knappast kan man förklara alla dessa krig med strukturell orättvis behandling av folkgrupper. I ljuset av alla dessa etniska konflikter borde det vara fullständigt okontroversiellt att påstå att etnisk homogenitet på ett fabriksgolv kan leda till bättre samarbete.
Pan,
Det är tydligt att rasismen breder ut sig i Europa, delvis i smyg, delvis öppet. Detta skedde i Europa på 20 och 30-talet. Den hållningen du (och tex brejvik i sitt manifest) intar är den smygande, där man med “statistik” och “fakta” försöker blanda ihop korten. Den öppna är den som utspelar sig hos enstaka politiker/hetsare här och där, nämligen ropa på gator och torg att det är invandrarnas/muslimernas gener som är problemet.
“Den hållningen du (och tex brejvik i sitt manifest) intar är den smygande, där man med “statistik” och “fakta” försöker blanda ihop korten.”
Det ar tydligt att det idag finns en ny goodwins lag i Sverige
Emil, förklara gärna. Det här är alltså på pricken, exakt, vad Brejvik vill få fram – det är på pricken hans världsbild. Han säger tydligt gång på gång att han inte är rasist, utan respekterar alla raser – “men… etniska grupper bla bla och mångkulturalism bla bla… landet x visar på y och statistiken p visar på s…”. Plus då att feminismen och klimatförändringen är en stor konspiration från vänstern för att staten ska kunna lägga sig i våra liv.
Någon som har en identisk världsbild som Hitler (om vi tänkter oss att hitler inte begick några hemskheter – säg att han dog i cancer direkt efter fängelset), skulle det vara problematiskt tycker du? Jag är osäker, jag vet inte mkt om detta.
Annika, en mer effektiv demonstration av min paralell mellan breiviksklistringstendensen och goodwin’s lag an ditt svar var det faktiskt nastan svart att forestalla sig
Den dolda rasismen drar över Europa som en moln: fler och fler faller dit på den skarpa retoriken med antimuslimska undertoner. De statistiska (manipulerade) referenserna underblåser hela processen. Liberalerna ute på högerkanten skriker goodwins lag i ena sekunden och Weimar republiken eller kommunismen i andra. Överallt minskar inflationen och liberaliseringarna fortsätter (klyftorna ökar).
Då det framkommer diverse mer eller mindre genomtänkta hemmasnickrade förslag kring orsakerna bakom utfallet så kanske det kan vara på sin plats att faktiskt titta i artikeln. Där refereras det till Becker (1957) och som en följd av detta är en viktigt utgångspunkt att det finns en preferens för diskriminering. Med en sådan utgångspunkt går det således inte att säga ett skvatt om vilken slags orsak som ligger bakom denna situation, det är inte heller avsikten.
Man kanske skulle kunna tycka att en ansats som förklarar orsaken kunde vara mer intressant än att konstatera att orsaken har en effekt, även om det inte heller är helt oviktigt. Just hemmasnickrade förklaringar ovan kan ju ses som ett indicium på att så är fallet.
Hur detta skall lösas utan en deus ex machina-förklaring som preferenser utan att samtidigt göra avkall på den deduktiva-matematiska ekonomins krav på stingens i teori och modell vet jag inte. Det skulle emellertid inte skada att till att börja med försöka se om det är teoretiskt och empiriskt möjligt att särskilja ekonomiska motiv dolda i etniska kategorier och etnicitet-i-sig självt (vad nu det är för slags residual).
Personligen är jag tveksam om en sådan etnicitet-i-sig är förenlig med fundamentala utgångspunkter inom ekonomins huvudfåra men jag lyssnar gärna på förslag.
Den korrekta metodiken vore att överlämna undersökandet av effektens orsak till en sociolog som är mer van vid att undersöka människors motivation till sina handlingar än ekonomer, då de senare tenderar att ansätta en motivation och se vad som händer.
Som vanligt blandar vi ihop rasism med främlingsfientlighet…
främlingsfientligheten bör nog ses som en delmängd av rasismen. Att försöka skilja dem åt är försök att blanda ihop korten och att föra iväg diskussionerna iväg från den viktiga frågan: varför breder rasismen ut sig över hela Europa? Likheterna med 30-talet är ju så uppenbara.
Annika, har du tittat på http://www.worldvaluessurvey.org/wvs/articles/folder_published/article_base_54 ?
