Myt eller sanning från Svenskt Näringsliv?

Svenskt Näringsliv finansierar en uppsjö olika tankesmedjor som producerar en ansenlig mängd rapporter och debattböcker. Jag läser sällan dessa skrifter eftersom innehållet i det lilla jag läst varit så tendentiöst och förutsägbart. Ett exempel på en bok finansierad av svenska företagare (men inte organisationen Svenskt Näringsliv, se rättelse längst ned) och som jag inte läst är Pär Ströms bok Sex feministiska myter som kom ut i våras. Att döma av Anne Boschini, Astri Muren, Mårten Palme och Mats Perssons läsvärda sågning av denna bok i senaste numret av Ekonomisk Debatt står det föga förvånande klart att Pär Ström inte är utefter att bekämpa myter med uppriktigt sanningssökeri, utan att i stället lägga ut nya dimridåer.

En av dessa ”feministiska myter” som Pär Ström försöker avliva är att kvinnor har svårare att göra karriär än män. Enligt artikelförfattarna gör Pär Ström inte detta genom att hänvisa till forskningen, utan genom att redogöra för att han talat med ett antal företagsledare som hävdat att de inte hindrar kvinnor att göra karriär. Detta är bara ett av flera exempel som redovisas i artikel på hur Pär Ström valt att ignorera aktuell forskning, eller att bara välja de resultat och de uppgifter som stödjer hans resonemang.

Artikeln gav mig dock anledning att fundera över en helt annan sak: I vilken utsträckning råder det en sund balans mellan olika särintressen i det svenska samhället? Som jag tidigare uttryckt tycker jag att det egentligen är ganska positivt att många olika särintressen gör sig hörda i offentligheten eftersom de ofta sitter inne på värdefull information. Tyvärr är det starka och koncentrerade intressen som hörs mest och högst (vilket blev väldigt tydligt i samband med SNS-rapporten Konkurrensens konsekvenser), medan svaga och utspridda intressen, såsom konsumentintressen, alltför ofta är tysta.

Rättelse: Boken är utgiven av organisationen Den Nya Välfärden och jag förmodade felaktigt att Svenskt Näringsliv är huvudfinansiär för denna organisation när det ursprungliga inlägget skrevs (därav ingress och titel). Detta stämmer inte utan Den Nya Välfärden finansieras av direkt av svenska företagare.

Ekonomiska argument för en köttfri måndag

Konceptet Meat Free Mondays lanserade i juni 2009 av Paul McCartney och hans döttrar Stella och Mary. Strax därefter startade den svenska kampanjen Köttfri måndag för skapa debatt kring hälso- och miljökonsekvenser av köttproduktion. De senaste veckorna har ett antal restauranger anslutit sig till initiativet och på dagens Stockholmsdebatt i DN uppmanas Stockholms läns landsting att göra detsamma.

Den som vill ha en genomgång av de huvudsakliga (nationalekonomiska) argumenten för att minska köttkonsumtionen kan med fördel läsa Maria Perrottas text ”Taxing Meat to Save the Baltic Sea” på FREE Policy Briefs.

Konsten att lyfta en skola

Nyligen rapporterades att Kunskapsskolan i Uppsala var den skola i kommunen som lyfte sina betyg mest under 2010. Skolans rektor tror att denna positiva utveckling beror det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbete som bedrivs på skolan. Särskilt lyfts skolans satsning på enskilda elevsamtal fram. Den som använder sig av Skolverkets databas Siris anar emellertid en annan viktig förklaring: mellan 2009 och 2010 så ökade andelen elever på Kunskapsskolan som fick högre slutbetyg än det betyg de hade på de nationella proven i matematik från 6,7 till 24,1 procent. I fysik var motsvarande siffra 47,8 procent; en bra bit över riksmedlet.

Att enskilda skolor lyfter fram sina kvaliteter är knappast förvånande, men när journalister okritiskt sväljer vad de berättar börjar det närma sig textreklam. Det fria skolvalet bygger på att enskilda familjers val ska få skolorna att höja sin kvalitet. För att det ska fungera krävs att familjerna har tillgång till god och relvant information. Det är därför hög tid för journalisterna att inta en mer kritisk och granskande roll i förhållande till den bild olika skolor försöker förmedla om sig själva.

Exilgreker om Grekland

För den som vill få akademiska perspektiv på kaoset i Grekland kan bloggen Greek Economists for Reform rekommenderas. På den diskuterar internationellt verksamma nationalekonomer med grekiskt ursprung hur situationen i Grekland långsiktigt ska kunna förbättras. Redaktionen omfattar framgångsrika forskare som Costas Meghir och nobelpristagaren Chris Pissarides och vi väntar med spänning på deras kommentarer kring Papandreous beslut att låta folket rösta om det senaste räddningspaketet.

En annan intressant blogg i sammanhanget är Euro Area Debt Crisis, skriven av Megan Greene med en bakgrund bland annat på Economist Intelligence Unit. Den ger löpanade analyser och perspektiv på hur skuldkrisen utvecklas.

Hjärngympa

Shane Frederick vid Yale har utvecklat ett kort test av kognitiv reflektionsförmåga som består av tre frågor av följande typ: ”Ett boll och ett slagträ kostar tillsammans 11 kronor. Slagträt kostar 10 kronor mer än bollen. Hur mycket kostar bollen?” Frågorna har ett intuitivt svar som man de flesta slås av först (1 krona i det här fallet), men om man tänker lite längre inser man att det rätta svaret är ett annat (50 öre). Hur många rätt man svarar på de tre frågorna samvarierar starkt med både intelligens, tids- och riskpreferenser (se t.ex. Fredericks artikel).

Via Greg Mankiws blogg upptäckte jag dock ett fascinerande exempel som tar denna slags hjärngympa ett steg längre. Både det första och andra ”intuitiva” svaren är felaktiga, så här ställs verkligen förmågan till kognitiv reflektion på prov…