De flesta som läser det här inlägget tycker förmodligen att 750 kronor för en vinterjacka är ett överkomligt pris, medan en dörrvaktsjacka i dun för 7 500 kronor är i dyraste laget. Denna känsla för proportioner när det gäller hushållsekonomi tycks dock ofta saknas när det gäller rikets ekonomi. Jag tror till exempel att det är många som inte gör så stor skillnad på en regeringssatsning på 750 miljoner eller 7,5 miljarder, och ibland hör man till och med att folk inte minns huruvida det handlade om miljarder eller miljoner. Likaså tycks få direkt inse att det är orimligt att svenskar skulle lägga 75 miljarder på julklappar, vilket är en siffra som snurrat runt i offentligheten på senare tid (jag tror irrfärden började på Dagens Arena).
I korridoren en bit bort sitter några doktorander som vet lite av varje. Eller snarare vet doktoranderna mycket om det mesta. Doktoranderna har lärt mig några tumregler som är mycket användbara när det gäller att skapa en känsla för proportioner på nationell nivå. Det hela underlättas avsevärt av att Sverige har en mycket gynnsam demografi för snabba överslagsberäkningar. Syftet med tumreglerna är inte att ha exakt rätt, utan att få en känsla för storleksordningar. Alla siffror i det här inlägget är därför grovt avrundade och därmed felaktiga.
Sveriges befolkning består just nu av knappt 10 miljoner invånare. Människor lever i nästan 100 år, så varje årskull består av cirka 100 000 personer. Detta kan vara bra att relatera till för att få en känsla för bland annat migrationsvolymer. Till exempel har drygt 30 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige i år, vilket alltså ungefärligen motsvarar en tredjedels årskull.
Av 10 miljoner invånare utgör arbetskraften ungefär hälften. 1 miljard betyder alltså en hundralapp per invånare, eller två hundralappar per sysselsatt. En regeringssatsning på 100 miljoner innebär alltså att vi som jobbar pyntar en tjugolapp per person. 75 miljarder till julklappar skulle innebära att en familj med två vuxna och två barn lägger 4*75 hundralappar eller 30 000 kronor på julklappar, vilket är uppenbart orimligt. (Siffran 75 miljarder avser detaljhandelns totala omsättning för hela december, det vill säga inklusive till exempel livsmedel.)
Enligt huvudscenariot i Migrationsverkets senaste prognos kommer statens kostnader för migration och integration uppgå till 60 miljarder nästa år. Detta motsvarar alltså 6 000 kronor per person eller 12 000 kronor per sysselsatt. Huruvida detta är för mycket eller för lite låter jag vara osagt, men siffran 12 000 kronor per sysselsatt är nog lättare att relatera till än 60 miljarder.
Det kan även vara bra att ha en känsla för ekonomins storlek. Sveriges BNP är nästan 4 000 miljarder. Skattekvoten är cirka 50 procent, så den offentliga sektorns utgifter är knappt 2 000 miljarder. Statsbudgeten uppgår mycket grovt avrundat till 1 000 miljarder. Till exempel är försvarsanslaget för nästa år knappt 50 miljarder, det vill säga 5 procent av statsbudgeten eller drygt 1 procent av BNP.
Jag tror att enkel huvudräkning av det här slaget underlättar avsevärt för att skapa en känsla för storleksordningar när det gäller Sveriges ekonomi. Lite överkurs är att även kunna något om Tysklands ekonomi eftersom det är ett land som Sverige ofta jämförs med. En mycket grov men enkel tumregel är att Tysklands BNP uttryckt i euro ungefärligen motsvarar Sveriges BNP uttryckt i kronor. En rimlig första gissning är därför att detaljhandeln i Tyskland under december månad omsätter i storleksordningen 75 miljarder euro. Läsare med koll på tysk ekonomi får gärna upplysa mig om hur väl denna gissning överensstämmer med verkligheten.
Ekonomistas 
Svenska försvaret har under lång tid kostat ungefär 40 miljarder. Lika mycket som polis och rättsväsendet. 60 miljarder motsvarar alltså 1,5 gånger landets försvar.
Vad jag även saknar är en omräkningsfaktor till hur mycket gratisarbete (slaveri) en sysselsatt måste föra för staten för att betala av kostnaderna.
Medelarbetstiden är 1600 timmar. Som därmed genererar 1000 miljarder i skatteintäkter. Det innebär att varje sysselsatt individ måste alltså arbeta 90 timmar gratis åt staten för 60 miljarder per år. Fördelat över 50 år så innebär det 4500 timmar.
Lite snabbt schablonmässigt måste därmed varje individ jobba 3 år gratis för staten under sin livstid för att bekosta en årlig kostnad 60 miljarder i årliga kostnader.
Om sedan 3 års oavlönat arbete (samhällstjänst) åt staten är mycket eller lite är upp till var och en att bedöma.
Sedan kan man ju alltid räkna som Rosling. Sveriges kostnader motsvarar hela UNHCRs budget för ett år åt ALLA flyktingar i världen.
Dvs utväxlingen på att spendera i en krona i Sverige eller en krona där den gör som mest nytta i världen är 1:20 inom detta området.
En tumregel är att inom energi är faktorn 100 mellan Sverige och effektivaste kronan i världen.
Du hamnar fel i dina slaveriberäkningar med en faktor på minst fyra men min tro är snarare närmare sex. Om medelarbetstiden nu är 1600 och det genererar skatteintäkterna blir det ju fel att räkna på 1000 miljarder, man behöver räkna på de 2000 miljarder som är de totala skatteintäkterna för hela den offentliga sektorn, och dessa 2000 miljarder kräver inte 1600 arbetstimmar utan 800, eftersom skattekvoten är cirka 50 procent.
Sen tillkommer att 50 års arbetsliv verkar tilltaget. De enda bekanta jag känner till med femtioåriga arbetsliv är renskötare, bönder och en professor. Finns säkert någon till yrkesgrupp där folk då och då jobbar riktigt länge men som helhet skulle jag tro att någonstans under fyrtio år är en rimligare uppskattning av medelvärdet för arbetslivslängden.
På det så är 40 år såpass lång tid att det blir orealistiskt att bortse från produktivitetsutveckling. Det normala vore ungefär en fördubbling under tiden vilket alltså skulle ge ett snitt på 50 procent mer under perioden, givet att utgifterna inte går till sådant som har en kostnadsutveckling över inflationen. Det gäller säkert för en del flyktingrelaterade utgifter men lika säkert gäller det inte för andra.
Så jag skulle alltså tippa på att för att bekosta ett årligt framtida inköp av något i stil med flyktinginvandring för 60 miljarder så behöver alla svenskar lägga ett halvår av gratisarbete på det under sin livstid.
1600 arbete i medelarbete genererar 1000 miljarder till statskassan. Skatt till kommuner och landsting är en sunken cost i sammanhanget, och därmed helt irrelevanta. Detta är 60 miljarder för STATEN.
