Bör kvinnor slippa fasta under Ramadan?

Sedan en knapp vecka pågår Ramadan, den muslimska fastemånaden då ingen mat eller dryck ska intas mellan gryning och skymning. I svenska media och bland bloggar beskrivs Ramadan ofta som en harmlös högtid bland andra.

Men är den verkligen så harmlös? I en ny forskningsrapport av de nationalekonomerna Douglas Almond och Bhashkar Mazumder visas att det näringsunderskott som gravida mödrar får under fastan har stora negativa följder för deras barn. Studien bygger på demografiska data på individnivå från såväl muslimska länder i Afrika som muslimer boendes i USA.

Muslim children_889_18104293_0_0_13905_300En av fastans negativa effekter är att barn som spenderade sin första månad i livmodern under Ramadan var signifikant lättare vid födseln, något som medicinsk forskning visat är kopplat till framtida besvär.

Några av dessa besvär studeras av Almond och Mazumder. Till exempel visar de att barn som låg sin första månad i livmodern under Ramadan löper 25% större risk att senare i livet drabbas av läs- och inlärningssvårigheter än de barn som inte vid något tillfälle legat i mammas mage under Ramadan. På samma sätt är den förhöjda risken för blindhet 33% och för dövhet 64%.

Religiösa traditioner kan vara meningsfulla och värdeskapande för många människor. I vissa fall kan de dock vara negativa för de berörda. Ett sådant exempel förefaller fastetraditionen under Ramadan vara, åtminstone för gravida mödrars ofödda barn. Gravida mödrar — och egentligen samtliga kvinnor i fertil ålder graviditeter sällan upptäcks före 4 veckor — borde alltså helt slippa fasta under Ramadan. I vissa muslimska länder praktiseras redan dylika undantag men på andra håll saknas särbehandling.

Almonds och Mazumders studie har ännu inte publicerats och är därmed fortfarande att betrakta som preliminära. Samtidigt baseras de på mycket stora datamaterial och vedertagna metoder och bör betraktas som trovärdiga. Givet därför att fastan under Ramadan har så pass stora kostnader för både person och samnhälle borde svenska myndigheter borde inleda en egen granskning i frågan. För inte kan väl religiösa ritualer vara viktigare än våra barns hälsa?

Comments

  1. hampuz says:

    Då vet du naturligtvis att Islam gör ett undantag för gravida kvinnor som kan skjuta upp sin fasta tills efter graviditeten. Andra som inte behöver fasta är sjuka, gamla, galna, resande och kvinnor som just avklarat en graviditet. Bra, va?

    Synd bara att alla inte tycks följa sin religion ordentligt eftersom den då varit – harmlös.

  2. Isalm gör undantag för gravida kvinnor, som jag skrev. Men detta funkar inte alltid. Dels är många gravida kvinnor inte alltid medvetna om att de är justgravida och fastar på, trots att det kanske är då det är som mest skadligt för deras foster. Det finns även belägg för att det sociala trycket gör att kvinnorna självmant väljer att fasta eftersom de annars skulle tvingas kompensera för det efteråt.

    Dessutom har en religiös muslimsk ledare i Singapore sagt följande: ”A pregnant
    woman who is in good health, capable of fasting and does not feel any worry
    about herself or to her foetus, is required and expected to fast like any ordinary
    woman” (citerat i Almond o Mazumder, sid 5).

    Med andra ord går det inte att göra undantaget helt vattentätt. Så därför bör man ta det swäkra före det osäkra och undanta alla kvinnor från Ramadans fasta.

  3. Johan Richter says:

    De påstår ju också att fastan leder till att färre pojkar föds, vilket är intressant mot bakgrund av en tidigare diskussion på den här bloggen om sambandet mellan kost och kön.

  4. Johan: Ja, de hittar ett signifikant sådant samband och drar ganska hårt på det (de refererar även till frukostflinge-studien som då var på tapeten). Emellertid tycker jag att effekterna på könskvoten ser rätt skakiga ut och gruppen som undersöks är ganska liten vilket innebär att variationen månad till månad är rätt stor. När de undersöker sambandet i Uganda hittar de dessutom signifikanta skillnader även där de inte ”borde” hitta dem.

    Vad gäller frågan om vad som egentligen ingår i den religiösa plikten så är det väl inte helt ovanligt att religiösa företrädare slirar lite på teologin för att inte stöta sig med vissa traditioner. Här har de emellertid fått starka argument för att se till att kvinnor som planerar att bli gravida äter ordentligt, även om det krockar med ramadan.

  5. Ola Berg says:

    Det enkla svaret på frågan längst ner i inlägget är helt enkelt: Nej. Samhället ska inte problematisera folks frivilliga val att hålla en religiös fasta.

    Med samma retorik skulle man kunna rättfärdiga allsköns ingrepp i folks val.

    Naturligtvis bör varje mödrahälsovård värd namnet upplysa om att sträng fasta inte är bra för gravida. Men det har ju inte med islam att göra: även icke-troende människor bantar och fastar av en massa olika skäl, även när de är gravida.

    Ett exempel på hur man kan associera något ganska problemfritt som ramadan, med ett reellt problem som dock vare sig är direkt orsakat av ramadan, och inte unikt för ramadan.

Trackbacks

  1. […] frågar sig Daniel Waldenström på Ekonomistas. Det känns som en udda fråga som två nationalekonomer?! Douglas Almond och Bhashkar Mazumder har […]

  2. […] som fastar under graviditeten på grund av att Ramadan råkar infalla då får sämre skolresultat (se tidigare blogginlägg). Liknande resultat har upptäckts när det gäller bland annat influensaepidemier och […]

Lämna ett svar till Johan Richter Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s