Finanssektorns värde

finansvalpDet är väldigt populärt att klanka ner på den finansiella sektorn just nu. Även om jag är orolig för att det hela kommer att gå för långt och resultera i rent destruktiva regleringar är det svårt att inte roas av vissa inlägg i debatten. Ett sådant är Benjamin Friedmans ifrågasättande av den finansiella sektorns bidrag till välfärd och välstånd i Financial Times. Mer precist pekar han på att så många av de allra mest begåvade och driftiga individerna tjänat enorma summor på att se till att

[…] microscopically small deviations from observable regularities in asset price relationships persist for only one millisecond instead of three.

Det skulle onekligen vara intressant att göra en systematisk studie av hur allt det humankapital som nu frigjorts ur den finansiella sektorn kommer till användning.

Comments

  1. Jag tycker att kommentaren var både dräpande och kul. Lite extrapersonal till sjukhus och skolor kanske…?

  2. Tyvärr gör de nya behörighetsreglerna för lärare som regeringen föreslagit att de matematiska whiz-kids som räknat på riskmodeller inte anses kapabla att undervisa i skolan. Om de inte först tillbringar några år på valfri lärarhögskola, naturligtvis.

  3. @Jonas: tror du det skulle hjälpa (lärarhögskola alltså)? Hm, jo. Men vi har ju det där med ”det livslånga lärandet” också…kan truckförare omskola sig kan väl de där wise-guysen det också 😉

  4. Det är inte jag som tror att det skulle hjälpa, det är regeringen (lärarfacken?) som anser att formella krav är viktigare än faktisk kompetens.

  5. De kan ju alltid göra som jag gjorde och gå det praktisk pedagogiska året för gymnasielärare. Eller inte.

  6. *aouch!* Men. Man förstår att ngn drabbats av panik här. Problemet är att vi under en 15-årsperiod haft en snarast bisarr utveckling inom lärarutbildningarna med nya linjer vartannat år. Jag hade ett gäng studenter på högskolan i didaktik som gick inte mindre än tre olika program. Det var tidig ingång och sen ingång och VFU, och gamla och nya utbildningen så man blev ju rent yr i huvudet.

  7. Thomas Jansson says:

    Han som var finanschef på Nyckeln under förra krisen övergick sedan till att bli gymnasielärare i företagsekonomi (enligt vad jag hört). Synd att de nya behörighetsreglerna sätter stopp för liknande saker i framtiden.

  8. Christoffer Rydland says:

    Jag tycker nog det är en intressant tanke att finanssektorn dränerar samhället på kompetens, även om det är svårutrett. Många jobb i finanssektorn handlar i grund och botten om försäljning, i kombination med att göra gissningar om framtiden. Det vore intressant att se om sektorn verkligen fungerade sämre med lägre begåvad personal. Kanske används begåvningen mest för att prata omkull mindre självsäkra eller begåvade människor. När jag var på intervju på Lehman Brothers (innan förra svacken, ca 2000) sade de att en 12-åring kan bli börsmäkare. Kanske det.

  9. Christoffer Rydland: alla jobb handlar i grund och botten om försäljning.

    Vidare så måste jag bestämt hävda att finanssektorn är en del av sämhället varför de knappast kan dränera samhället på kompetens

  10. Det vore mycket bra om dessa de skarpaste begåvningarna valde att bli doktorander och professorer i ekonomi, i synnerhet inom Nationalekonomin.

    Det behövs inte fler Keynsianer, beteendeekonomer och Neoklassiska nationalekonomer. Det behövs ekonomer som studerar den ekonomiska verkligheten, studerar hur de problem som vi har uppstod, inte bygger ytterligare teoretiskt komplicerade matematiska modeller vilka i denna kris har hjälpt föga. De saknar trovärdiga förklaringar. De som hittils har kunnat förklara både denna kris och de föregående bäst är den föraktade österrikiska skolan med Hayek/Mises/Rothbard i spetsen. Det verkar nu som om den österrikiska skolans ”Business Cycle” modell kommer att bli lika normgivande som deras syn på entreprenörskapet.

    Vilka är bättre skickade än de som inifrån upplevt det? Än de som har en pragmatisk och realistisk syn på tillvaron, de som studerat verkligheten under mikroskop, i millisekunder.

    (Tilläggas bör är att jag inte helt och hållet delar den österrikiska skolans skepticism mot all form av ekonometri. Jag är en stor anhängare av statistik och Supercrunching på individ nivå.

    Däremot är jag lika skeptisk till användandet av ekonomiska modeller framtagna på ett fåtal individer och sedan uppskalad till samhällsnivå, dvs använda dessa ekonometrisk modeller för att rättfärdiga social ingenjörskonst.

  11. Christoffer Rydland says:

    Emil, hur mycket inslag av försäljning det är i ett yrke varierar kanske på en skala. En bilhandlare säljer på ett annat sätt än revisor. Det finns yrken där inslaget av försäljning är mycket ringa. Exempel på detta är inköpare och yrken inom rättsväsendet.

    I övrigt är det inte helt lätt att förstå sig på finanssektorn. Det är uppenbart att en del av tjänsterna består i att levera löst prat, extrapolera 10-årsdata och vidarebefordra vad VD sagt på kapitalmarknadsdagarna. Samtidigt branschen trots allt konkurrensutsatt. Kanske bör man lägga ansvaret på trögrärliga eller bekväma kunder.

  12. Jacob says:

    ”…formella krav är viktigare än faktisk kompetens.”

    Öh, kompetensen för en högstadielärare i matematik skulle alltså bestå i att man är whiz-kid inom matematik snarare än whiz-kid inom pedagogik? Tänk om.

  13. Öh, de utvärderingar som gjorts av landets lärarutbildningar visar inte direkt att de är institutioner som förmår skapa pedagogiska whiz-kids. Lärarnas kompetens har sjunkit dramtiskt under 20 års tid. Lönerna är låga, tom usla, och det är svårt att locka duktiga studenter till yrket. Att då frivilligt välja bort människor med stor ämneskompetens och uppenbart intresse för läraryrket för att de saknar examen från lärarhögskola förefaller inte vettigt.

    Sedan är det självfallet inte så att alla matematiska whiz-kids automatiskt passar för läraryrket. Men det gör faktiskt inte alla med lärarexamen heller.

  14. ”Lärarnas kompetens har sjunkit dramtiskt under 20 års tid.”

    Hur har man visat det och var kan man läsa om det?

  15. Jo, det kan du läsa om här. Eller om du hellre vill läsa på bloggen så kan du kolla här.

  16. Aha, det inlägget hade jag glömt. Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s