Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
Varje år delar forskningsorganisationen IZA ut ett prestigefullt pris inom arbetsmarknadsekonomi för att stimulera forskning som söker svar på vår tids viktiga arbetsmarknadsfrågor. Årets pris tilldelas George Borjas vid Harvard och Barry Chiswick vid George Washington för deras forskning kring migration och integration.
Priset kommer att delas ut under EEA-ESEMSs årliga kongress i Oslo. Bland de tidigare pristagarna finns bland annat Jacob Mincer, Dale Mortensen, David Card och Alan Krueger.
I ett tidigare inlägg här på Ekonomistas tog jag den tärningsterapi som förespråkas i romanen Tärningsspelaren som utgångspunkt för ett blogginlägg om … [Läs vidare]
Den betalda föräldraledigheten har successivt förlängts och är nu sammanlagt 480 dagar per barn (varav 90 dagar med lägstanivå). Enligt en norsk … [Läs vidare]
Nedstängningen som följt Coronapandemin har haft allvarliga konsekvenser för den svenska samhällsekonomin. Regeringen har genomfört en rad åtgärder … [Läs vidare]
Det går förmodligen inte att genomgå en utbildning i nationalekonomi utan att ett par gånger stöta på Adam Smiths berömda citat om att det inte är … [Läs vidare]
[English translation.] I en debattartikel i DN den 16 mars, ”Felsyn att Riksbanken bara fokuserar på bostadsbubbla”, upprepar direktionsledamöterna … [Läs vidare]
Ekonomistas
Hej!
Er blogg har valts ut för att ingå i medieregistret CisionPoint och i vår topptiolista över svenska finans- och ekonomibloggar. Vill ni veta mer om Cisions produkter och tjänster så kan ni besöka vår hemsida på http://se.cision.com/sv/OmCision/.
Jag hittar ingen e-postadress på er blogg och hoppas därför att ni kan höra av er till mig på moa.wirde@cision.com för att få mer information. Hör även av er för att meddela om ni INTE vill finnas med i topplistan och/eller medieregistret.
Vänliga hälsningar,
Moa
Det behövs ingen arbetsmarknadsforskning. Arbetslöshet beror på att fackföreningar och politiker, höjer kostnaden för att producera varor och tjänster utöver de intäkter som produktionen av varor och tjänster skapar. Problemet handlar endast om att arbetsgivarens kostnader måste anpassas till arbetsgivarens intäkter.
Nationalekonomer hade gjort de arbetslösa en stor tjänst om de hade börjat att tänka logiskt. Om vi använder formell logik vet vi att:
1) Arbetsgivarnas mål är inte att skapa sysselsättning. Arbetsgivarnas mål är att producera varor och tjänster som efterfrågas av någon annan. Arbetsgivarna producerar dock inga varor och tjänster om kostnaderna överstiger intäkterna, eller om inte en viss vinst uppnås.
2) För att uppnå målet måste arbetsgivaren först skaffa medel för att uppnå målet. Ett medel för att uppnå målet är att skaffa arbetskraft. Detta innebär att målet aldrig kan vara att skapa en hög sysselsättning, utan målet är alltid att arbetsgivarnas kostnader inte får överstiga arbetsgivarnas intäkter.
3) Nationalekonomer måste sluta med ologiskt trams som att “efterfrågan på konsumentprodukter skapar en högre produktion och därmed en högre sysselsättning”. Alla företagsekonomer vet att produktionen alltid kommer före konsumtionen. Det går inte att konsumera något innan det är producerat.
Det som i verkligheten sker är att:
a) Entreprenören ägnar sig åt ekonomisk kalkylering. Om entreprenörens kalkyler visar att produktionen av en produkt kommer att ge en viss framtida vinst, så kommer entreprenören att producera produkten. Kalkyler är alltid en gissning om hur framtiden kommer att se ut. Produktionen får alltid justeras i förhållande till den verkliga efterfrågan.
b) Entreprenören skaffar produktionsresurser som arbetskraft innan produktionen startar. Detta innebär att entreprenören betalar kostnaden för produktionen innan det kan uppkomma försäljningsintäkter. Detta innebär att det är sparandet i ekonomin som finansierar produktionen av varor och tjänster.
c) Entreprenören betalar således ut lönerna innan det kan uppkomma försäljningsintäkter. Detta innebär att lönernas utbetalning finansieras av sparandet i ekonomin. Detta innebär således att efterfrågan på konsumentprodukter (lönerna) skapas av sparandet i ekonomin.
d) Efterfrågan på konsumentprodukter (lönerna) kan således endast finansiera produktionen om människor går till butiken och beställer varorna och betalar dessa. Därefter går människor hem och väntar på att varorna ska produceras och levereras.
e) En ökning av penningmängden kan endast skapa en högre produktion om entreprenören väljer att spara pengarna i sitt företag för att använda pengarna till att producera produkter. En ökning av penningmängden kan således endast fungera så länge de leder till vinstökningar.
Per-Olof Persson:
“Det behövs ingen arbetsmarknadsforskning. Arbetslöshet beror på att fackföreningar och politiker, höjer kostnaden för att producera varor och tjänster utöver de intäkter som produktionen av varor och tjänster skapar.”
Oavsett vad arbetslösheten beror på så är det väl bra att man forskar om saken? Även om Per-Olof Persson vet allt om hur mycket arbetslösheten påverkas av olika fackliga och politiska åtgärder, så kan det vara intressant för oss vanliga dödliga att få veta det – och därför vill vi gärna att det forskas om saken…
Haha, roligt att George Borjas fick priset… Läste förra terminen Labour economics och hade där en bok av just George Borjas. Tror aldrig jag haft en sämre bok i nationalekonomi med sämre och mer verklighetsfrånvända modeller!