Kan språktester öka chansen att få ett jobb?

Hur viktiga är språkkunskaper för nyanländas möjlighet att lyckas i sitt nya hemland? Frågan har diskuterats sedan länge i många länder, och är nu även aktuell i Sverige i samband med januariöverenskommelsen. Kritik har kommit från vissa språkforskare, men vad säger den nationalekonomiska forskningen? Översikter av svenska förhållanden samt en nypublicerad studie av franska språktester pekar på att språkkunskap, och förmodligen yttre krav på detta såsom tester, mycket väl kan ha en positiv effekt på invandrares arbetsmarknadssituation.

Att flytta till ett nytt land utan att kunna dess språk innebär en stor utmaning på många nivåer. För snart fyra år flyttade jag och min familj till Frankrike efter jag blivit inbjuden att vara gästforskare, och något som gjorde flytten extra ”intressant” för oss var det faktum att ingen av oss talade ett enda ord franska! Upplevelsen som nyanländ utan språkkunskaper var omvälvande, och även om just vår familjs situation i många aspekter skiljer sig från andra invandrares, har mina erfarenheter gällande språkets roll fått mig att dra två slutsatser: 1) Att lära sig språket i det nya landet är centralt för att kunna fungera väl i samhället (att lära känna folk, att bli en aktiv förälder, att ta sig vidare i yrkeslivet etc.) 2) Tydliga krav utifrån på språkkunskap är nödvändiga ifall man vill att alla invandrare ska prioritera språkstudier. Många nyanlända har nämligen fullt upp med vardagslivet (barn, hem och kanske arbete), så utan yttre krav att lära sig språket kommer få av dem att orka prioritera språkstudier på fritiden.

Men har då språket verkligen sådan betydelse för att komma in i ett samhälle? Och är krav på språktester rätt väg att gå för att höja invandrarnas språkkunskaper? Dessa frågorna är inte lätta att besvara eftersom det finns så många aspekter som påverkar hur väl en invandrare lyckas i sitt nya hemland, och att isolera just betydelsen av språktester från själva språkfärigheten kräver sofistikerad analys.

I den svenska debatten har ett antal språkforskare nyligen uttryckt kritik i media mot införandet av språktester (se t ex SvD1,2,3). En IFAU-rapport om SFI visade att språkkunskaper har en entydigt positiv effekt på chansen att få jobb och på senare inkomster. Rapporten visar även att runt 75% av de nyanlända genomgår SFI, och att andelen är högre bland icke-européer. En annan svensk översikt från 2007 av två av Sveriges främsta arbetsmarknadsekonomer, Dan-Olof Rooth och Olof Åslund (som också medförfattat IFAU-rapporten ovan), underströk den starka kopplingen mellan språkkunskaper och arbetsmarknadsintegration, och de framhöll även att språktester förmodligen är rätt väg att gå för Sverige.

Konkreta belägg för att språkkunskap och språktester kan ha en positiv effekt på invandrares arbetsmarknadsanknytning kom nyligen i en fransk forskningsrapport (publicerad i European Economic Review, WP här). Studien är författad av bl a ekonomen Hillel Rapoport och den studerar effekterna av en reform i Frankrike år 2007 som syftade till att förbättra invandrares integrering. Reformen innebar att alla vuxna invandrare tvangs att skriva på ett ”integrationskontrakt” där deras kunskaper i franska språket och det franska samhället skulle bedömas, och om kunskaperna inte var tillräckliga förband de sig att genomgå en särskild språkutbildning.

Forskarnas knep för att utvärdera effekten av den obligatoriska språkutbildningen är att jämföra invandrare som fick i princip samma resultat i ett första språktest men där några hamnade precis under godkänd-gränsen och andra hamnade precis över. Skillnaden i testresultat var därmed så gott som slumpmässig, men eftersom de kom på olika sidor gränsen behandlades de helt olika gällande den obligatoriska språkutbildningen. Detta möjliggör att mäta utbildningens effekt på senare arbetsmarknadsutfall.