Razib använder data från WWS. Enligt hans bloggning, så är det helt klart att människor i olika länder har skilda värderingar.
http://blogs.discovermagazine.com/gnxp/2010/09/swedes-are-not-sexist-or-nativist/
Ett exempel: På frågan “Natives should get preference in jobs over immigrants”, (Svenskarna bör ha jobben framför invandrarna, ungefär), så svara 11.80% av svenskarna och 34.70% av normännen ja. I andra änden av tabellen, så håller 91.00% av taiwaneserna och 97.90% av egyptierna med.
På frågan “Men should get preference in jobs over women” svarar 89.10% egyptierna ja.
Angående genetiska skillnader mellan olika befolkningsgrupper, och hur det påverkar vårt tänkande, så är det ett spännande forskningsfält.
We found evidence that collectivistic cultures were significantly more likely to comprise individuals carrying the short (S) allele of the 5-HTTLPR across 29 nations. Results further show that historical pathogen prevalence predicts cultural variability in individualism–collectivism owing to genetic selection of the S allele.
Från “Culture–gene coevolution of individualism–collectivism and the serotonin transporter gene”, av Joan Y. Chiao och Katherine D. Blizinsky, http://rspb.royalsocietypublishing.org/content/277/1681/529.abstract?cited-by=yes&legid=royprsb;277/1681/529
Länge leve den evidensbaserade verklighetsbilden!
cosmoskitten, så svaret på frågan är att det är egyptiernas fel?
Annika, angående dina farhågor för ökande rasistiska värderingar, så verkar det nu finnas biologiska behandlingsmetoder för att minska dessa.
“A common heart disease drug may have the unusual side-effect of combating racism, a new study suggests. ”
http://www.telegraph.co.uk/health/healthnews/9128888/Heart-disease-drug-combats-racism.html
Självklart har vi olika värderingar beroende av var vi kommer ifrån. Och vad beror detta på?
Är vi olika funtade? Eller beror det på dom olikartade samhällsstrukturer som vi lever i?
Naturligtvis beror det på i vilka samhällen/länder vi lever i. Våra samhällen är mer eller mindre humana att leva i.
Vad lär vi oss av detta? Jo att vi är lika funtade från grunden men att strukturen som vi lever i formar oss till mer eller mindre humana ageranden.
Dessa olika värderingar har konsekvenser, som påverkar hur humana de samhällen som uppstår är att leva i. Eller hur lång tid man får i livet när man föds in i ett av samhällena.
Det tydligaste exemplet idag är Nordkorea och Sydkorea.
“Jo att vi är lika funtade från grunden”, det beror på hur mycket man zoomar in… Om man jämför olika människor med småstenar, blommor, och kaniner, så är ju människorna väldigt, väldigt likartade.
Zoomar man in mer, så är människor förvånansvärt olika: “differential psychology, branch of psychology that deals with individual and group differences in behaviour. Charles Darwin’s studies of the survival capabilities of different species and Sir Francis Galton’s researches on individual visual and auditory skills, as well as more recent experiments, have shown that both individual and group differences are quantitative rather than qualitative.”
http://www.britannica.com/EBchecked/topic/162949/differential-psychology
Se även “The Labor Market Returns to Cognitive and Noncognitive Ability”, Erik Lindqvist and Roine Westman.
http://www.ifn.se/publikationer/working_papers/2009/794_1
Jan Opöien, du skrev att “i strukturellt rättvisa samhällen så blir produktiviteten inte beroende av den etniska blandningen”, finns det några bra studier som behandlar denna fråga? Jag undrar var man hittar perfekt “strukturellt rättvisa samhällen”, men det det bör väl finnas gradskillnader i helvetet. Är det rimligt att försöka mäta något slags “strukturellt rättvisa” på enskilda arbetsplatser?
Annika skrev: “så svaret på frågan är att det är egyptiernas fel?”
Om du tittat i tabellen i Razibs artikel som jag länkade, så ser du att det är mer än egyptiernas “fel”. Alla människor i världen är främlingsfientliga, förutom människorna i Sverigen, Andorra, Norge, Nederländerna, Kanada och Frankrike.
Sexismen är lägre, men väldigt många människor tycker att män skall ha förtur till jobb, framför kvinnorna. Ju mer sexism, desto mer nativism.
Jag tog Egypten som ett exempel, eftersom egyptierna är ovanligt reaktionära i sina attityder.