När kan skolan göra skillnad?

Enligt Aftonbladet är ett undervisningsråd på Skolverket upprört över att det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas utbildningsbakgrund och elevernas resultat på de nationella proven redan i årskurs 3. Naturligtvis kan man uppröras över sociala skillnader, men är det verkliga den tidiga manifestationen av dessa som är upprörande? Trots allt har ju inte skolan haft så mycket tid på sig att kompensera för skillnader i hemmiljön när de nationella proven i årskurs 3 skrivs.

Ett större misslyckande för skolan vore det om föräldrarnas utbildningsbakgrund fick allt större genomslag ju längre tid eleven gått i skolan. Ungefär det mönster som verkligheten visar upp, med andra ord.

(Och ja, jag är medveten om att proven inte är helt jämförbara.)

Tipstack till Björn TH.

Comments

  1. Oscar says:

    Skolan fungerar för de elever om vilka man förr brukade säga att de har läshuvud och en gynnsam omgivning. Alla andra är förlorare i dagens skola och genomgår en gradvis passivisering och förlorat självförtroende. Skolorna måste tänka om helt och hållet vad de vill uppnå och hur vägen dit ska se ut.

    Problemet är att när man försökte tänka om för några årtionden sedan så gjorde man det utan några krav på resultat vilket ledde till att allting annat än klassisk katederundervisning och hårda krav på ordning och reda har fått dåligt rykte som flumskola. Nu sitter vi fast i denna debatt och inget politiskt parti verkar ha någon idé hur man ska komma ur denna rävsax.

  2. pontus says:

    Om jag minns ratt sa ar korrelationskoefficienten pa IQ mellan generationer ungefar 0.4. Sa hur forvanande resultatet ar vet jag inte.

    • Per S says:

      Men Jonas fråga är väl varför IQ-korrelationen skulle ge större avtryck i ‘kunskapskorrelation’ eller vad vi nu ska kalla det vid 15 års ålder än vid 9?

      • Marcus L says:

        Nu ska man förstås ta det försiktigt med IQ som användbar konstrukt i allmänhet… Men för om vi ändå håller oss till ämnet IQ-korrelationer skulle man t.ex. kunna förklara skillnaden i testresultat genom att påvisa att korrelationen IQ med TestAvMatteÅr9 är större än korrelationen IQ med TestAvMatteÅr3; oberoende ålder och utbildning? En annan förklaring skulle kunna vara att skillnader i IQ har endast mindre praktisk påverkan på förmågan att ta till sig mattekunskaper innan runt 15-års-åldern då det tar tid för barns IQ (hjärnor?) att utvecklas, och att så hade varit fallet oberoende av de hållits isolerade i 14 år och sedan fått ett års likvärdig skolgång innan testet. (Bortsett från att de blivit tämligen knäppa av en sådan behandling, förstås! 🙂 )

        Man kan även tänka sig att mängden inhämtad kunskap i matte varje år är en funktion av IQ samt tidigare inhämtad kunskap. Om de två respektive testen mäter total skillnad i kunskap så torde en konstant skillnad i IQ leda till en exponentiellt växande skillnad i kunskapsresultat/testresultat.

        Nu tror jag personligen att i verkligheten så ligger mycket annat än just IQ bakom skillnaderna i resultat. Men rent teoretiskt skulle skillnader i IQ kunna ”förklara” att skillnaderna är olika i olika åldrar, såvitt jag ser…

      • Jonas Vlachos says:

        Det kan såklart vara så att IQ får större eller mindre genomslag över tid: det är med andra ord oklart exakt hur upprörd man bör vara över olika skillnader i olika åldrar. Eftersom föräldrabakgrundens betydelse uppenbarligen är föränderlig över tid och mellan samhällen så finns det dock fog för en viss – något ospecificerad – upprördhet.

  3. Pjtorowitch says:

    Det kan ju även vara så att föräldrar med olika utbildningsnivå stödjer/övervakar/uppmuntrar sina barn mer lika innan skolan, och mer olika ju längre skoltiden pågår.