Statistik över sysselsättning mäts från 16-65 eller 16-74 beroende på om man använder det gamla svenska måttet eller om man använder EU-måttet. Medelarbetstiden är i denna. 50 år en lika bra approximation som att vi lever i 100 år, förutom att vi officiellt är sysselsatta under ungefär 50 år av vårt liv medan vi bara lever i c:a 84 år.
En tydlig hint om att det är sysselsatta som ligger till grund för årsmedelarbetstiden och inte bara de som förvärvsarbetar ger följande länk.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Arbetskraftsundersokningar/Arbetskraftsundersokningarna-AKU/23265/23272/Behallare-for-Press/371076/
Om du nu räknar in “produktivitetsökningar” så göm inte bort att byggsektorn haft ungefär 0 i produktivitet sedan 1970. Detsamma gäller relativt mycket offentlig förvaltning och byråkrati.
Så när det gäller dessa 3 års (slaveri) så är det 3 år som gäller. Bättre lycka nästa gång du har svårt med matematiken.
1600 arbetade timmar genererar 1000 miljarder till staten. Övriga skatter är en sunken cost och därmed irrelevant i sammanhanget. Detta är 60 miljarder för STATEN.
Sysselsättning mäts från 16-74 numera. SCB använder sysselsättning och inte förvärvsarbetande när de räknar ut dessa 1600 timmar om året.
Offentlig verksamhet sätts ofta till 0 i produktivitet. Byggsektorn har haft ungefär 0 i produktivitet sedan 1970.
Mao, inte mycket rätt i dina ifrågasättanden. Prova att ha rätt i din matte till nästa gång för detta var bedrövligt från din sida. För om du vore insatt i frågan så skulle du känna till att det TILLKOMMER mycket kostnader för kommuner och landsting som inte ingår i dessa 60 miljarder. Dessa framtida kostnader är för för denna kalkyl en sunken cost och därmed irrelevant att ta upp varpå jag därmed utelämnade dem.
Du behöver uppenbarligen göra om 3 års ekonomiutbildning som din samhällstjänst. Vad du tror är fullständigt irrelevant när du inte kan räkna rätt.
Eftersom 60 miljarder av offentliga utgifter måste bekostas med 3 års tvångsarbete under livet av alla svenskar så tycker jag att du borde släppa bomben att våra nuvarande offentliga utgifter på runt 2000 miljarder årligen kräver 60/2000 = 33 gånger längre slaveri.
Vi måste alltså var och en slava i 3*33 = 99 år för att ha råd med dagen offentliga utgifter. Ropa det från taken.
Eller låt bli.
Och inse att du gjorde ett misstag. Det svider, men bara en liten stund. I alla fall om inte utgångsläget är att man är felfri.
Vilken mätperiod man använder påverkar inte hur långt det genomsnittliga arbetslivet är, och det är ju tiden i arbete som kan användas för att betala något, inte mätperioden. (Och för att förekomma illasinnat ordmärkeri, mätperiodens längd påverkar vår uppskattning av arbetslivets längd, men inte arbetslivets längd i verkligheten.) Om du tänker att 50*1600h är en bättre uppskattning av det genomsnittliga svenska arbetslivets längd än 40*1600h så sätter jag gärna emot. Nämn en summa och ett förslag på domare!
Vad det gäller tillkommande kostnader för landsting och kommuner så är frågan givetvis intressant, men som du kanske eller kanske inte märker har jag (till skillnad från dig) redan tagit höjd för det genom att explicit skriva “bekosta ett årligt framtida inköp av något i stil med flyktinginvandring för 60 miljarder”.
Vad gäller produktivitetsutvecklingen så ser du kanske att jag inte intecknar den i sin helhet, men det är ju eftersom själva inköpet kan stiga i pris snabbare än produktiviteten om tillverkningen av varan man köper inte omfattas av produktivitetsutveckling i samma utsträckning som genomsnittet i ekonomin, vilket är vad jag redan skrivit. Din invändning om att det finns betydande sektorer av ekonomin som inte har någon nämnvärd produktivitetsutveckling spelar ju bara in på det viset eftersom skatteintäkterna (slaveriet) är beroende av den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen, inte av produktiviteten i någon enskild sektor.
Om din tes däremot är att den allmänna produktivitetsutvecklingen de kommande 40 åren kommer att vara negligerbar så, ja. Säg det rakt ut och se hur det landar. (Skadar du dig allt för mycket på reaktionerna från ekonomhåll så finns det säkert någon specialiserad stödgrupp för det någonstans i den gröna alternativvänstern, testa till exempel alternativ.nu)
Men för all del, låt oss för en kort stund låtsas att ingen av dessa invändningar som du kommenterat stämmer. Vore det inte skoj om du försökte hitta på någon anledning till att det faktiskt var rimligt av dig att inte räkna med att skattekvoten är 50% och att antalet år i slaveri därmed borde bli 1,5 och inte 3?
Slutligen uppskattar jag ditt förslag om jag borde kunna fullgöra en del av min skattebetalning genom att studera ekonomi. Äntligen hade skattebetalning kunnat få vara ett rent nöje!
“Eftersom 60 miljarder av offentliga utgifter måste bekostas med 3 års tvångsarbete under livet av alla svenskar så tycker jag att du borde släppa bomben att våra nuvarande offentliga utgifter på runt 2000 miljarder årligen kräver 60/2000 = 33 gånger längre slaveri.”
Som en slump råkar vi ungefär förvärvsarbeta ungefär just 33 år. Visst är det märkligt. 33 eller på år är ett talbas i sammanhanget som är utbytbara mot varandra. Men det är inte detta 33 eller 50 som jag använde mig av. Gör du dig dummar än du är?
“Vi måste alltså var och en slava i 3*33 = 99 år för att ha råd med dagen offentliga utgifter. Ropa det från taken.
Eller låt bli.”
Uppenbart var du för inkompetent för att hålla käft. Hoppas inte du är mattelärare, eller lärare i ekonomi. Matematiskt pratar du om Z-ringar och glidande medelvärden, uppenbart över dina kunskaper.
“Och inse att du gjorde ett misstag. Det svider, men bara en liten stund. I alla fall om inte utgångsläget är att man är felfri.”
Misstag? Jag gjorde inga misstag, för tyvärr matten ljuger inte och den säger att DU har fel. Du blev påkommen med byxorna nerdragna och fick en kaktus där bak. Mitt språk är precis så exakt och matchande som din brist på beräkningar.
“Vilken mätperiod man använder påverkar inte hur långt det genomsnittliga arbetslivet är, och det är ju tiden i arbete som kan användas för att betala något, inte mätperioden. (Och för att förekomma illasinnat ordmärkeri, mätperiodens längd påverkar vår uppskattning av arbetslivets längd, men inte arbetslivets längd i verkligheten.) Om du tänker att 50*1600h är en bättre uppskattning av det genomsnittliga svenska arbetslivets längd än 40*1600h så sätter jag gärna emot. Nämn en summa och ett förslag på domare!”
