På rätt väg i USA

I programmet Meet the Press diskuterade USAs finansminsiter Tim Geithner häromdagen hur finansmarknaderna ska regleras. Han pekade då framförallt på behovet av ett särskilt konkursförfarande för stora finansiella institutioner på obestånd. Enligt det lagförslag som just nu manglas i kongressen ska förvaltningen av institutioner i behov av statligt stöd tas över av staten. Företagsledningen ska sparkas, aktieägarna förlora sitt kapital och bankernas kreditgivare tvingas skriva ner värdet på sina fordringar.

Detta är helt rätt väg att gå då det kan återskapa en viss grad av marknadsdisciplin i en finansiell sektor som efter alla räddningspaket präglas av ännu större moral hazard-problem än innan krisen. Det förefaller alltså som om administrationen i USA lyssnat på akademiker som Luigi Zingales (en mindre teknisk diskussion här) och Raghuram Rajan vilka under lång tid argumenterat i denna riktning. Deras förslag innehåller även idéer om vad som ska trigga ett sådant konkursförfarande.

Under perioden som ledde fram till den finansiella krisen visade de reglerande myndigheterna runt om i världen upp sin bristande kompetens vad gäller att bedöma de risker som de finansiella aktörerna tog. Därför är det en aning paradoxalt att diskussionen kring finansmarknadsregleringarna i Europa i princip inskränker sig till en diskussion om högre kapitaltäckningskrav och bättre riskbedömningar. Om det nu är så enkelt att bedöma dessa risker kan man fråga sig varför de inte gjorde jobbet ordentligt förra gången?

Svaret är bland annat att det är ytterst svårt för de reglerande myndigheterna att hänga med i utvecklingen av nya finansiella instrument och marknader. Detta problem kommer emellertid inte att försvinna varför det är centralt att de finansiella aktörerna i möjligaste mån själva får bära kostnaderna för sitt risktagande. Tyvärr verkar idéer liknande Zingales och Rajans vara helt främmande för beslutsfattarna på EU-nivå. I stället är de fullt upptagna av att försöka reglera ersättningssystemen i finanssektorn; troligtvis ett ineffektivt sätt att reglera risktagandet.

Törs man därför gissa att nästa finansiella kris kommer att ha sitt ursprung i Europa snarare än i USA?

Comments

  1. Utomordentligt bra inlägg Jonas!

    Det synes mig dock som om ett högre kapitaltäckningskrav nog ändå kan vara sunt, men moral-hazard-frågan inkl ”too-big-to-fail-problematiken” med mycket stora aktörer förefaller likafullt helt central.

  2. Tack för de vänliga orden! Det finns ingen motsättning mellan kapitaltäckningskrav och ett konkursförfarande liknande det som diskuteras i USA. Att reglera bankernas risktagande via kapitaltäckningskrav är nödvändigt pga de externa effekter enskilda institutioner har på varandra och på ekonomin i stort. Att helt förlita sig på högre kapitaltäckning är däremot en riskabel strategi.

  3. markus says:

    Ja, spännande.

    Varför är detta inget man hör om på vår sida atlanten?

    Visst, moral hazard hit och dit, det hör man ju, men inga konkreta förslag om man man skulle kunna göra åt saken.

    • En anledning till att detta knappast diskuteras på EU-nivå ar nog att göra med att det är svårt att enas över nationsgränserna kring detta. Jag är verkligen ingen expert på bolagsrätt och kunkurslagstiftning men jag har förstått att konkurser på EU-nivå är en djungel. Huruvida det skulle vara lättare eller svårare att få tillstånd ett särskilt konkursförfarande för finansiella institutioner har jag ingen aning om. Dock vet jag att dylika idéer bland de reglerande myndigheterna inom EU ses som helt utopiska.

  4. e.lind says:

    Håller med om att de är bra att de reformerar konkursförfarandet.