    Sätt ett ”normalt” uppmuntringsindex till 100 och säg att det är två tidpunkter: före skolstart och efter skolstart. Skulle inte ovanstående resultat kunna bero på följande fördelning:

    L = 90,50
    M = 100,100
    H = 110,150

    Det borde hursomhelst vara svårt att veta om skolan har lyckats eller misslyckats att utjämna skillnader i bakgrund. De kanske hade varit ännu större om vi antar en kraftig divergering i ”uppmuntring” som startar i och med skolstart…

  4. Tror du har helt rätt Jonas. Självklart kan det inte uppfattas som annat än ett kapitalt misslyckande om en skola med kompensatoriska aspirationer uppvisar detta mönster, där föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större genomslag ju äldre eleven blir. Som alltid är de bakomliggande kausala faktorerna det mest intressanta, så här finns en iögonfallande startpunkt på en intressant forskningsuppgift!

  5. Alexander says:

    Kan det inte vara så att de med föräldrar vars utbildning är lägre också är t ex genetiskt sämre lämpade för skolgång, för att uttrycka det lite hädiskt? Har man kontrollerat för medfödda/biologiska faktorer och inte bara antagit att det handlar om ”uppfostran beroende på bildningsnivå”?

    • Cosmoskitten says:

      Begåvning är en viktig prediktor för studieresultat.

      ”This 5-year prospective longitudinal study of 70,000+ English children examined the association between psychometric
      intelligence at age 11 years and educational achievement in national examinations in 25 academic subjects at age 16. The
      correlation between a latent intelligence trait (Spearman’s g from CAT2E) and a latent trait of educational achievement (GCSE
      scores) was 0.81”
      ”Intelligence and educational achievement” Ian J. Deary et al.
      http://www.elsevier.com/authored_subject_sections/S05/S05_357/top/intel.pdf

      Men inte hos Skolverket. Hittar totalt 15 träffar vid sökning på begåvning, däribland flera dubbletter.

      6 träffar på intelligens och 62 träffar på kognitiv (varav flera handlar om kognitiv beteendeterapi)

      ”Tyvärr inga söksvar med IQ. Du kanske menade I, ID, IF
      Ändra din fråga och gör en ny sökning.”

      • Jonas Vlachos says:

        Självfallet är begåvningen viktig (jag har själv en studie som visar att föräldrarnas begåvning är mycket viktig för barnens skolresultat) men i populationen sker begåvningsförändringar långsamt. Trots detta kan det ske relativt snabba förändringar i både nivå och spridning vad gäller skolresultat inom och mellan länder. Detta visar att olika skol- och samhällssystem kan vara mer eller mindre bra på att hantera de förutsättningar som barnen har med sig hemifrån.

  6. Emirati says:

    Haha, din tolkning är så klockren (och självklar) att man blir fnissig när man tänker på hur det stackars undervisningsrådet förfäras av detta

  7. tysken says:

    @Jonas
    ”Trots allt har ju inte skolan haft så mycket tid på sig att kompensera för skillnader i hemmiljön när de nationella proven i årskurs 3 skrivs”

    Skolverket ansvarar väl även för förskolan, där många redan börjar i 1-2 års åldern. Så ganska många (kritiska) år har de väl haft på sig?

    Betydelsen av de tidiga åren är ju för övrigt löjligt bortglömd i svenska skoldebatten. Ingen pratar om lärarkvalitet på dagis, där den spelar som störst roll.

    Kanske när t.ex. en sån här studie:
    http://obs.rc.fas.harvard.edu/chetty/STAR.pdf

    kan göras även i Sverige så sätter det väl fart på hjulen. fast jag glömde att vi inte får göra sådant.

    • Jonas Vlachos says:

      Naturligtvis börjar inte världen i åk 3 men vad jag ville ha sagt är att den riktigt intressanta frågan är om och hur skolan kan kompensera för elevens förutsättningar. Därför är det underligt att vara mer upprörd över tidiga skillnader än över sena.

      Sedan kan jag delvis hålla med om förskolans frånvaro i debatten just nu, men det brukar gå lite upp och ner över tid. Tyvärr leder dessa diskussioner aldrig till några slutsatser vilket troligtvis har att göra med att inga studier kan genomföras då data saknas.

      Och visst kan det vara viktigt: de 14-15 åringar som inte skrev särskilt bra på TIMSS 2007 började dagis under 90-talets nedskärningsår och förskolans snabba expansion ledde rimligen till kvalitetsproblem både här och där.

