De lärare vi förtjänar

I dagens Studie Ett rapporterades (ljudlänk) om papperslösas situation på arbetsmarknaden. Enligt reportaget ligger den avtalsenliga minimilönen för en städare på 101 kronor i timmen, vilket många papperslösa inte når upp till. Inte för att förringa de papperslösas situation, men det gör inte vissa behöriga gymnasielärare heller.

Efter avslutad lärarutbildning erbjöds för ett slag sedan en till mig närstående person jobb som timvikare på en gymnasieskola. Hon som ringde lät lite besvärad när hon framförde att timlönen låg på 95 kronor.

Nu kan det naturligtvis vara så att det är bra att skrämma bort intelligenta och duktiga personer från läraryrket. Det finns trots allt ingen forskning som visar på ett samband mellan några särskilda läraregenskaper och elevernas studieprestationer. Det kan helt enkelt vara så att de duktigaste inte bör bli lärare då de gör större nytta på någon annan position i samhället.

Men att denna position skulle vara som städare, det var en nyhet.

Uppdatering: Trots de usla lönerna visar det sig att våra riksdagsledamöter gärna skulle bli lärare och yrket ligger i topp i en undersökning om vilket drömyrke våra folkvalda har (länktips av Erik). Även om man är lite skeptisk till svaren i en sådan undersökning vore det ju kul om det vore sant. Att få in lite gamla riksdagsledamöter i skolan skulle säkert vara ett lyft för samhällsundervisningen, om nu inte de behörighetsregler regeringen föreslagit sätter stopp för sådana planer.

Comments

  1. Camilo von Greiff says:

    Jag håller med om att det inte är självklart att man bör locka de mest studiebegåvade individerna till att bli lärare men håller inte med om att det inte finns någon forskning som visar på vikten av läraregenskaper för elevers studieprestationer. Jan-Eric Gustafsson sammanfattar litteraturen om detta (och om resursers betydelse för prestationer) här: . Det går kanske att argumentera att dessa studier lider av svåra metodproblem och därför inte är helt tillförlitliga, men de visar i varje fall att litteraturen inte helt saknar exempel på resultat där läraregenskaper visar sig vara positiva för elevers resultat.

  2. Camilo von Greiff says:

    Länken verkade inte komma med, nytt försök:
    http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/09/54/30/69c473e2.pdf

  3. Camilio: I detta sammanhang är inte frågan om det finns bättre eller sämre lärare utan om de egenskapar som gör en lärare bra även har hög avkastning på arbetsmarknaden. Det skulle ju till och med kunna vara så att det som gör en lärare bra (säg tålamod och fördragsamhet) är något som rentav korrelerar negativt med produktiviteten i andra yrken. Jag säger inte att det är så, men det finns så vitt jag vet inga studier som visar på motsatsen. Att det finns studier som finner att lärarerfarenhet eller lärarutbildning gör en lärare bättre säger alltså inget om huruvida låga lärarlöner är av ondo. Det samma gäller naturligtvis frågan om klasstorlek (som för en given budget är negativt relaterad till lärarlönerna). Nu skulle jag tro att det är av ondo att lägstalönen för behöriga lärare är lägre än lägstalönen för städare, men jag har inga belägg för detta.

  4. Camilo von Greiff says:

    OK, då missförstod jag dig Jonas, kanske eftersom jag tror mig ha sett dig skriva i ett tidigare inlägg att det är förtvivlat svårt att visa att lärarutbildade lärare har någon positiv effekt på elevernas prestationer, något som jag iofs skulle misstänka är riktigt åtminstone i Sverige med tanke på den hårt kritiserade lärarutbildningen.
    Sedan kan man ju ha olika uppfattningar om vad som bör utgöra grunden för lönesättning av lärare. Säg att det finns en egenskap, säg tålamod för att använda ditt exempel, som gör lärare superduktiga men som inte belönas på den övriga arbetsmarknaden. Bara för att man inte ”behöver” ha hyfsade lärarlöner för att behålla lärarna i läraryrket (de har ju inga outside options) kan det ju ändå finnas rättvise- och efficient wage-aspekter som gör att man ändå bör ge lärare hyfsat betalt.

  5. markus says:

    Var det inte du Jonas som för några månader sedan hänvisade till en McKinsey benchmarking-studie som hade som en av tre huvudpoänger att de mest framgångsrika skolsystemen i världen (mätt som PISA-resultat) fick/tog sina lärare från den högst rankade tredjedelen i universitetssystemet, till skillnad från andra skolsystem, exempelvis det svenska eller det i USA?

    Nu talas det inte så mycket om kausalitet i den studien. Dessutom är en av författarna en före detta utbildningsfilur (byråkrat eller politiker, jag är osäker) i England som blivit konsult på gamla dar. eftersom han försökt ändra rekryteringen till läraryrket i England (och Wales kanske, har de ett fristående skolsystem eller styrs det från London?) så kanske han gärna kommer fram till att det är en viktig grej att göra.

    Nåväl, det säger ju inte någonting om ifall det är en vettig prioritering att allmänt duktiga studenter ska bli lärare eller ej, men intressant var det i alla fall.

    http://www.mckinsey.com/clientservice/socialsector/resources/pdf/Worlds_School_Systems_Final.pdf

  6. Camilio: Du har naturligtvis en poäng i att man inte nödvändigtvis bör sätta så låga löner som möjligt. Men man måste då även ta i beaktande att man måste ställa lärarnas löner mot andra värdefulla inputs, som lärartäthet, läroböcker, bra skolmat, specialpedagoger osv.

    Markus: Alldeles riktigt, det skrev jag om här. Frågan är om svårigheten att rekrytera toppstudenter till läraryrket är ett symptom eller en orsak till skolans problem. Just nu lutar jag åt symptom, men som forskare får man ju som tur är lov att ändra sig.

  7. markus says:

    Får man fråga hur stort datamaterial ni har till er IFAU-studie om det här?

    Själv har jag samlat in och kopplat tvåtusen elever med deras hundratalet betygsättande lärare för att på lärarnivå för att se eventuella mönster mellan gymnasie- och grundskolebetyg.

  8. Markus: Vi har totalt ca 3000 lärare på högstadiet och en stor mängd elever. För den studie som sysslar med lärarnas förmågor blir det dock betydligt färre (vi tappar kvinnor samt de äldsta och yngsta männen). I slutändan stannar vi därför på ca 750 högstadielärare och 25000 studenter.

  9. markus says:

    Spännande. Då antar jag att ni kunnat importera det mesta direkt ur kommunernas betygskataloger, med kopplingen elev-betygsättande lärare fix och färdig?

    Själv skriver jag mitt 15 p lärarexjobb. Det känns som ett stort underbetyg till datasystemsleverantörerna att de inte har automatiserade funktioner för att göra olika typer av lite mer intressanta uppföljningar än medelbetyg. Inte för att kommunerna sitter på lärarnas mönstringsdata, men som arbetsgivare har de ju tillgång till en hel del om de skulle försöka begripa sin verksamhet bättre.

  10. Erik Lidbaum says:

    Det är inte överraskande att så många riksdagsledamöter rankar läraryrket högst för egen del. Lärarpartiet lär vara det största om det inte är nykteristpartiet.

    Påfallande många riksdagsledamöter har lärarbakgrund (lärare i vid bemärkelse – förskola, folkhögskola, professor). Påfallande många riksdagsledmöter är nykterister. I båda fallen i procentuell jämförelse med befolkningen i övrigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s