Jag yrkar på 0. Lika mycket som dina kunskaper i ämnet tillhandahåller.
“Vad det gäller tillkommande kostnader för landsting och kommuner så är frågan givetvis intressant, men som du kanske eller kanske inte märker har jag (till skillnad från dig) redan tagit höjd för det genom att explicit skriva ”bekosta ett årligt framtida inköp av något i stil med flyktinginvandring för 60 miljarder”.”
Uppenbart så får kommuner och landsting NOLL kronor om människor jobbar 3 år GRATIS åt staten. Tror du verkligen att övriga “kostnader” blir “täckta” enligt din ekonomi när du inte får något betalt? Mao, DU tillför NOLL I VÄRDE FÖR KOMMUNEN OCH LANDSTINGET när du inte betalar skatt till dem. Man skulle rent av kunna hävda att det kräver att du även jobbar gratis åt dem i 3 år. Nu var det inte en del av denna “ekvation” varpå jag väljer att utlämna det att DU förväxlat på täljare och nämnare i din ursprungliga idioti (ja täljer är det OVANFÖR bråksträcket). Du verkar inte förstå sådana elementära kunskaper från 5:e klass.
“Vad gäller produktivitetsutvecklingen så ser du kanske att jag inte intecknar den i sin helhet, men det är ju eftersom själva inköpet kan stiga i pris snabbare än produktiviteten om tillverkningen av varan man köper inte omfattas av produktivitetsutveckling i samma utsträckning som genomsnittet i ekonomin, vilket är vad jag redan skrivit. Din invändning om att det finns betydande sektorer av ekonomin som inte har någon nämnvärd produktivitetsutveckling spelar ju bara in på det viset eftersom skatteintäkterna (slaveriet) är beroende av den genomsnittliga produktivitetsutvecklingen, inte av produktiviteten i någon enskild sektor.”
Du var korkad nog att ens ta upp den. Frågan Finland vad utebliven produktivitet och konkurrenskraft medför för ekonomin. De verkar kämpa hårt för sina 5% just nu.
Eftersom slaveriet endast REPRESENTERAR OFFENTLIGA KOSTNADER så är strikt ekonomiskt och matematiskt 0 en fullt godkänd approximation. Detta med hänvisning till hur långtidsutredningen gjort när de approximerat framtida produktivitet.
“Om din tes däremot är att den allmänna produktivitetsutvecklingen de kommande 40 åren kommer att vara negligerbar så, ja. Säg det rakt ut och se hur det landar. (Skadar du dig allt för mycket på reaktionerna från ekonomhåll så finns det säkert någon specialiserad stödgrupp för det någonstans i den gröna alternativvänstern, testa till exempel alternativ.nu)”
Jag har 40 år av historisk data att relatera till när det gäller produktiviteten inom offentlig sektor. Vad har du? Alltså, förutom dina fördomar och uppenbart brist på kunskap.
“Men för all del, låt oss för en kort stund låtsas att ingen av dessa invändningar som du kommenterat stämmer. Vore det inte skoj om du försökte hitta på någon anledning till att det faktiskt var rimligt av dig att inte räkna med att skattekvoten är 50% och att antalet år i slaveri därmed borde bli 1,5 och inte 3?”
Du var dum nog att inte räkna först, när du inte ens kan få rätt på täljare och nämnare så har du problem. Det försvinner nämligen mycket ekonomisk vinning vid slaveri. Vilket var en historisk poäng med exemplet, så uppenbart är du inte heller historielärare. Vad är du? Lärare i okunskap och inkompetens?
“Slutligen uppskattar jag ditt förslag om jag borde kunna fullgöra en del av min skattebetalning genom att studera ekonomi. Äntligen hade skattebetalning kunnat få vara ett rent nöje!”
Jag skulle med nöje låta piskan vina över din rygg dagligen rör resten av mitt liv bara våra unga slapp lärare som dig. Lär dig räkna, för du är bedrövligt okunnig på det. Du är på en ekonomisida, se till att du kan ekonomi. Du pratar historia, uppenbart förstod du inte ett av de ekonomiska problemen som slaveri medförde.
Ps. En lärare som inte förstår bättre förtjänar tyvärr detta språkbruk tillbaka, ber om ursäkt till övriga läsare på ekonomistas över att ni behövde stå ut mina påpekande om Markus uppenbara brister, för min fråga där uppe lär tyvärr ha besvarats av mina egna ord. Svaret är Nej på frågan så att även Markus förstår vad jag menade, du gjorde dig inte dummare än du är, du är på den nivån DS.
Ja. Vad ska jag säga. Uppenbarligen svider det att ha fel.
Jag kan inte göra något åt det. Dina tre års slaveri är helt enkelt svammel (i meningen för långt med en faktor 4-6), och det vet du ju (nu). Att du är arg på mig gör inte att det förändras, så för din egen skull råder jag dig att tagga ner en smula. Dina personangrepp är förvisso komiska, men verkligheten står kvar efteråt och det är ju den du behöver hantera, inte mig.
Jag uppskattar i alla fall estetiken i ditt försök att täcka upp ditt misstag med skattekvoten genom att hänvisa till att slaveri är mindre ekonomiskt effektivt än skattebetalning.
Du har fullständigt målat in dig i ett hörn. Du vet att din uppskattning om tre års arbete för att finansiera 60 miljarder av offentliga utgifter bara kan försvaras på ett enda sätt och det är genom att se till de skatteinbetalningar som tre års arbete genererar till staten och bortse från de resterande cirka tre fjärdedelarna av värdet som tre års arbete skapar. Det här vet du att är sant och du hade kunnat låtsas att det var det du menade från början om det inte hade varit för den lilla detaljen att när jag ursprungligen påpekade det här för dig så avfärdade du det och kom istället med en massa invektiv.
Så antingen hade du fel bort åt skogen i din ursprungliga uppskattning eller så har du fel bort åt skogen i ditt avfärdande av mina invändningar.
Vidare har du fel vad det gäller en rimlig uppskattning av den genomsnittliga livsarbetstiden också.
Mina 40*1600h är en bättre uppskattning än dina 50*1600h.
Du vet det. Nu när du har tänkt efter. Annars hade du försökt komma med en saklig invändning istället för med ytterligare en skojig förolämpning.
Och i annat fall kvarstår erbjudandet om en vadslagning.
Slutligen så tycker jag det är trist att du har ändrat dig vad det gäller mig och ekonomiutbildning, nu tycks det istället vara piskning med glädje som gäller. Eftersom du tycks vara lagd åt kraftiga överdrifter så får jag väl ta det som en sådan, men jag vill i alla fall påminna om att jag faktiskt är en människa trots att jag är lärare.
