Sedan en knapp vecka pågår Ramadan, den muslimska fastemånaden då ingen mat eller dryck ska intas mellan gryning och skymning. I svenska media och bland bloggar beskrivs Ramadan ofta som en harmlös högtid bland andra.

Men är den verkligen så harmlös? I en ny forskningsrapport av de nationalekonomerna Douglas Almond och Bhashkar Mazumder visas att det näringsunderskott som gravida mödrar får under fastan har stora negativa följder för deras barn. Studien bygger på demografiska data på individnivå från såväl muslimska länder i Afrika som muslimer boendes i USA.

En av fastans negativa effekter är att barn som spenderade sin första månad i livmodern under Ramadan var signifikant lättare vid födseln, något som medicinsk forskning visat är kopplat till framtida besvär.

Några av dessa besvär studeras av Almond och Mazumder. Till exempel visar de att barn som låg sin första månad i livmodern under Ramadan löper 25% större risk att senare i livet drabbas av läs- och inlärningssvårigheter än de barn som inte vid något tillfälle legat i mammas mage under Ramadan. På samma sätt är den förhöjda risken för blindhet 33% och för dövhet 64%.

Religiösa traditioner kan vara meningsfulla och värdeskapande för många människor. I vissa fall kan de dock vara negativa för de berörda. Ett sådant exempel förefaller fastetraditionen under Ramadan vara, åtminstone för gravida mödrars ofödda barn. Gravida mödrar — och egentligen samtliga kvinnor i fertil ålder graviditeter sällan upptäcks före 4 veckor — borde alltså helt slippa fasta under Ramadan. I vissa muslimska länder praktiseras redan dylika undantag men på andra håll saknas särbehandling.

Almonds och Mazumders studie har ännu inte publicerats och är därmed fortfarande att betrakta som preliminära. Samtidigt baseras de på mycket stora datamaterial och vedertagna metoder och bör betraktas som trovärdiga. Givet därför att fastan under Ramadan har så pass stora kostnader för både person och samnhälle borde svenska myndigheter borde inleda en egen granskning i frågan. För inte kan väl religiösa ritualer vara viktigare än våra barns hälsa?