Integrationen börjar i toppen

En av de stora utmaningarna inför framtiden är hur vi ska lyckas integrera den invandrade befolkningen på arbetsmarknaden. I en rapport från ESO som kom ut i höstas visar t ex Jan Ekberg att invandring kan underlätta försörjningen av den åldrande befolkningen, givet att sysselsättningen bland de invandrade är densamma som bland de svenskfödda. Men dit är det långt kvar; 2007 var sysselsättningen hela 82 procent bland de som är födda i Sverige och bara 54 procent för de som är födda utanför EU/EFTA.

Idag släpper IFAU en ny forskningsrapport som pekar på en ny väg att integrera invandrare på arbetsmarknaden. I rapporten, som är skriven av Lena Hensvik, Oskar Nordström Skans och Olof Åslund, undersöks i vilken utsträckning etniciteten på chefer styr etniciteten hos de som anställs. Det visar sig att chefer med invandrarbakgrund i större utsträckning anställer personer med invandrarbakgrund än vad svenskfödda chefer gör. Det märks mest på de minsta arbetsplatserna och bland egenföretagarna. Sambandet är starkare i privat än i offentlig sektor, men finns i alla branscher.

För att lyckas med integrationen av invandrare på arbetsmarknaden kan det alltså vara ide att börja i toppen och med hjälp av lämpliga politikåtgärder underlätta för invandrade att nå högre positioner i företagen och även stimulera eget-företagande bland invandrare. Just starta-eget-bidrag har tidigare hävdats vara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som lämpar sig väl för invandrade, även om en tidigare studie av Kenneth Carling och Lena Gustafson (numera Lindahl) visar att starta-eget bidrag endast har positiva effekter för svenskfödda. Dagens IFAU-rapport tyder dock på att det kanske är dags att tänka ett varv till kring denna åtgärd.

Comments

  1. Jag tror samma fenomen gäller i skolor. Oftast är det invandrarelever som inte lyckas i skolan och en av orsakerna är att det finns få lärare med invandrarbakgrund. Fler rektorer med invandrarbakgrund kanske får fler invandrarelever att lyckas i skolan. Å andra sidan – varför lyckas i skolan? Be aware – den elev som du sätter IG på kan i framtiden bli din chef!

    • Björn says:

      Nja, snarare är problemet att det på invandrartäta skolor även finns för många invandade lärare. Det gör att ingen kan riktig svenska. Inte föräldrarna, inte eleverna och inte lärarna.

      Ska det vara fler invandrare bland lärarna så bör de därför anställas på skolor där en majoritet av eleverna är svenskar och alltså redan kan språket.

  2. Avlant Nilsson (S) says:

    Att uppmuntra till högutbildad arbetskraftsinvandring skulle kanske naturligt leda till större etnisk spridning bland cheferna. I alla fall om det finns en kausalitet/korrelation mellan utbildningsnivå och chefskap.

    • Björn says:

      Helt rätt.

      Så länge en stor andel av invandraringen består av flyktingar med låg eller ingen utbildning, analfabetism osv så tar det ett par generationer innan den bidrar till chefsämnen.

      Även om det skulle saknas kausalitet mellan utbildning och chefskap så krävs det oftast att man kan tala och skriva korrekt svenska för att bli chef.

  3. Intressant studie.

    Men om invandring vore bra för svensk ekonomi skulle man inte ständigt behöva ta till ”åtgärder” för att lösa problem och få vinster. Det skulle ske automatiskt.

    Låt oss då vara ärligare och skriva rent ut att Ekbergs studie bekräftad det gemene man misstänkt, det vill säga att invandring har varit och fortsätter vara väldigt kostsam för svensk ekonomi.

    En policyslutsats är att Sverige måste ha färre svenska chefer för att (kanske) mildra problemet med att invandrare inte jobbar. Detta utan att ha några bevis för att marknaden gjort fel när det gäller den nuvarande kompositioner av chefer. (Vi har för övrigt inga policy-instrument för att ersätta svenska chefer med invandare, förutom omvänd diskriminering.)

    En enklare policyslutsats är att om Sverige minskar invandringen så minskar behovet för ständigt nya ingrepp i ekonomin.

  4. Tino: Nja, det är väl tveksamt att minskad invandring skulle minska integrationsproblemen. De skulle ju till stora delar kvarstå även om flödet av nyanlända ströps till noll.

  5. Jonas,

    Du menar att det inte är ett större problem om 20% av befolkningen är till hälften utanför arbetsmarknaden än om bara 10% av befolkningen är till hälften utanför arbetsmarknaden?