Nu är det streck i den här debatten mellan Kalle och Markus.
+1 för detta. Alla kan sedan gå till http://www.theguardian.com/world/ng-interactive/2015/dec/02/how-well-do-you-really-know-your-country-take-our-quiz och se om de lyckas tillämpa detta. Man bör komma mycket nära på mer än hälften av frågorna om man känner till dessa saker.
Och särskilt “100 000 personer per årskull” är extremt användbart i alla möjliga sammanhang.
Jag har skaffat mig några liknande avrundade siffror för det allmänna inkomstpensionssystemet (dvs inte premipensionsdelen där man själv får välja fonder).
Antal pensionärer är (drygt) två miljoner. Antalet aktiva är (drygt) 5 miljoner, vilket förstås nästan är desamma som de som arbetar i Roberts siffror. Totalt är det alltså (drygt) 7 miljoner personer inom inkomstpensionssystemet. Den totala pensionsskulden vilket är detsamma som summan av alla upparbetade pensionbehållningar är (drygt) 7000 miljarder kronor. Det innebär ungefär 1 miljon kronor i genomsnittlig behållning per person. När man går i pension har den genomsnittliga personen drygt 2 miljoner kronor i pensionsbehållning. Dessa pengar ska räcka i cirka 20 år men eftersom man får avkastning på pengarna även under dessa år blir genomsnittlig pension cirka 12 000 kronor per månad.
60 miljarder i utgifter för Migrationsverket. Det var mycket kosing det. Finns det någon överslagsberäkning på hur mycket av dessa pengar kommer tillbaka i form av skatter, moms etc?
Finns det någon beräkning på hur många jobb dessa migrationpengar (om man kan uttrycka det så) skapar? Dvs på flyktingförläggningar. Storkök, Transporter bränsle osv.
Finns det också nån beräkning på hur mycket av dessa 60 miljarder som går åt till Attendo,
Bert Karlsson med fler som ju har (enligt mig då) överpriser på boende och mat till flyktingar med fler.
Frågorna är ärligt ställda och jag har ingen agenda med dessa. Nyfiken.
Under förutsättning att alla pengar stannar kvar i Sverige går mellan tummen och pekfingret ca 30 miljarder tillbaka till statskassan och pensionssystemen (skattekvoten är som nämnt ovan 50%). Antalet jobb som detta skapar beror på huruvida det är helt finansierat inom rådande budget (då är det närmast tal om omfördelning av jobb) eller om det går utöver budgetramen (då skapas nya jobb, ca 6000 vid en kostnad på 1 miljon per jobb, fler jobb om ställkostnaden är lägre, men att anställa kostar pengar). Tillgång och efterfrågan gäller här så Bert Karlsson kommer säkert att göra en rejäl hacka.
Det ekonomisk mest smarta vore att se flyktingkrisen som en utmärkt möjlighet till stimulanspolitik, eftersom den är tillfällig (Syrien och Afghanistan har ändliga populationer), resursutnyttjandet i ekonomin är lågt (knappa 7 % arbetslöshet), inflationen obefintlig och kostnaden för finansieringen mycket låg (10-åriga obligationer kan emitteras till mindre än 1% i ränta, och riksbanken kan göra QE om vi vill göra det gratis). Men eftersom det inte finns någon elit som direkt tjänar på detta (förutom möjligen Bert Karlsson) – till skillnad från ränteavdraget som i huvudsak är permanent stimulanspolitik riktad till välbärgade storstadsmänniskor – och opinionsklimatet inte direkt är opportunt lär det inte hända.
Sorry, det ska vara ca 60 000 jobb, inte 6000.
Tack för svar Dan. Så om man ska vara helt tydlig med kostnaden så är den egentligen troligtvis mindre än hälften än vad som uppges 60 miljarder. Sedan tror ju jag att det är fler än Bert karlsson som utnyttjar flyktingarnas situation och uppandlare från Migrationsverket som kanske borde vara skickligare eller nåt.
http://www.svd.se/mitt-i-flyktingkrisen–asylboende-hojer-priset
Citat från http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2855737-sa-mycket-tjanar-de-pa-flyktingbarnen
Villa Riddarsten debiterar 2 900 kronor per dygn.
En titt i företagets senaste årsredovisning antyder att det räcker – och blir över.
Under 2013 hade företaget ett rörelseresultat på 4,3 miljoner kronor på en omsättning på 7,4. Mer än varannan krona var alltså vinst.
Osv osv.
Generaldirektören för Arbetsförmedlingen har just stått i SVT Forum och förklarat att vi har mycket högt nyttjandegrad på arbetsmarknaden och att arbetslöshet är ett riktigt dåligt mått på nyttjandegraden.
Vidare så förklarar han att det är 2 års fördröjning från det att en person fått uppehållstillstånd tills det att SCB har rätt fördelning i sina intervjugrupper.
Det är brist på sjuksköterskor, lärare, läkare, socialsekreterare, byggarbetare etc. Alla yrken som det behövs mer av just när befolkningen ökar.
“Det är en skriande brist på lärare” Rakt av också citat från GD på AF. Nu har Sverige ytterligare några 100 000 ytterligare att utbilda.
I SVT Skåne står Malmös kommunalråd och förklarar att kommunen får enligt prognos 33 000 nya invånare de närmsta åren. De behöver bygga 26 nya skolor. Behöver rekrytera 1200 nya lärare och årligen bygga 4000 nya bostäder.
Detta klarar inte kommunen som redan får strax under 5 miljarder via kommunala skatteutjämningssystemet utan nu ber de om “stora statliga investeringar” för att de ska klara sitt samhällsansvar.
Jag förstår att du, Dan Kärreman, ännu tycker att det är lågt kapacitetsutnyttjande i Sveriges ekonomi. Det är alltid relativt billigt att nyttja befintlig ledig kapacitet, men när ny kapacitet behöver tillföras så slutar det att vara billigt.
Angående att Svenska staten just nu lånar extremt billigt så bör man rimligtvis förvänta sig att staten låna billigt så länge som Sverige följer vårt nuvarande finanspolitiska ramverk. Går staten ut och annonserar att vi kommer låna upp pengar till konsumtion så kommer investerarna att hitta en ny jämviktspunkt för statens räntor som kommer vara markant högre än dagens.
Att det uppenbart är konsumtion (fler offentligt anställda byråkrater) och inte investeringar ska inte behöva förklaras på en sidan som denna. Rent ekonomiskt torde det även vara uppenbart att inget land i världen har “kopierat” vår ekonomiska politik i relation till invandring. Mao är det ingen ekonomisk framgångssaga.