      Slutligen så är Chetty etal intressant men den ger ytterst lite vägledning om vad som är avgörande för förskolans kvalitet i allmänhet och den tidiga förskoleverksamheten i synnerhet (kindergarten är från 5 års ålder). Det enda den visar om lärare är att de mer erfarna är bättre vilket är föga användbart. Sedan är gruppeffekterna stora vilket kan bero på lärarna men även på någon allmän gruppsammansättningseffekt. Det riktigt intressanta tycker jag dock är resultatet att effekten av förskolan kan klinga av och sedan dyka upp igen senare i livet, vilket onekligen gör utvärderingen av verksamheten problematisk. Det blir lite otympligt om man måste vänta 30 år på att dra slutsatser om A var bättre än B.

      • Cosmoskitten says:

        Jonas Vlachos: ”Självfallet är begåvningen viktig”

        Om så är fallet, varför verkar skolverket inte intresserad av denna faktor alls? (Jag har sökt på deras webbsida tidigare, samt försökt få publikationer genom kontakt med deras upplysningstjänst)

        Det finns givetvis faktorer utöver begåvning hos den enskilda individen som förklarar studieresultat.

        Jonas Vlachos: ”i populationen sker begåvningsförändringar långsamt”

        Görs det bra mätningar på detta, nu när den militära mönstringen, ur vetenskaplig synvinkel, totalt har skrotats? Att göra rättvisande mätningar på invandrare är en delikat fråga både ur rent vetenskaplig synvinkel och vad gäller politisk korrekthet.

        Om man vill att förskolan skall vara möjlig att studera ur ett vetenskapligt perspektiv, vad är det som saknas i dagens Sverige? Finns det några länder som har bra ”övervakningssystem” som vi borde importera?

        I det här sammanhanget vill jag rekomendera Erik Lindqvist and Roine Westmans ”Labor Market Returns to Cognitive and Noncognitive Ability”
        http://www.ifn.se/wfiles/wp/wp794.pdf

        Om man nu bara kunde mönstra alla 6-åringar 😀

      • tysken says:

        @Jonas ”den riktigt intressanta frågan är om och hur skolan kan kompensera för elevens förutsättningar. Därför är det underligt att vara mer upprörd över tidiga skillnader än över sena”

        Igen, det är ju det som är felet, folk tycker att årskurs 3 är ”tidigt”. Utvecklingsmässigt är det ju inte 9-10 års åldern särskilt tidigt. Har skolan/samhället inte lyckats kompensera vid den tidpunkten är det snart försent att göra bestående intryck utan betydande investeringar.

        Därför är det helt rimligt att vara mest upprörd över att skolan inte lyckats kompenserat för olika förutsättningar under den perioden då de har haft som mest chans, säg typ innan årskurs 4.

        Maj Götefeldt låter dessutom lite mer rimlig i Skolverkets pressmeddelande :
        ”- Skillnaderna är genomgående stora. Skolan behöver tidigt uppmärksamma elevens behov och kompensera för sämre förutsättningar att nå målen”

        Roligt, men kanske lite för enkelt att basha någon baserat på ett ”citat” i ”Aftonbladet-Wendela”.

      • Jonas Vlachos says:

        Tysk: jag kan hålla med om att det var en aning orättvist. Men återigen: det var perspektivet att tidiga skillnader var mer upprörande än senare skillnader som var intressant – inte exakt när ”tidigt” respektive ”sent” inträffar.

        Sedan vet vi väl ganska lite, kanske inte om barndomens betydelse, utan om hur bra kompensatoriska åtgärder för barn i låg ålder bäst utformas. För övrigt tror jag inte vårt ämne har särskilt mycket att säga om den saken.

      • tysken says:

        rimligtvis borde väl vi ha lika mycket att säga om det som om investeringar senare i skolan/livet (eller missförstår jag dig nu?)

      • Jonas Vlachos says:

        Jag menar att hur det rent praktiskt ska gå till för att uppnå det man eventuellt kan uppnå överlåter vi nog bäst till andra. Hur man bäst bygger självfötroende och motivation hos 4-åringar är inte nationalekonomins starka sida. Sedan kan vi vara bra på att utvärdera olika aspekter av problemområdet men jag skulle för den sakens skull inte välja en nationalekonom som förskolechef. Inte som rektor för en högstadieskola heller, för övrigt.

