Professor hit och professor dit

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

I senaste numret av tidskriften Ekonomisk Debatt (nr 6/2015) finns en intressant artikel om lundaekonomen Sven Rydenfeldt. Han disputerade 1954 på en tydligen ganska dålig avhandling i nationalekonomi, och det var (enligt artikelsförfattarna) uppenbart att han inte passade för forskning. Därför började han i stället ägna sig åt politisk opinionsbildning på högerkanten. [Read more…]

Är bostadscurling en folksport?

Det här är ett gästinlägg av Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Jag har tidigare skrivit om sport här på Ekonomistas (fotboll) och här kommer ytterligare en sportanalys, nämligen om curling. Curling är en fascinerande idrott. En idrott som faktiskt många svenskar följer regelbundet, speciellt under OS då Sverige ju brukar misslyckas i de flesta andra sporter. Men för mig har curlingen nyligen fått en ny betydelse, då jag börjat fundera på dess potentiellt viktiga roll för vår ekonomi. [Read more…]

Flyktingveton: Vad är det kommunerna smiter ifrån?

Det här är ett gästinlägg av Niklas Bengtsson är forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Det har pratats mycket om utplaceringen av asylsökande i Sverige. Den kommunala fördelningen av nyanlända är en av få konkreta åtgärder i migrationsfrågan som Stefan Löfvén gett uttryck för på sistone, och det har gett avtryck i den mediala debatten. Ett par dagar efter talet på medborgarplatsen lanserade Aftonbladet en kampanj för att belysa den ”orättvisa” fördelningen av flyktingar i landet. Folkpartiet sällar sig nu till regeringens linje och vill införa flyktingkvoter för kommuner (eller ”ta bort det kommunala flyktingvetot”, som det har kallats). [Read more…]

Gästinlägg: Dags att låna!

I detta gästinlägg argumenterar David Domeij och Tore Ellingsen, båda verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm, för att Sverige på kort sikt bör bryta mot det finanspolitiska ramverk genom att på så sätt nå inflationsmålet. På längre sikt bör ramverket ändrats så att inte statsskulden blir alltför låg. Som bonusmaterial ger författarna även sin förklaring till den globala krisen och förslag till dess lösning.
[Read more…]

Missvisande om globalt resursutnyttjande

Det här är ett gästinlägg av John Hassler och Per Krusell, båda professorer i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

Idag, dvs. torsdagen den 13/8, är det Earth Overshoot Day. Begreppet är skapat av en organisation som heter Global Footprint Network och som, stödd av WWF, på ett noggrant sätt räknat ut ett aggregerat mått på den globala bioproduktionskapaciteten och relaterat denna till användningen. Det är med andra ord ett väldefinierat mått på en typ av global hållbarhet. Vi anser att hållbarhetsfrågor är oerhört viktiga och att de länge försummats, speciellt av ekonomer. Dock utgör just begreppet Earth Overshoot Day ett exempel på att det krävs större eftertanke när hållbarhetsmått definieras. Mer allmänt skulle vi önska att måtten ger vägledning om hur hållbarhetsproblemen kan bemötas med ekonomisk politik och även på denna punkt antyder beräkningarna bakom Earth Overshoot Day fel väg. [Read more…]

Gästinlägg: Vad Grekland behöver

Ett avtal mellan Grekland och dess fordringsägare är fortfarande sannolikt. Vad landet verkligen behöver är emellertid en partiöverskridande överenskommelse om att förändra sina institutioner, en mindre restriktiv finanspolitik och löften om framtida skuldnedskrivningar, skriver Christian Odendahl, chefsekonom på tankesmedjan Centre for European Reform i detta gästinlägg.  [Read more…]

Grekland: Skuldnedskrivning eller grexit?

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

När man följer diskussionen i massmedia om Greklands problem får man intrycket att skuldnedskrivning och utträde ur eurosamarbetet är samma sak. Men så är det inte alls. Det handlar om två separata beslut för Grekland. Man kan välja att skriva ner statsskulden, men samtidigt behålla euron som valuta. Man kan också lämna euron, men samtidigt låta bli att skriva ner statskulden. Det finns inga ekonomiska argument för att om man väljer att göra det ena, så måste man samtidigt göra det andra. [Read more…]

En motsägelsefull penningpolitik

English translation.
Det här är ett gästinlägg av
Stefan Palmqvist, PhD, som arbetar som rådgivare på Finansinspektionen. De åsikter som framförs är hans egna och delas inte nödvändigtvis av någon annan på Finansinspektionen.

I ett inlägg på Ekonomistas diskuterar Mats Persson om Riksbanken bör använda fler vapen än reporäntan. Mats menar att sådana åtgärder visserligen inte skulle göra någon skada i dagens läge, men att de heller inte skulle göra någon större nytta. Jag menar att de visst kan göra skada. Riksbankens räntebana indikerar att reporäntan ska höjas, samtidigt som Riksbanken köper statspapper för att få ner det allmänna ränteläget och försvaga kronan. Med en sådan motsägelsefull penningpolitik minskar Riksbankens möjligheter att påverka förväntningarna hos olika aktörer, vilket i sin tur kan göra det svårare att nå inflationsmålet. [Read more…]

Bör Riksbanken använda fler vapen än reporäntan?

Det här är ett gästinlägg av Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet.

I tidningarna spekuleras det nu om att Riksbanken kanske ska vidta fler åtgärder för att stimulera Sveriges ekonomi. Det talas om två typer av åtgärder: kvantitativa lättnader (det vill säga att Riksbanken köper upp långa statsobligationer för att därigenom pressa ner den långa räntan) och valutainterventioner (det vill säga att Riksbanken säljer stora mängder svenska kronor på valutamarknaden för att pressa ner växelkursen). Ingen av dessa åtgärder skulle göra någon skada i dagens läge – men jag vill påstå att de inte skulle göra så stor nytta heller. [Read more…]

Hur påverkar oväntat låg inflation hushållens skulder och konsumtion?

Detta är ett gästinlägg av Mikael Nordin, Markus Peters och Roine Vestman. Inlägget är en sammanfattning av Mikaels och Markus kandidatuppsats i nationalekonomi som de skrev under hösten 2014 under Roines handledning.

Uppdatering 2015-03-04: Den tidigare versionen var behäftad med beräkningsfel (tillgänglig som PDF här). Omfördelningar orsakade av skillnaden mellan förväntad och faktisk realränta var felaktigt beräknade. I nedanstående text och diagram inkluderas därför endast omfördelningar orsakade av lägre automatisk real amortering än förväntat. De nya resultaten exkluderar därmed omfördelningar orsakade av avvikelser i realräntor, men dessa visar sig vara försumbara då deras storlek endast utgör några procent av storleken från omfördelningarna orsakade av lägre automatisk real amortering.

Lars E.O. Svensson har i flera tidigare inlägg (bland annat här och här) påpekat att lägre inflation än förväntat leder till högre reala skulder. Vi presenterar här en överslagsräkning över hur lägre inflation än förväntat leder till omfördelningar från låntagare till långivare. Vår slutsats är att omfördelningarna har varit stora under perioder då det varit en påtaglig avvikelse mellan faktisk och förväntad inflation, och att detta i sin tur kan ha haft negativ inverkan på hushållens konsumtion. [Read more…]