Jovisst genererar det skatteintäkter, moms, jobb osv, men det händer även om samma pengar kommer ut i ekonomin på annat vis, till annat än invandringsrelaterade kostnader. Skillnaden är främst fördelningspolitiskt, dvs. vem som konsumerar osv. Just med tanke på det, och att budgeten som helhet förutsätter vissa skatteintäkter osv så skulle det bli missvisande att tänka så, för det har redan beaktats då man gjorde budgeten.
Det finns ingen mening med att räkna på dessa kostnader i flera led av två skäl:
1: Vi gör det inte i något annan sammanhang.
2: Vi gör då antagandet att dessa resurser (människor/lokaler/etc) inte skulle användas till annat.
En kostnad är en kostnad. Nettokostnaden är mycket högre än den initiala kostnaden. Tror du verkligen fler offentliga byråkrater är något positivt för ekonomin som helhet?
Som ekonom tittar jag aldrig på kostnadssidan utan att också betrakta intäkter.
Att ha 1 ekvation och 3 obekanta variabler innebär inte att man kan förkorta bort 2 variabler som man inte önskar titta på.
Alternativkostnad och alternativintäkt är de två andra variablerna.
Ett relaterat sätt att räkna på är Fermi-estimering (efter fysikern Enrico Fermi), vilket är mycket användbart så länge man är medveten om att siffrorna man kommer fram till ska tas med en nypa salt. På detta sätt kan man till exempel komma fram till hur mycket färg som krävs för att måla hela jorden.
https://en.wikipedia.org/wiki/Fermi_problem
https://what-if.xkcd.com/84/
“Så om man ska vara helt tydlig med kostnaden så är den egentligen troligtvis mindre än hälften än vad som uppges 60 miljarder.”
Det är garanterat mer. 60 miljarder är Migrationsverkets prognos, det brukar bli mer i budgeten när Arbetsförmedlingen och andra myndigheter inkluderas. 10 miljarder extra har redan lovats till kommuner utöver detta. Det är dessutom bara innitial mottagning, alla studier visar att det kostar mer framöver. Prognosen bygger på ca 160000 asylsökande, och det ser ut att hamna på fler i år.
Joakim Ruist skrev nyligen: ”
“De första fyra åren efter asylbeslutet innebär enligt mina tidigare kalkyler en genomsnittlig flyktinginvandrare ett sammantaget nettounderskott för de offentliga finanserna om cirka 120 000 kronor per år. Multiplicerar vi det med ovan nämnda inflöde på cirka 120 000 flyktingar i år landar vi alltså på att de människor som söker asyl i Sverige i år kommer att innebära en total nettokostnad om cirka 15 miljarder kronor per år de första fyra åren efter deras asylbeslut (det vill säga ungefär 2017–2020).
Det är 60 miljarder till på fyra år.
“Som ekonom tittar jag aldrig på kostnadssidan utan att också betrakta intäkter.”
Som ekonom kollar jag på de studier som redan gjorts som utan undantag visar att det utöver innitiala kostnader uppkommer ännu högre nettokostnader framöver då skatteintäkter är lägre än välfärdsutgifter.
“Under förutsättning att alla pengar stannar kvar i Sverige går mellan tummen och pekfingret ca 30 miljarder tillbaka till statskassan och pensionssystemen (skattekvoten är som nämnt ovan 50%). ”
Broken window fallacy. Hade man använd pengarna för att öka barnbidrag eller till försvaret eller järnvägar hade man fått in tillbaks lika mycket.
Möjligen kan man tänka sig att just barnbidraget ger lite mindre tillbaka eftersom det är ett kontantstöd som dessutom rimligen används till köp av av varor med lägre beskattning som till exempel livsmedel. Men även där hamnar nog skattekvoten till slut närmare 50%.
Vilken jättetossig huvudräkning. Statens “satsningar” finansieras ju bara delvis av dagens befolkning/sysselsatta, och dessutom aldrig lika rakt av. Detta beror ju dels på skattesystemets struktur och dels på att staten tar lån för många stora investeringar, som alltså betalas av i framtiden, alternativt refinansieras med nya lån. Om en och annan politiker drar sånna här beräkningar är väl illa nog, men förväntar mig mer av våra doktorander.
Staten har en gemensam budget för drift och investeringar. Staten har inga investeringar i sin budget som förväntas generera intäkter i framtiden. Sverige provade den typen av budgetering 1990 och det slutade med en skattereform som i slutändan visade sig vara underfinansierad med 50 c:a 50 miljarder där de “framtida intäkterna” uteblev. Förra veckan så revideras glädjekalkylen på 170 miljarder för höghastighetståg upp till 253 miljarder. Utan att byggnader och anslutningsspår räknats in. Minst 50 miljarder i ytterligare redan nu kända kostnader saknas därmed i de 250 miljarderna.
Du skrev själv:
“Vilken jättetossig huvudräkning.Statens ”satsningar” finansieras ju bara delvis av dagens befolkning/sysselsatta, och dessutom aldrig lika rakt av ”
På vilket sätt hävdar du att du ens har rätt i sak? Tänkte du själv innan du drog iväg din kommentar?
Eller du?…
* Apropå “aldrig lika rakt av”: Jag gjorde poängen att skattesystemet inte är utformat så att var och varannan betalar lika stor summa eller andel till statens budget. Det är därför missvisande att slå ut en viss post i statsbudgeten på befolkningen eller de sysselsatta. Du har viss del progressiv beskattning, du har skatter som juridiska personer (t ex företag) betalar, du har tak på vissa skatter såsom fastighetsskatten, m.m. Systemet är helt enkelt för komplex för att det ska vara meningsfullt att slå ut en viss post på befolkningen eller sysselsättningen.
* Att staten underbalanserar budgeten under t ex en lågkonjunktur eller vid särskilda satsningar genom lån är inget nytt, svårbegripligt eller alarmerande. Keynes lyfte idéen för ca 80 år sedan, stockholmsekonomerna också.. Sverige har extremt låg statsskuld och lånar i princip gratis idag, så är det någon gång staten ska finansiera investeringar med lån istället för högre skatter så är det väl nu.
* Meningen du citerar rör min poäng att investeringar kan göras genom lån, dvs genom betalningar i framtiden, (av en då delvis annan befolkning pga demografiska faktorer och livets gång..).
* Ditt exempel hänger inte riktigt ihop med mitt inlägg, men visst tenderar infrastrukturprojekt bli dyrare än beräknat om man bara räknar kronor och ören och på väldigt kort sikt.
* Tycker det är rimligt att se statens budget som en investeringsbudget som genererar avkastning i form av folk som mår bra och trivs med sina liv.
*Förutom det faktum att staten INTE har en investeringsbudget utan det ÄR en kostnadsbudget.
*Faktum är att Sverige lånar till de priser som vi gör därför att vi har trovärdighet tack vare våra finanspolitiska ramverk. Frångår vi från dessa så får vi också nya jämviktspunkter (per definition). Din åsikt och tyckande förändrar in detta.
