Kan Grekland lämna euron?

2010-05-05 av 31 kommentarer

Det verkar alltmer uppenbart att EUs och IMFs stora räddningspaket till Grekland inte kommer att lösa landets statsfinansiella problem. Någon form av nedskrivning av Greklands skuld är därför trolig. Ibland föreslås också att en skuldnedskrivning ska kombineras med ett utträde ur eurosamarbetet, så att Grekland kan återfå en nationell valuta som kan falla i värde. Men är ett euroutträde överhuvudtaget möjligt att genomföra?

Det finns flera aspekter på denna frågeställning. Enligt en rapport från ECB är ett utträde (eller en uteslutning) juridiskt komplicerat, men kanske inte helt omöjligt. De praktiska aspekterna är kanske mer intressanta. Barry Eichengreen funderade på dessa redan före krisen (se även vox). En av Eichengreens slutsater var att det är tveksamt om det någonsin skulle ligga i ett lands intresse att lämna eurosamarbetet. Detta eftersom de politiska kostnaderna skulle vara stora och eftersom trovärdigheten för den framtida ekonomiska politiken skulle urholkas. Dessa argument väger nog ganska lätt för Grekland idag då landet redan har tappat allt förtroende för såväl politiken som ekonomin.

Eichengreens viktigare slutsatser rör problemen med att införa en ny valuta. Hur ska man avgöra vilka kontrakt, tillgångar eller fordringar som ska formuleras i drachmer i stället för euro? Hur ska man hantera övergången utan att förväntningarna om denna lamslår ekonomin under en längre tid? Till skillnad från en vanlig devalvering måste ju nya sedlar och mynt distribueras, datorer omprogrammeras etc. Eichengreen konstaterar att det i praktiken skulle vara mycket svårt att återinföra en nationell valuta.

De senaste månadernas utveckling i Grekland har nog varit mer dramatisk än vad Eichengreen kunde föreställa sig. Jag är visserligen benägen att instämma i hans bedömning, men jag tror att vi inte helt ska utesluta möjligheten att Grekland väljer eller tvingas att lämna eurosamarbetet. Ett utträde skulle då förmodligen behöva kombineras med frusna grekiska bankkonton och en ekonomi vars betalningsväsende lamslås under flera månader. Som sagt, detta är fortfarande en mycket osannolik utveckling. Mer troligt kommer Grekland att behålla euron men delvis ställa in betalningarna på utestående statsobligationer.

Länkar: DN1,2; SvD1,2,3; AB, Expr, GP, Ekonomistas-Jonas i Studio Ett senare idag
Filed Under: Internationellt, Makro

Gör pensioneringen oss dummare?

2010-05-04 av 5 kommentarer

Att gå i pension kan vara traumatiskt för somliga och en stor lättnad för andra. Hur pensioneringen påverkar vår mentala hälsa är dock en svårforskat område. Den huvudsakliga anledningen är att det inte är slumpmässigt när man går i pension; personer vid god mental och fysisk vigör är troligen mer benägna att arbeta ytterligare några år än den som känner att sinnena börjar svika.

En ny studie (gratisversion här) av Susann Rohwedder och Rovert Willis försöker hantera detta problem genom att undersöka de kognitiva förmågorna hos personer i olika åldersgrupper i olika länder. Mer precist undersöker de om de kognitiva förmågorna bland 60-64 åringar relativt 50-54 åringar samvarierar med det relativa arbetskraftsdeltagandet i de olika åldersgrupperna. Resultaten är slående och illustreras bäst i figuren nedan. I länder med hög faktisk pensionsålder är 60-64 åringarna betydligt mer mentalt alerta än i länder med låg pensionsålder.

För att möta invändningen att pensionsåldern kanske beror på 60-64 åringarnas mentala hälsa har forskarna använt sig av institutionella skillnader i hur lönsamt det är att arbeta efter en viss ålder för att identifiera de skillnader i den faktiska pensionsåldern som inte beror på den mentala hälsan. Eftersom dessa regler i sig kan bero på befolkningens hälsa är dock inte strategin helt övertygande. En mer detaljerad studie på holländska data visar dessutom att effekten av att gå i pension beror på vad man går i pension från; personer med arbetaryrken verkar förbättra sin kognitiva förmåga när de går i pension medan likartade effekter inte finns bland tjänstemän.

Lösningen på dessa vetenskapliga dilemman är naturligtvis att följa utvecklingen av grekernas kognitiva förmågor. Under de kommande åren lär pensionsåldern höjas rejält och frågan om detta gör befolkningen mer eller mindre gaggig. I varje kris finns en möjlighet, i varje fall för oss forskare.

Filed Under: Arbetsmarknad, Välfärd

Var är analysen av äggkastningen?

2010-05-03 av 9 kommentarer

Häromdagen var det äggkastning i det Ukrainska parlamentet. Det rapporterades visserligen i svenska media men någon djupare analys fanns tyvärr inte. Det skulle finnas utrymme för en sådan.

Avtalet som ledde till protesterna är ett tydligt exempel på att Ryssland återigen använder sin position som energileverantör i politiska syften. I praktiken betyder avtalet om en förlängning av Rysslands rätt att arrendera flottbasen på den Ukrainska halvön Krim att alla samtal med NATO blir ointressanta de kommande 32(!) åren (eftersom de inte riktigt skulle funka att ha en rysk flottbas i ett NATO land). Konsekvenserna för närmanden till EU är knappast positiva heller.

Motprestationen – att Ukraina får 30 procent billigare gas – är i och för sig kortsiktigt välkommet givet deras finansiella situation, men inte direkt önskvärt på sikt då energieffektivisering och strukturomvandling i ett slag blivit 30 procent mindre intressant.

Man har kunnat tycka mycket om Rysslands agerande de senaste åren men det har alltid funnits möjligheten att tolka det som att de fasat ut särbehandlingen av olika stater till förmån för att alla länder skulle köpa till ”marknadspris”. I och med detta avtal har man tydligt deklarerat att man inte tänker fullfölja detta. Inte inom de närmaste 30 åren i alla fall.

Filed Under: Internationellt
«Föregående sida