Frukostflingor, statistisk signifikans och kausalitet

Ät rejält – få en son” Detta är budskapet som möter en i dagens DN. Speciellt flingor verkar vara effektiva för att se till att det blir en pojke:

”Mammor som åt frukostflingor en eller flera gånger om dagen hade 59 procents chans att få en pojke, medan den mor som bara åt en skål flingor i veckan hade endast 42 procents chans att få en pojke”

Själv är jag vid första anblick mycket skeptisk. Det här borde ju innebära att det skulle födas betydligt fler pojkar i Sverige där vi ju frukosterar rejält än på kontinenten där en kaffe och en croissant får räcka för att starta dagen.  Dessutom funderar jag över statistik signifikans och kausalitet.

För att förstå om min skepsis är grundad eller inte går jag till orginalkällan, en artikel just publicerad i Proceedings of the Royal Society: Biological Sciences. Vad har då hänt? Jo 740 gravida kvinnor har fått redovisa sina kostvanor under den tid då de blev gravida. Forskarna har sedan med hjälp av faktoranalys konstruerat två index som mäter näringsinnehållet i den intagna födan.

Min första tanke, dvs att skillnaderna knappast är statistiskt signifikanta visar sig vara felaktig. Faktor 1 visar sig vara en statistikt säkerställd prediktor av barnets kön med ett p-värde på 0.00095). När forskarna lämnar faktor-världen och går ner och studerar enskilda födsloämnen visar det sig att det enbart är flingor som biter signifikant.

Min andra ryggradsreflex var huruvida det handlar om en kausal effekt eller om näringsintaget är korrelerat med ngt annat som också påverkar barnets kön. Det forskarna gör för att övertyga läsaren om att så inte är fallet är att de undersöker huruvida andra faktorer, så som rökning, socio-ekonomisk status eller BMI kan förklara barnets kön, men finner inga statistiskt signifikanta samband.

Är jag då övertygad? Nja, jag skulle vilja se lite mer regressionsanalys, ha en större tro på faktoranalys och helst kunna kontrollera för mamma-specifika effekter innan jag är beredd att tro på ett orsakssamban mellan vad storken levererar och vad mamma äter till frukost, men så är jag ju också forskare, dvs skeptisk av naturen

 

Comments

  1. Har också tittat på originalkällan och det är ju väldigt stora effekter det är frågan om. Givet den låga korrelationen mellan barnets kön och andra faktorer tror jag inte att en regressionsanalys hade påverkat resultaten (men den borde naturligtvis ha genomförts). Den främsta invändningen är därför det ytterst otillfredsställande ”det där sambandet är så kraftigt att man bara inte kan tro på det”. Det kan ju vara ett av dessa spuriösa samband som ibland dyker i statistiska undersökningar. Alltså behövs det fler liknande studier.

    Intressant är dock att titta på trender i könskvoten mellan länder. I Tabell 1 i denna studie syns ett mönster som skulle kunna tyda på att andelen pojkar ökar i länder där levnadsstandarden ökat snabbt, medan andelen pojkar sjunker i redan rika länder. Om man tror att kaloriintaget ökar när levnadsstandarden ökar från en låg nivå för att sedan skjunka när folk börjar banta bort välfärdsfläsket så är det konsistent med vad Mathews etal finner.

    Vad som talar emot detta är dock att könskvoten ser i princip likadan ut i alla länder, trots att energiintaget troligen skiljer sig åt.

  2. Nu har jag en invändning mot studien som jag tror tyder på att de råkat hitta ett slumpmässigt samband. Om matvanorna är så avgörande som studien tyder på så borde det finnas ”flickmammor” och ”pojkmammor”. I varje fall om matvanorna är hyfsat persistenta över tiden.