    Även om problemen för de som är här helt skulle kvarstå skulle det samlade problemet för Sverige sluta öka.

    (Låt oss helst ignorera att Sverige troligen har en avtagande kapacitet att absorbera invandrare och att integration är en funktion av gruppstorleken, så att integrationen av de invandrare som redan är här troligen påverkas av antalet framtida invandrare).

  6. Låt mig vara mer precis för att undvika missförstånd

    ”om Sverige minskar invandringen så minskar behovet för ständigt nya ingrepp i ekonomin.”

    Jämfört med vad behovet skulle vara om Sverige fortsätter med dagens invandring, inte jämfört med vad det är idag.

  7. Mattias Woldu says:

    Jag är invandrare och jag kan säga att det inte är ANTALET invandrare som kommer in i Sverige som är fel utan vad man har för strukturer när dom väl kommer hit.

    Det är inte politiskt korrekt men det är en självklarhet att områden där 97%(Rinkeby) av befolkningen är 1:a eller 2:a generationens invandrare självklart kommer leda till problem. En sak som Nyamko Sabuni sa på ett SNS seminarium några dagar sedan är att det inte är andelen invandrare som finns i ett område som är ett problem för att då menar man att det handlar om biologi. Problemet är att deras barn inte lär sig Svenska för att ingen i området pratar ren Svenska och invandrarna har 1) inte information om att det är viktigt och möjligt att dom kan skicka sina barn till friskolor i andra områden och 2)[mitt tillägg] det är inte säkert att dom gör det även om dom har informationen.[/mitt tillägg]

    Huvudproblemet är att vi måste inse att det finns en slags multiplikatoreffekt för samhället i form av investeringar i såna här åtgärder. En investering nu i att få bort integrationsproblematiken kommer ge mycket senare. Vi har inte fått ärvt utanförskap ännu men det finns ju i Paris så det kan komma hit också.

  8. Total Problem= antal * problem(antal)

    Så länge man inte tror att det finns skalfördelar i integration så kommer totala kostnader att öka med invandring.

    Ni kan sitta och diskutera om sannolikheten för en enskild individ att integreras minskar med andelen invandrare eller inte. Men detta är en separat fråga från det mycket enklare och mycket mer kraftfulla sambandet att den totala kostnaden för samhället ökar med antal invandrare.

  9. Tino: Min enkla poäng är att en ”lösning” som går ut på att stänga invandringsflödet inte ger ett svar på frågan hur alla som nu befinner sig i landet ska integreras. Även om man skulle göra som du föreslår skulle alltså ett policyproblem finnas. Kanske i flera generationer om Mattias får rätt.

  10. ”Även om man skulle göra som du föreslår skulle alltså ett policyproblem finnas.”

    Men det skulle vara åtminstonde sluta öka.

  11. Din ”lösning” förefaller mig vara lika konstruktiv som att svara ”vi ska sluta föra krig” på frågan ”hur ska vi hantera våra krigsinvalider”.

  12. Tino: Jag läser Ekbergs studie annorlunda än du, nämligen att den invandrade befoklningen mycket väl kan hjälpa till att finansiera den offentliga sektorn, om vi bara kan lyckas med att få upp förvärvsfrekvensen bland denna del av befolkningen. Vad gäller den svenskfödda delen av befolkningen så vet vi att allt färre måste försörja allt fler under kommande år.

    Sen beror det ju inställningen till invandring också på vilket samhälle vi vill leva i; ett där bara de ”produktiva” värderas eller ett som kan ta emot och hjälpa invidiver som inte har haft turen att födas i ett land med fred och välstånd.

    • Mattias Woldu says:

      Jag tror att det är viktigt att politikerna jobbar mycket mer normbildande. Det krävs att en förebild i utsatta områden (också för föräldrar) förklarar att det är väldigt skadligt för deras barns framtid om dom inte ser till att dom pratar 1) pratar bättre svenska. 2) har ett kontaktnät som består av en mer blandad etnisk grupp.

      Grundproblemet med Sveriges integration av invandrare är ändå att man inte vågar säga fel saker. Det är ett minfält för politiker och att förespråka saker som att det kan vara bra för nyanlända invandrare att få veta att om dom väljer att flytta till områden med redan stor andel invandrare så kan det påverka deras chanser till jobb väsentligt av olika anledningar myntar oftast ut i påhopp från oppositionella politiker som handlar om främlingsfientlighet. Det är synd och hjälper inte nyanlända.