*När det gäller förflyttning av konsumtion från framtiden till idag så är det därför som dagens unga får betala 40-talisternas pension och sedan också får fondera och spara ihop till sin egna pension. Större generationsöverföring har inte förekommit och kommer troligen aldrig ske igen. Glöm inte bort att 40-talisterna fick sina bostadslån avskrivna via inflation.
*Ska vi ta diskussion kring “kontracykliska stimuleringar” så behöver du nog skaffa dig en djupare förståelse för vad staten ekonomisk gör och inte gör. Sverige som under finanskrisen fick mycket skäll för att vi stimulerade minst visade sig i efterhand vara det landet som stimulerat mest pga våra automatiska stimuleringar. Vidare så befinner sig inte Sverige i ett nationalekonomiskt läge där någon ekonom pratar om att landet behöver “stimuleringar” visa statliga lånefinansierade efterfrågechocker inom sektorer som redan har högt resursutnyttjande.
Sluta inbilla dig att “dina lån” är “investeringar”. Det är tidigarelagd konsumtion.
“Till exempel har drygt 30 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige i år, vilket alltså ungefärligen motsvarar en tredjedels årskull.”
Visst motsvarar det 1/3 årskull, ifall samtliga 30 000 ensamkommande asylsökande barn är födda samma år. Ponera att nämnda barn är i åldersspannet 4-12 år. Det blir 900 000 svenskar vilket innebär att utfallet blir ca 3%, inte ca 30%.
Nämnda barn är inte i den åldern. De uppger sig vara 16-17. Hur många fyraåringar tror du fotvandrar ensamma genom Europa för att nå Sverige?
Inga, men “Ponera” var ordet. Ändra då till 12-19 år om det passar dig bättre. Meningen med inlägget var att jämföra äpplen med äpplen och inte förvanska siffrorna, åt något håll…
Mer överslagsberäkningar i Roberts stil. Befolkningen fylls varje år på av (netto) invandrare och födslar, och minskar på grund av dödsfall. Dödsfall och födslar kan uppskattas till ungefär 100 000 om året enligt den rimliga tumregeln som Robert använder. 200 000 nettoinvandrare innebär alltså att Sverige varje år fylls på med 3 personer för varje person som försvinner ur befolkningen.
Om vi antar att ensamkommande är 30 000 och jämt fördelade över åldrarna 14-17, och att detta fortsätter i tre ytterligare år så blir det över fyra år en kohort som blir 30% större (och 7 andra kohorter som ökar i mindre grad). Detta innebär också att könskvoten i den kohorten som ökar mest kommer bli ungefär (50000+30000*0.9)) / (50000+30000*0.1) = 1.45 män för varje kvinna utöver de ungefär 1.06 som man skulle förvänta sig (med antagandet att de ensamkommande till 90% är män). Dock lär mycket sannolikt en betydande del av de ensamkommande inte få permanent uppehållstillstånd, så andelen som får stanna bör multipliceras med de 30 000 ovan. 1.45 är högre (nästan dubbelt så högt) än vad som har noterats i länder med hög andel könsselekterade aborter, men det bygger som sagt på antagandet att alla får stanna, samt att vi har samma högra inflöden i ytterligare 3 år. Kina har till exempel en könskvot vid födseln kring 1.20.
Rimligen bör konsekvenser för partnermarknader och liknande dock bli mindre om det enbart är några enstaka år med hög avvikelse, eftersom ålderspreferenser är relativt flytande. Det kommer väl också vara en ökning av personer som finner en partner utanför landets gränser. Man kan ju också notera att det rimligen bör bli en liknande avvikelse åt andra hållet i ursprungslandet, ett perspektiv som jag inte sett uppmärksammats.
Du nämner inte utvandring. Det är ju faktiskt ca 50000 som har flyttar från Sverige varje år också. En siffra man kan anta kommer att öka. Dels på grund av allmän internationalisering av arbetsmarknader och utbildning, men även på att invandrade troligen också är mer benägna att flytta utomlands.
Utvandring är ett ofta förbisett begrepp i debatten. Visst har vi födslotal som väger upp dödsfall, men skulle vi långvarigt “stänga gränsen för invandring” skulle vi få problem med en minskande befolkning eftersom utvandringen lär fortsätta på samma nivåer. Lösningen att då också stänga för utvandring lär inte bli populär.
En bra tumregel är att ungefär en tredjedel av alla invandrare återvänder, vilket säkert ungefär stämmer den här gången också. Utvandringen kommer alltså säkert kraftigt öka i framtiden de närmaste åren. Av samma anledning lär utvandringen minska om invandringen minskar i framtiden, så scenariot du beskriver är nog osannolikt.
Mycket av utvandringen av den svenskfödda befolkningen rör sig om mer tidsbegränsad mobilitet tidigt i vuxenlivet, och där återinvandringen sannolikt ligger ganska nära utvandringstalen och följer alltså en annan dynamik. Jag ser inte varför den skulle förändras i framtiden.
Mycket möjligt att det är som du beskriver. Men att “alla egentligen vill tillbaka till Sverige” är jag inte så säker på. Särskilt inte i framtiden. Det finns nog en hel del svenskar som finner sig till ro i andra länder och stannar där. Vi bor i ett ganska mörkt och kallt land stora delar av året. Ökande levnadsstandard i övriga delar av världen, billiga och enkla resor, bättre språkkunskaper och annat tror jag kommer att öka på permanent utvandring. Men visst, återvändande svenskar utgör en stor del av invandrarna, det vet ju de flesta.
Att en tredjedel av invandrarna flyttar utomlands/tillbaka hör man också ganska sällan om bland de som räknar på långsiktiga kostnader för en invandrare. Likaså att de generellt sett lever kortare som (kostsamma) pensionärer, jämfört med infödda.
För ytterligare perspektiv: Hallandsåstunneln – som anses har varit en ekonomisk katastrof – har uppskattningsvis kostat 10 miljarder.
Med multiplikatoreffekter som Kärreman ovan tar upp så borde det generera en ordentlig hacka inkomster. Och då har vi ändå en tunnel i slutändan!
Förutom att du haft en större multiplicerade positiv effekt för samhället om inte man behövt överbeskatta näringslivet med 9 miljarder pga den misslyckade budgeteringen.
En ekonom räknar på alternativkostnaden och alternativintäkten i sin kalkyl under den aktuella perioden.
Enligt nationalekonomen Joakim Ruist så ser det ut enl. Följande;
En person född utanför landet genererar ett underskott på 70 000,- SEK/År livslångt jämfört med en person född i Sverige, hänsyn tagen till konsumtion av sociala tjänster och skatteintäkter. (Källa https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/38323/1/gupea_2077_38323_1.pdf)
Om vi antar att det idag finns 1,6 miljoner utlandsfödda (1,5 miljoner enl SCB 2012) så skapar immigrationen till Sverige ett underskott på något mer än 100 miljarder årligen. Ruist argumenterar trots det för en generös migrationspolitik då han menar att det är en humanitär handling. (SvD 19 oktober 2014).