    SCB har faktiskt analyserat denna fråga genom att titta på alla födslar i Sverige. Det visar sig att det inte finns mammor som har högre benägenhet att få barn av ett visst kön. Könet på andra (eller tredje, fjärde och femte) barnet är helt oberoende av könet på tidigare barn. Givet det enorma datamaterial som SCB har använt sig av borde man kunnat hitta även små effekter av exempelvis matvanor eller annat beteende som inte ändras över tiden. Men det gör man inte och slumpen är åter det som råder över vad storken kommer med.

  3. Bjørn Tyrefors says:

    Ett sætt att se till kausalitet vore att skapa en hypotes vilka æmnen som skulle kunna orsaka detta, sæg att det t.ex. skulle vara fibrer. Rimligtvis kan man då få variationer av fibrer i olika produkter som de angett. Tex antag att knæckebrød har lika mycket fibrer som frukostflingor. Om inte knæckebrød då ”biter” så kan man ju misstænka att det kanske ær just en nonsenssamband.

  4. Per Hortlund says:

    Det är intressant att det är just flingor. I de gamla stenålderssamhällena var kvinnorna hemma i byn och skar skörden, medan männen var ute och jagade. En flingrik kost skulle kunna ge signal om en relativt riklig tillgång på kvinnor, varför fler män skulle behöva reproduceras. Även nötterna i müslin torde kunna skicka samma signaler, då ju nötsamlandet traditionellt var kvinnornas uppgift. Omvänt borde en relativt köttrik kost tyda på en relativt god tillgång på män, vilket borde skicka signaler till förmån för ökat flickfödande. Finns det någon statistik på exempelvis korrelationen mellan bacon och flickor?

  5. Johan Richter says:

    ”I de gamla stenålderssamhällena var kvinnorna hemma i byn och skar skörden, medan männen var ute och jagade.”

    Är du säker på det? I många samhällen har väl kvinnorna varit ute och skördat också. Dessutom så har vi väl inte varit jordbrukare tillräckligt länge för att ett selektionstryck under den tiden skulle förklara resultaten, misstänker jag.

    Om resultaten stämmer ungefär, är det inte troligt att bedömningen om det är gott om föda som kroppen gör sker relativt något livsgenomsnitt? För oavsettt den absoluta tillgången är väl det bästa i långa loppet att skaffa lika många pojkar som flickor. (Enligt Fishers berömda proto-spelteoretiska argument.) Det skulle möjligen kunna förklara varför mönstret verkar slumpmässigt för varje enskild kvinna och varför könskvoten inte skiljer sig åt mellan länder.

  6. Andreas Engström says:

    ”We went on to test whether particular foods were
    associated with infant sex. Data of the 133 food items from
    our food frequency questionnaire were analysed”

    Här ser vi att de sammanlagt tittade på 133 olika matvaror. Med så många matvaror kan man förvänta sig en del spuriösa samband. Med den vanliga 5% nivån som brukar användas bör man hitta 5 samband av rena slumpen.

    Nu har de dock varit duktiga i det här fallet och insett att man måste skärpa kraven när man har så många möjliga samband och gått ner på 1%-nivån.

    Det känns dock fortfarande som att det är en ren slump att flingor faller ut som signifikant.

  7. Ett stort problem med studien är att de gravida kvinnorna fått uppge hur mycket (och vad) de käkade när de blev gravida, dvs 2,5 månader tidigare. Ganska stora mätfel i rapporteringen är därför att vänta sig, vilket i och för sig borde ge för små estimat om nu mätfelet är osystematiskt i förhållande till könet på barnet. Detta stärker min tro att sambandet är orsakat av slumpen.

  8. Andreas Engström says:

    Helt rätt. Recall är ju alltid ett problem. Jag tycker att man stöter på det rätt ofta när det redovisas resultat från epidemiologiska studier.

    Sen kan man ju ibland misstänka att folk förskönar sina svar lite när de tillfrågas om sina matvanor.

    Själv kommer jag knappt ihåg vad jag åt till frukost imorse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s