Hur bra är ekonomutbildningen i Sverige? Lär sig våra unga svenska nationalekonomer lika mycket som ekonomer i andra länder om t ex att utvärdera politik eller studera samband mellan olika samhälleliga utfall?
Ett sätt att undersöka den saken är att utsätta studenter från olika universitet för samma test och därefter jämföra deras prestationer. Precis det har nyligen gjorts inom ramen för Econometric Game 2011, vilket är något så ovanligt som en årlig internationell studenttävling i ekonometri. Tävlingen drivs av holländska universitet, och vid årets upplaga deltog femmannalag från hela 25 universitet från hela världen, däribland Oxford, LSE, Bocconi och Uppsala. Se följande reklamvideo för en kort presentation:
Tävlingen löper i två omgångar: en första utslagsrunda följt av en final mellan tio återstående lag. Vid båda tillfällena presenteras lagen, som består av tre magisterstudenter och två doktorander, inför ett visst ekonometriskt problem som ska lösas under tidspress. Årets tema var: Genetisk variation som metod att mäta effekter av gravida kvinnors alkoholkonsumtion. Med hjälp av ett antal litteraturreferenser och ett dataset skulle lagen presentera metoder och tolka sina resultat. En internationell forskarjury bedömde och rangordnade sedan svaren.
Årets vinnare var laget från universitetet i Maastricht (se vinnarbidraget här), följt av Oxford och Cambridge på andra och tredje plats. Uppsala gick vidare till finalen och var enligt vissa källor väldigt nära en pallplats.
Nästa års Econometric Game, det trettonde i ordningen, äger rum i Amsterdam i april 2012. Om svenska universitet kunde göra sig lika väl gällande där som i årets tävling skulle det förstärka intrycket av att kvaliteten på den svenska ekonomiutbildningen håller en hög internationell nivå.
Ekonomistas 
Det är inte alls säkert att dina slutsatser gäller generellt för svenska ekonomutbildningar. Däremot är det ett tecken på att man på Uppsala universitet har en internationellt konkurrenskraftig tillämpad högre utbildning i nationaleknomi. Gott så och en stor eloge till Nationalekonomiska institutionen i Uppsala för detta, men det säger inget om hur det fungerar på andra svenska lärsosäten.
@Magnus:
Det säger fortfarande en del. Det finns antagligen en betydligt större säkerhet angående den relativa kvaliteten mellan svenska utbildningar än mellan svenska utbildningar och utländska (pga nycket kontakter, student och personalbyten).
Om vi har en uppfattning att SU/Handels inte är betydligt sämre än Uppsala (vilket är min ovetenskapliga hunch) innebär den här datapunkten att min prior att SU/Handels håller en internationellt god nivå uppdateras i positiv riktning!
Enligt följande så rankas i alla fall både Stockholms universitet och Handelshögskolan högre än Uppsala:
http://ideas.repec.org/top/top.sweden.html
Jag vet inte hur tillförlitlig den rankingen är.
Magnus har rätt. Det är inte alls säkert att Uppsalas framgång säger någonting om kvaliteten i de övriga utbildningsprogrammen.
Förhoppningsvis kommer fler svenska nationalekonomiska universitetsinstitutioner anmäla sig till Econometric Game 2012. Det skulle ge en ännu bättre bild av utbildningen av svenska ekonomer.
Ytterligare en brasklapp är att detta naturligtvis enbart berör den nationalekonomiska utbildningen. Vad gäller kunskaperna i företagsadministration bland magister- och forskarstudenter vet jag inget om, men det kanske finns liknande tävlingar där?
Ytterligare några brasklappar:
1. Kvaliteten på ett antal toppstudenter (som jag antar har större sannolikhet att ställa upp i sådana här tävlingar) säger nödvändigtvis inte särskilt mycket om genomsnittet eller hur kunskaperna ser ut över hela studentpopulationen.
2. Studentkvalitet är inte samma sak som utbildningskvalitet (även om Honeth och Björklund har lyckats (?) övertyga HSV om motsatsen).
3. Nu gällde ju denna tävling faktiskt inte nationalekonomi som helt ämne, utan ekonometri och specifikt kunskaper inom kausal inferens. Nek är mer än så.
Nog om tråkiga brasklappar. Oavsett så är det väl en kul grej, men knappast något bra instrument för den lite allvarligare frågan om högre utbildningarnas kvalitet.
MS, du har förstås rätt att man får vara försiktig. Men tills andra svenska högskolor deltar i tävlingen, eller andra jämförelseinstrument uppfinns (t ex att jämföra ingångslöner från de olika programmen) är detta i alla fall en observation.
Är det Ingen av er svenska forskare som tycker att den relativt lilla exponering för matematik nationalekonomistudenter på grundnivå i Sverige stöter på är ett problem om man har som mål att producera konkurrenskraftiga nationalekonomer?
Mitt intryck är att det läggs mycket större betoning på detta på den internationella arenan och att inneha gedigna matematikkunskaper är nödvändigt, men inte tillräckligt för att bli en duktig nationalekonom.
Jag har kikat på utländska mastersutbildningar och det verkar generellt förväntas mycket mer matematikkunskaper för antagning än vad den svenske genomsnittsnationalekonomistudenten har.
Jag som snart är klar med min kandidat känner mig nästan lite lurad då jag inte nått den här insikten förrän sent på min utbildning och jag tycker institutionen(som jag annars är extremt nöjd med) borde informera sina studenter om hur matematikintensiv nationalekonomi egentligen är. Då hade man kunnat bakat in lite mer matte i sina valfria terminer i alla fall.
Mer betoning på matematik skulle kunna tänkas skrämma iväg (ca en tiondel av alla ekonomer väljer nationalekonomi som inriktning) ännu fler studenter och därmed också finansiering. Varför detta kanske inte vore önskvärt från de nationalekonomiska institutionernas sida?
Du har en viktig poäng och jag tror även du sätter fingret på en viktig förklaring (oron att förlora studenter) till varför behovet av matematikkompetens inte förs fram tydligare.
Men jag tycker åtminstone att du bör kontakta studierektorn på din institution och påpeka denna brist i informationen. Även i Uppsala hoppas jag att vi kan få igång en dialog om detta. Och det gäller inte enbart grundutbildningen; även på forskarutbildningsnivå har svenska studenter problem att klara kraven eftersom de saknar tillräckliga matematikkunskaper.