Slutsatsen är att den initiala kostnaden är hanterbar, den stora merkostnaden uppstår efter etableringsfasen.
Enligt tumreglerna ovan så skulle 100 miljarder årligen motsvara 5 års militärtjänstgöring eller 5 års samhällsservice där varje medborgare jobbar helt gratis för staten.
Nja, det är inte riktigt vad Ruist paper säger. Om jag förstår honom rätt så menar han att det sker en relativ omfördelning av resurser från svenskar födda i landet till utomrikes födda på ca 1% av BNP 2007, varav 80 % kommer från det faktum att utomrikes födda tjänar och spenderar mindre än inomrikes födda (vilket mer rakt på sak uttryckt beror på att de är i genomsnitt fattigare). Bara 20%, dvs 0,2 % av BNP, eller 6 miljarder 2007, är en direkt överföring via budgeten. Han menar att den tilltagande flyktinginvandringen gör att omfördelningen är ca 1,35% av BNP 2015, vilket är ca 54 miljarder.
För att sätta dessa siffror i sammanhang kan det påpekas att det sker en omfördelning av resurser från de som inte har ränteavdrag till de som har ränteavdrag på ca 30 miljarder (ca 0,75% av BNP). Det sker också en omfördelning på ca 80 miljarder (ca 2% av BNP) från de som inte lönearbetar till de som lönearbetar via jobbskatteavdraget,
Dvs ungefär 3 års militärtjänstgöring eller 3 års samhällsservice för alla. Där man jobbar gratis för staten.
I vilken alternativ värld är “skatten är sänkt jämfört med vad den var tidigare” samma sak som “omfördelning från de som inte betalar skatt till de som betalar skatt”? Och om man nu tillåter sig denna vilda tanke, varför kan man inte säga att avsaknaden av löneskatter på 100% innebär en omfördelning från de som inte betalar skatt till de som gör det?
Ett sådant resonemang är bara begripligt om man betraktar alla pengar som statens, och alla skattesatser lägre än 100% som gåvor från staten till medborgarna. Och inte ens tokvänstern tycker väl längre så?
Befolkningspyramiden är heller inte alls jämnt fördelad (sök på befolkningsmängd efter ålder och kön på SCB). Inom 10 år kommer “köttberget” pensionera sig och: 1) kliva ut ur arbetskraften, och 2) börja ta sina inbetalade pensionsmedel i anspråk och 3) efterfråga allt mer tjänster såsom sjukvård och äldrevård. I andra änden av befolkningspyramiden tillkommer under samma period långt färre unga arbetskraftsdeltagare. Med denna utveckling skulle ekonomin krympa, möjligheterna att ta hand om de gamla minska osv mm. Med andra ord är det för svensk ekonomi högst lyckosamt att så många unga kommer till Sverige, de behövs. På 1960-70 talet var det främst tungindustrin som behövde arbetskraft, idag är det tjänstesektorerna sjukvård, äldrevård, skola m.m. Kan inte bara mala på om kortsiktiga kostnader.
Det är naturligtvis rimligt att prata om kortsiktiga kostnader, om det är det man vill diskutera, men om man vill ta ett långsiktigt perspektiv så måste man också ta in långsiktiga kostnader, dvs. göra en livscykelanalys. Det är ju ur ett livscykelperspektiv som de största orosmolnen finns, pga. av den låga sysselsättningen och kortare tid i arbetslivet.
Igår presenterade långtidsutredningen delar av sina prognoser inför framtiden. Märkligt nog så hade de grundläggande antaganden om att framtidens tjänsteekonomin skulle ha samma produktivitet som gårdagens industriekonomi historiskt har haft i Sverige.
Danmark har enligt OECD haft mindre än hälften av Sveriges produktivitet under den senaste 20 års perioden. Extrapolerar man 45 år i framtiden borde produktiviteten i Danmarks tjänsteekonomi vara ett bättre riktmärke för den svenska framtida tjänsteekonomin än vår historiska produktivitet i industriekonomin. I gårdagens lilla presentation så tog de inte upp den fördelningen mellan sektorer i den framtida ekonomin.
Väldigt intressant och bra skrivet! Den här typen av pedagogik borde vara given i en demokrati med ett beskattningssystem, alla satsningar borde beskrivas på detta sätt. Men givetvis är det inte det, för det ligger inte i politikens intresse att vara FÖR transparenta. Det skulle försvåra deras politik och potentiellt begränsa handlingsutrymmet.
350000 ungdomar kan inte flytta hemifrån pga bostadsbristen. Är dessa ungdomar undanträngda pga inflöde utifrån? Hur mycket skall man vädera det till? Bostadsbristen i storstäder pga inflöde utifrån, vad kostar det? Rusande bostadspriser, vad beror det på?
Den ekonomiska “vetenskapen” utmärkt sammanfattad. 1. Börja med ett ostyrkt antagande (gärna om gemene mans okunskap vad gäller random självklarthet med anknytning till ekonomi). 2. Applicera högstadiematematik. 3. Ignorera allt som kan liknas vid feed-back-effekter. 4. Undvik i största möjliga mån att utvärdera resultat med stöd av verkligheten.
Och sen:
5. Skriv en fånig lista för att försöka framstå som smart.
Du faller redan på punkt 1. Det är ju styrkt hur många gånger som helst att allmänheten har skrämmande dålig koll på siffror som dessa. Detta var ett blogginlägg, inte en avhandling. Kom du med belägg för din tes istället.
Ytterligare jämförelser. Förmögenhetsöverföringen från skattebetalarna när Allmännyttan i Stockholm såldes var 50 miljarder*. Enbart i Stockholm alltså. Då betalade varje skattebetalare saftiga 120.000 kronor (!) till de boende i de ombildade fastigheterna.
* Du sköna nya hem, Kent Werne
Ett utomordentligt exempel på hur fel det kan gå om man inte förstår alternativkostnader och alternativintäkter.
Så länge hyresregleringarna finns kvar kan man inte påstå att skattebetalarna “betalade” pengar vid utförsäljningar. Hyresregleringen gör att allmännyttan inte får de kassaflöden som man skulle ha på en fri marknad. Där har vi en enorm förmögenhetsöverföring från skattebetalarna till de som har turen att bo i en hyresrätt som har hyra under marknadspriser. Men det pratar vänstern inte så mycket om. Undrar varför?
Den verkliga situationen är ju att utförsäljningen minskade förmögenhetsöverföringen från skattebetalarna till hyresrättsinnehavarna.
Att låta ett flöde av förmögenhetsöverföringar tillfalla ett flöde av hyresgäster är inte ekvivalent med att ge nuvarande hyresgäster det diskonterade nuvärdet av de framtida överföringarna.