    • Jonas Vlachos says:

      Du får fråga Skolverket vad de intresserar sig för. Sedan ska man inte tro att begåvning, så som det mäts i varje fall, är en helt given storhet. Exempelvis finner denna studie att mönstringstestet påveekas mer än betyg av skolresurser. Likaledes finns det en mängd studier om skillnaden mellan svarta och vita i USA som visar att en betydande del av skillnaderna i begåvningsresultat beror på skillnader i uppväxtmiljö och skolkvalitet.

      Angående frågan om begåvningens förändringar så finns det en enorm forskning kring detta. Den sk Flynn-effekten säger att resultaten på IQ-tester tenderar att öka något över tid. För den som är intresserad av den svenska utvecklingen kan jag rekommendera avsnitt 2.4 i denna publikation.

  8. Kristian Grönqvist says:

    Naturligtvis häller jag med flera föregående bloggare om betydelsen av den genetiska dimensionen. Men efter att ha strövat omkring i verkligheten i drygt 60 år tycker jag mig se en mer avgörande skillnad just hemma. Akademiskt skolade föräldrar har själv studievana, alltså säkert också mycket större vilja och talang att följa sina barns skolgång och uppmuntra eller rent av tvinga dem till läxläsning och kontroll av den befintliga kunskapen. De uppfattar alarmsignaler från skolan fortare, skyller aldrig på dåliga lärare, utan dåliga resultat är oftast kausalt till dåligt arbete.
    I Finland uppfattar jag ofta att alla föräldrar i mycket högre grad uppfattar skolan som en förutsättning för en lyckad vuxendom och inte som en förvaringsplats för barnen medan man råkar vara på jobb.
    Det tror jag personligen påverkar skolresultat i mycket högre utsträckning än ett onödigt fokuserande på IQ och annat strunt.

  9. Kapten Haddock says:

    Det är sant som Jonas säger. Resultatet av IQ-testerna är i hög grad beroende av miljö. När man bestämmer IQ i en åldersgrupp brukar man kalibrera resultatet så att den medelbegåvade får betyget 100, men om man jämför resultaten mellan olika årskullar får man aningen egendomliga resultat. Flynn uppskattar att om barn födda 1900 skulle bedömas enligt enligt en modern skala skulle de få en genomsnittlig IQ om ungefär 70. De flesta skulle alltså klassas som efterblivna!

    Nej, jag tror att talet om medfödd IQ som förklaring av varierande skolresultat är ett farligt stickspår. För övrigt–en korrelation om 0.4 är inte särskilt stark. Om man trodde att förklaringen till det starka sambandet mellan föräldrars utbildningsnivå och barnens resultat på de nationella proven (i diagrammet ovan) låg i ärvd intelligens skulle man vänta en betydligt högre korrelation.

    Det skulle vara intressant att se motsvarande siffror för Finland–där lär ju skolorna vara bättre.

    Sen skulle jag vilja tipsa om Maciej Zarembas artikelserie i DN om den svenska skolan. De två första artiklarna kom den 3 och 5 april.

  10. Per-Olof Persson says:

    Tips om kurd-svensken Tino Sanandaji:s artikel i ämnet. Skolresultaten beror på medfödd IQ och föräldrarnas utbildningsnivå. Testresultaten för barn ifrån 3 år till 18 år blir ungefär desamma under alla år. Barn till föräldrar med högskoleutbildning har högst resultat under alla år och barn med föräldrar med grundskola har lägst resultat.

    http://super-economy.blogspot.com/2011/03/on-swedish-voucher-system.html

    Elever som inte har föräldrar med hög utbildningsnivå gynnas av en skola som satsar på disciplin, kunskaper och test av kunskaperna. Detta är vägen till vidarutbildning och därefter välbetalda arbeten.

    • Kapten Haddock says:

      När jag läser din kommentar undrar jag om du menar att medfödd IO är detsamma som resultatet av intelligenstester. Det är väl känt att resultatet av intelligenstester beror av både arv och miljö.

      Såvitt jag kan se talar bloggaren aldrig om ”medfödd” I.Q.

      • Per-Olof Persson says:

        Jag läste artikeln slarvigt. Miljön är också viktig.

        Samma författare har en artikel om sambandet IQ och inkomster.

        ”In fact, earnings are strongly linked to intelligence, which indicates that they are linked to productivity, just as economic theory predicts. Poor people are on average less productive than rich people, a claim which may sound obvious (almost tautological) to an economist but which outrages a lot of people on the left.”

        http://super-economy.blogspot.com/2011/04/iq-income-and-wealth.html

Trackbacks

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s