Figuren visar huvudresultatet. Sysselsättningsnivån hos de invandrare som genomgått språkutbildning är cirklarna/strecket till vänster om den vertikala, streckade linjen medan för de invandrare som inte fått utbildningen syns nivåerna till höger om linjen. Jämför man grupperna inom den röda ovalen (som jag ritat in) kring godkändlinjen i det första testet, framgår att sysselsättningen är klart högre hos grupperna till vänster, dvs hos de som tvingats genomgå språkutbildning. Eftersom språkutbildningen också är det enda som skiljer dessa grupper åt, kan slutsatsen dras att det faktiskt är den obligatoriska språkutbildningen, och högre språkkunskaper, som leder till positiva arbetsmarknadseffekter. Effekten verkar vara ungefär lika stor för alla grupper av invandrare, eventuellt högre för högutbildade invandrare.

image

Policyrekommendationen från studien är att språkfärdigheter har en positiv effekt på invandrares möjlighet att få arbete. Resultatet är alltså inte direkt kopplat till själva språktestet utan till språkfärdigheten, men forskarna nämner i sin avslutande diskussion att språktestet och den obligatoriska utbildningsinsatsen spelat en viktig roll.

Men vore språktester något för Sverige? De franska resultaten är förstås inte direkt överförbara i alla avseenden, och den exakta utformningen av språktester, språkutbildning, krav och konsekvenser i Sverige skulle behöva diskuteras. Men om syftet är alla invandrare bör lära sig det nya landets språk för att få en chans att komma in i samhället, och alltså inte enbart de som har tillräckligt med energi för självmant prioritera en språkutbildning, kan obligatoriska språktester och tydliga yttre krav på språkfärdigheter fylla en funktion.

Comments

  1. Oavsett vad forskningen kommer fram till så är det fullt logiska och den pragmatiska situationen samt egen erfarenhet att lära sig landet riksspråk är helt avgörande för att arbeta och få en anställning i ett land. Sen kan vi gå in på det sociala och psykologiska i samma ämne men det avstår jag från här.

  2. Sven Hellroth says:

    Den här kommentaren är mina egna personliga reflektioner.
    För att bli fullt ut integrerad i det nya landet med allt vad det innebär för karriärmöjligheterna etc. tror jag att mycket goda kunskaper i riksspråket är nödvändigt. Det kanske är möjligt att komma in ett land trots bristande kunskaper i det nya landets språk men integrationen blir nog begränsad. I populärdebatten och på sociala medier görs ofta hänvisningar till USA vars arbetsmarknad då ses som en en slags förebild. Alla kan få jobb oavsett språkkunskaperna i engelska (jag är osäker här men jag tror inte att USA har engelskan som formellt officiellt ”riksspråk”). Men det speglar mer den amerikanska drömmen.

  3. Jonas Cederlöf says:

    Tack för ett intressant inlägg Daniel.
    Jag är också ganska övertygad om att språket har en stor betydelse för integrationen. Efter att ha ögnat igenom artikeln och blivit ytterst tveksam till bevisen/argumenten som lades fram slutade det hela med att jag replikerade delar av deras analys och fann att det möjligen råder viss tveksamhet kring hur robusta dessa resultat är. Summa sumarum verkar balanstesterna utförs på en annan population än den som det görs skattas behandlingseffekter på. Kör man balanstesterna på de sample dom skattar behandlingseffekter på så uppstår det en del frågetecken som indikerar manipulation.

    Min replikation kan läsas här : https://www.dropbox.com/s/t5qp4y8mu4e0zzb/replication_of_Lochmann2018.pdf?dl=0
    Jag uppmuntrar även replikationer av min replikation som i sig säkerligen inte är perfekt (men den grundar sig på orginalkoden) och jag kan ju ha missat något då jag inte lusläst artikeln.

    Författarnas datasetet och .do-filer kan hämtas på: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0014292119300200. Enorm kredd ska dessutom ges till artikelförfattarna för att dom laddade upp detta!

    Jag säger inte att slutsatserna är felaktiga men att studien inte nödvändigtvis visar på att dom är korrekta utan snarare ganska känsliga.

    Lite andra tankar kring studien:
    Ser man på Figur 2 (som även finns med i ditt inlägg) så ser det mesta ut att drivas av den funktionella formen. Lösningen för att se om så är fallet är att testa alternativ. Detta görs i Tabell 2 och då halveras estimattet. Vidare, testas även för mindre bandberdder där effekten är dubbelt så stor istället. Okej det är fine, även om effekten är osäker i sin storlek tyder det mesta ändå på (signifikanta) positiva effekter.

    Det man kan vara orolig för att att detta är drivet av selektion. Figur 3 och Tabell 1 får åtminstone mig att bli lite mer varsam i vilka slutsatser som kan dras. Figur 3 visar tydlig bunching just vid godkänt-tröskeln. Författarna förklarar utförligt, dock enligt mig ej särskilt övertygande och ganska motsägelsefullt (se citat i nästa stycke där jag tycker att de två meningarna står i stark motsättning till varandra), att ingen har några incitament att manipulera. Samtidigt har Petra Persson & Rebecca DaImond har visat att upprättning av testresultat är ganska vanligt förekommande (https://www.nber.org/papers/w22207).