Naturligtvis inte. Men om frågan är huruvida det sker en överflyttning av förmögenheter från någon grupp till någon annan grupp, så är den rimmiga slutsatsen att det sker en kontinuerlig överföring från skattebetalarna till hyresgästerna av hyresreglerade(*) lägenheter. Det diskonterade värdet av denna förmögenhetsöverföring är större än den engångsöverföring som sker vid utförsäljning.
(*) Detta gäller förstås bara lägenheter där hyran ligger under marknadshyran. För ca 90% av beståndet i Sverige har vi i princip hyror på marknadsnivå. Där sker ingen förmögenhetsöverföring. Och, händelsevis, inte heller särskilt många ombildningar…
Jag antar att du är samma Micke som svarade på mitt inlägg ovan 2015-12-09 kl. 13:55. Eftersom det är automatiskt replikstopp efter tre inlägg här ger jag min replik här istället. Du skrev:
“I vilken alternativ värld är ”skatten är sänkt jämfört med vad den var tidigare” samma sak som ”omfördelning från de som inte betalar skatt till de som betalar skatt”? Och om man nu tillåter sig denna vilda tanke, varför kan man inte säga att avsaknaden av löneskatter på 100% innebär en omfördelning från de som inte betalar skatt till de som gör det?”
Du missförstår hur jobbskatteavdraget fungerar. Jobbskatteavdraget är teknisk sett ett bidrag (eller skattekredit) som betalas ut till de som jobbar. Det är inte frågan om en skattesänkning. Fråga de pensionärer som inte fick del av denna ‘skattesänkning’. Ränteavdraget fungerar på samma sätt. Det är ett riktat bidrag, inte en generell skattesänkning. Jobbskatteavdraget är tekniskt sätt ett kontantstöd till folk som lönearbetar. Att kalla det för avdrag är en retorisk avledningsmanöver. Det är ett bidrag.
Jag vet mycket väl hur jobbskatteavdraget fungerar. Och i juridisk mening kan det finnas anledning att skilja på skatter, avgifter och bidrag. Men i en praktisk diskussion om hur högt skattetrycket är blir det lite löjligt. Där är det enda relevanta hur mycket man faktiskt betalar netto, inte vad man kallar de olika delarna.
Tankeexperiment 1: Löneskatten är 100%. Staten ger i sin välvilja ett bidrag till varje medborgare på 50% av inbetalade skatter. Enligt din syn är detta ett skattetryck på 100%. Enligt min syn är detta ett skattetryck på 50%.
Tankeexperiment 2: Löneskatterna omformuleras så att alla betalar lika mycket i skatt som man gör idag efter jobbskatteavdragen, och dessa avdrag avskaffas. Enligt din syn innebär detta en omfördelning av pengar från vissa grupper till andra. Enligt min syn har alla precis lika mycket pengar som tidigare, så omfördelningen via detta förslag är noll och intet.
Jag vågar hävda att min syn av en förkrossande majoritet skulle ses som den mer relevanta beskrivningen av verkligheten. Men jag är helt med på att det finns jurister som himlar med ögonen när folk blandar ihop skatter och avgifter.
Dan Kärreman: “Det ekonomisk mest smarta vore att se flyktingkrisen som en utmärkt möjlighet till stimulanspolitik, eftersom den är tillfällig (Syrien och Afghanistan har ändliga populationer)”
*Denna* flyktingkris är *kanske* tillfällig men enligt den tyske sociologen Harald Welzer (2007, “Climate wars: Why people will be killed in the 21st century”) kan denna typ av “lågintensiva” konflikter som fortgår under lång tid vara just den typ av konflikter vi har att se fram emot under detta århundrade (till skillnad från att arméer drabbar samman på slagfältet).
Eftersom födelsetalen i Afghanistan resulterar i att nästan 1.5 miljoner barn föds per år så är det en definitionsfråga huruvida landet har en ändlig population. Att det kommer några 10.000 ensamkommande ungdomar till Sverige i år gör nog varken från eller till för landets befolkning och dess utveckling.
Här är två citat från Welzer:
”Struggles over drinking water, new outbreaks of mass violence, ethnic cleansing, civil wars in the earth’s poorest countries, endless flows of refugees: these are the new conflicts and forces shaping the world of the twenty-first century. Rich countries are already developing strategies to garner resources and keep “climate refugees” at bay”
“Climate change has far-reaching consequences for the living conditions of peoples around the world: inhabitable spaces shrink, scarce resources become scarcer, injustices grow deeper … giving rise to new social tensions and leading to violent conflicts, civil wars and massive refugee flows.”
Att människor handlar julklappar i Sverige för 75 miljarder är en “irrfärd”?
Samtidigt skriver du:
“Siffran 75 miljarder avser detaljhandelns totala omsättning för hela december, det vill säga inklusive till exempel livsmedel.”
Det som står överst i DA-artikeln är:
“Julhandelns omsättning väntas i år att ligga på rekordhöga 75 miljarder.”
Är inte livsmedel under julen inräknade i “julhandel”?
75 miljarder är detaljhandelns omsättning (inklusive livsmedel) för hela december månad. Den är lite högre än andra månader pga av att vi konsumerar mer under julen (jag hittar inte exakta siffror nu). Däremot är det inte 75 miljarder som läggs på julklappar — även under december månad måste vi ju äta under hela månaden och köpa nya kläder och allt annat vi gör i vanliga fall också. Vid en snabb googling hittar jag att vuxna uppger att de lägger en eller ett par tusenlappar på julklappar. Det stämmer därför inte att “Julklapparna tre gånger dyrare än flyktingmottagandet” som det står i Dagens Arenas rubrik, och följande från texten stämmer inte heller: “För 2016 förväntas Migrationsverkets anslag fördubblas, men inte ens då kommer flyktingmottagandet kosta lika mycket som svenskarnas julklappar.”
“Kalle says:
2015-12-09 kl. 13:30
Dvs ungefär 3 års militärtjänstgöring eller 3 års samhällsservice för alla. Där man jobbar gratis för staten.”
När nu i dagarna Folk och Försvar roar sig i Sälen är det lämpligt att införa 3 års militärtjänstgöring. Helt gratis jobbar man ju inte, själv fick jag 2,50 kr/dag, fri kost och logi plus en fantastisk upplevelse av god kamratskap, en ovärderlig massa frisk luft samt en god fostran som senare i livet givit mig positiv vägledning. 2,50 kr/dag var inte mycket.Tyvärr rökte jag på den tiden och 2,50 kr räckte ej till ett pkt. Men ett pkt långa Ritz utan filter, ett från EPA inköpt cig.munstycke och ett rakblad omvandlades 20 cig. till 40 cig. Då och då damp ett brev från morsan ner. Oftast innehållande en 5:a eller 10:a. Vilken härlig tid. En tid som jag önskar vår fina ungdom åter borde få uppleva. Åtminstone under 1 år.
Erik Thomas