    Vad jag förstår var grundproblemet en oreglerad kreditderivatmarknad ( OTC marknad) som skapade en kreditbubbla. När kreditbubblan sprack skapades den
    stora recessionen i världsekonomin.

    Bra att Tim Geithner säger att de avser reglera denna marknad.

    Reformvägen förefaller vara att överföra huvuddelen av marknaden till en börsliknande handel där produkterna standardiseras och marknaden öppnas upp för ökad konkurrens . Det skulle också göra bedrägligt beteende svårare. Idag har ett oligopol på fem banker 95% av marknaden.

    George Soros har en artikel på detta tema:

    Securing Synthetic Securities

  5. Kristian Grönqvist says:

    Kan man tänka sig skottpengar på trettontaggare?

  6. e-lind: Enligt ”common wisdom” var det stora problemet med OTC-derivat att de ökade osäkerheten kring vem som var exponerad för vilka risker. I själva krisförloppet bidrog detta till likviditetsproblemen då osäkerheten gjorde bankerna ovilliga att låna till varandra. Återigen enligt ”common wisdom” hade ett clearing house för dessa derivat kunnat minska dessa problem väsentligt då transparensen kring bankernas nettoexponering hade förbättrats.

    Däremot var det knappast OTC-derivaten som ledde fram till den överdrivna kreditexpansionen och där tillhörande husprisbubbla.

    Kristian: Nja, däremot förekommer en viss diskussion kring att avskaffa limited liability för finansiella institut vilket ungefär vore samma sak. Tror dock inte att denna diskussionen kommer att leda till ett förbud för aktiebolagsformen för finansiella institut.

  7. e.lind says:

    Kan hålla med om att derivaten var en komponent som bidrog till problemen. Sen är det klart att enbart en reformerad derivathandel inte löser problemet med nya bubblor.

  8. Bo Ek says:
  9. e.lind says:

    Joseph Stiglitz arrangerade en intressant diskussion med Gary Gensler,den nuvarande chefen för Commodity Futures Trading Commission, och Arthur Levitt fd. chef för S.E.C om reglering av finansiella marknader:

    The Promises and Pitfalls of Financial Market Reform

  10. Jag tycker soros artikel i FT igår var bra angående detta. Som vanligt totalsågade han stora delar av derivatmarknaden också. Den har inte lett till något ”samhälls”-bra öht. Enbart till att skapa fler AAA än vad det underliggande värdet tillåter.

    • Jakob says:

      Så du menar att det inte har lett till någon samhällsvinst att företag kan valutasäkra deras inköp, försäljning och investeringar?
      Då skulle jag vilja påvisa motsatsen, särskilt när det gäller investeringar (som ju är en ganska viktig del när det handlar om att stabilisera BNP, då investeringar är den post som är betydligt mest volatil). Bernanke argumenterade redan 1983 för att osäkerhet minskar investeringar:
      http://www.jstor.org/stable/1885568

  11. Tillsynsmyndigheterna var inkompetenta, det är nog alla överens im. Alltså ska vi nu få mer tillsyn. Dessa nya tillsynsmyndigheter ska komma att bli mer kompetenta eftersom de ska ha lärt sig av misstag de tidigare begick.

    Hur många på dessa sidor tror att tillsynsmyndigheter kommer att klara av nästa finansiella kris, dvs kunna förhindra den via en nu mer upplyst och kunnig tillsyn?

    • markus says:

      Vänta lite, mer tillsyn är väl inte vad förslaget handlar om?

      Tanken är väl att ändra incitamenten för både marknadsaktörerna och tillsynsmyndigheten, snarare än att i största allmänhet hoppas på bättre tillsyn. Det är ju det som är spännande med förslaget.

      Eller har jag missförstått det hela?

      Din sista fråga känns som något av en tautalogi. Tillsynsmyndigheterna kommer naturligtvis per definition inte kunna hindra nästa verkliga kris. Vilka potentiella kriser som historiskt och framöver hindras av tillsyn får vi ju inte veta.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s