    ”There is no incentive, thus, from the side of the language class provider, to manipulate the test result. If the government wants to assign – or not to assign – language classes to a specific individual it simply does so. In addition, the test consists of five parts, administered by different people, meaning that one individual examiner can hardly decide by herself whether to fail or pass a person.”

    Okej, testet graderas i väldigt diskreta intervall och det kan finnas legitima anledningar till att vi observerar olika densitet på varsin sida av tröskeln. Tabell 1 testar då om individer har olika karakteristika på varsin sida av tröskeln. Nu slutar men testa för olika funktionella former utan kör enbart på ett andragradspolynom. Vidare så händer något konstigt att antalet observationer är nu runt 5000 istället för 2168 som var det största antalet obs man använde sig av i första steget. Alltså verkar balanstesterna göras på en helt annan population? Detta fick mig att reagera och replikera testarna (se länk ovan). Vid replikation så uppstår viss tveksamhet kring om testen kan tolkas som att kovariater är balanserade.

    • Jonas, verkligen intressanta resonemang och dessutom en imponerande replikation. Way to go! (Här på bloggen har vi ju skrivit en hel del om värdet av replikationer: https://ekonomistas.se/?s=replikation )

      Jag tycker att dina invändningar låter helt vettiga. Den franska studien som belägg för språkfärdighetens roll, och även språktesters betydelse, känns svagare. Eventuellt bör du överväga att skriva en lite utförligare not med tabellerna (appendade och gärna stående för läsbarhetens skull) och dina resonemang i kommentaren och skicka till författarna (och senare ev till tidskriften).

    • svedingo says:

      Inför ett pris till bästa kommentar för året som gått och lägg till denna som tänkbar kandidat.

  4. Pär Engström says:

    Det låter logiskt att språket har en betydelse. Om det endast är språkets betydelse för att erhålla arbete så är ju både arbetstagare och arbetsgivare intressanta att undersöka. Här kan ett land, t.ex. USA, Sverige, Schweiz m.fl., innehålla flera språkgrupper och det kan bildas enklaver där en språkgrupp blir dominerande eller blir ett språk ”lingua franca”. Engelska är väl det språket som t.ex. inom forskarvärlden dominerar, där kan forskare arbeta i Sverige utan att kunna svenska. Utifrån Pieter Beverlands studie där bla. integrationen (dvs. erhålla arbete/självständig försörjning) i Sverige och Kanada jämfördes visade det sig att såväl vilken typ av invandrare (arbetskrafts, flykting eller anhörighet) som från vilket land invandraren kom från hade betydelse.
    Detta motsäger dock inte artikelns slutsats – att kunna svenska är bättre än att inte kunna svenska i Sverige för oddsen att kvalificera sig för ett arbete.
    Och att ha ett intyg, om man är utlandsfödd, att man kan svenska och det svenska samhället är bättre än att inte ha ett intyg – även om man kan språket.

  5. Bosse says:

    Mja, i Frankrike kan det nog vara viktigare än på många andra ställen att kunna tala infödingarnas språk.
    Jag kommer ihåg när jag mellanlandade i Paris för några år sedan, och skulle köpa mig en tidning att läsa medan jag väntade på anslutningen. Även om jag visste hur nationalistiska dom var så hade jag absolut inte väntat mig att försäljningsstället som hade enorma mängder tidskrifter inte hade en endaste en på engelska. Och detta på deras största flygplats. T ex såldes datortidningarna översatta till franska.

    I Sverige ser jag nu att det fungerar bra på t ex globala företag, med engelska som koncernspråk, att jobba som engelsktalande. Finns inga som helst hinder. Universitet borde inte ha hinder heller. (Träffade på en sådan på 80-talet. Fast anställd kines som inte talade svenska. Men det fungerade redan då).

    Men ska man jobba och ha kundkontakt (t ex som frisör) borde det vara hopplöst att inte kunna regionens språk.

    Dvs, man får nog göra en dylik studie och ta hänsyn till vad för yrkeskategorier som invandrarna kan tänkas komma att verka i.

    Hur fungerar det i Schweiz att migrera mellan språkregionerna?
    Tittar man på det kan man ju isolera just språkfrågan, och mäter inte en mängd andra saker.

Lämna ett svar till Daniel Waldenström Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s