    • Detta har ingenting med invandring att göra men föds man till underprivilegierade omständigheter är det föräldrarnas – och ingen annans – ansvar och det är också de som ska betala för sig. Dagens modell där föräldrar kan lasta över ansvar (externaliteter) på grannar eller rent av människor i andra länder är helt förkastligt både från en moralisk och en ekonomisk synvinkel.

      I själva verkat borde föräldrar vara ekonomiskt ansvariga gentemot tredje man för sina barn även i vuxen ålder. Det är inte raketforskning att se redan i dagisåldern vilka barn som kommer klara sig bra resp mindre bra (= ställa till besvär och kostnader för sin omgivning) och det beror enbart på föräldrarna (brist på) lämplighet.

  13. Att hela OECD området inklusive Sverige och USA behöver kraftigt öka sin invandring är egentligen en icke fråga om vi vill behålla vår levnadsstandard. Utan produktiva och skattebetalande individer finns det vare sig välstånd eller välfärd. (Vi bortser här från den rent dum nationalistiska inställningen att Sverige eller USA inte behöver invandrare och gränserna ska stängas. Den lösningen är ungefär lika idiotisk som att stoppa globaliseringen och stänga gränserna för utländska varor.)

    Den lösning som då ges är:

    1. Integrerar de nuvarande invandrarna så att du

    2. Ta in produktiva och därmed skattebetalande invandrare

    Sverige och USA har likartade problem. I Sverige har vi sedan invandringspolitiken ändrades från arbetskraftsinvandring till flyktinginvandring fått en kategori invandrare som helt eller delvis saknar de egenskaper de tidigare invadrar grupperna hade. De var färdigutbildade och/eller hade färdigheter (läskunnighet mm) som omedelbart gjorde dem anställningsbara. Vidare såg arbetsmarknaden helt annorlunda ut. Då fanns det en hel del relativt icke krävande manuella yrken. Idag är det tvärtom. De flesta nya arbeten kräver relativ hög utbildning eller mycket speciella färdigheter. USA har samma problem som uppstod ungefär vid samma tid med den stora strömmen av Mexikanska invandrare. Samma kategori med extremt lågutbildade och lågkvalificerade grupper med en hög grad av analfabetism, inom vissa kommuner i Los Angeles över 40 %.

    I USA visar det sig att just den mexikanska invandrar gruppen är den enda invandrargrupp, USA har haft dessa sedan starten, som inte lyckas göra en klassresa. De lever generationer senare fortfarande på samma nivå samt utnyttjar i lika hög grad välfärdssystemen som sin anfäder. Jag förmodar att det ser likadant ut i Sverige om vi jämför de senaste generationerna invandrare med de tidigare, balter, finnar, greker, jugoslaver, italienare mm. Jag har läst studier om dessa grupper att de skiljer sig inte speciellt mycket från etniska svenskar. (Kan någon visa mig på en senare studie?)

    Vad är då lösningen?

    1. Kvotering dvs positiv diskriminering? ”Affirmative Action” är ett misslyckande i USA. Den svarta medelklassens barn har fått gratis skolgång och garanterade arbeten, den stora svarta underklassen har inte tagit del av detta. Högre arbetslöshet, kriminalitet och drogmissbruk samt allt färre klarar av gymnasiet. Men allt färre av dem kan ses som fattiga, fattigdomen bland svarta har minskat.

    2. Öppna gränserna för kvalificerad invandring

    3. Om nuvarande grupper ska integreras så måste det skapas arbeten för de kvalifikationer de har. Alltså måste den svenska arbetsmarknaden kraftigt avregleras (LAS avskaffas) och/eller minimilönenivåerna i kollektivavtalen kraftigt sänkas.

    Inget av detta är politiskt möjligt. Sannolikt blir det en skenlönsning som kvotering. Ingen som helst resultat men med stor ”feel good” faktor.

    Nej, integration börjar inte inte i toppen. Integration börjar i botten med beteendeförändring hos individen. Denne måste dock ges incitament och förutsättningar.

    Läs gärna artikeln om den amerikanska situationen:

    Importing Poverty, Washington Post, By Robert J. Samuelson, Wednesday, September 5, 2007

    The standard story is that poverty is stuck; superficially, the statistics support that.

    ………..

    So the conventional wisdom seems amply corroborated.

    ……………

    It isn’t. Look again at the numbers. In 2006, there were 36.5 million people in poverty. That’s the figure that translates into the 12.3 percent poverty rate. In 1990, the population was smaller, and there were 33.6 million people in poverty, a rate of 13.5 percent. The increase from 1990 to 2006 was 2.9 million people (36.5 million minus 33.6 million). Hispanics accounted for all of the gain.
    ad_icon

    Consider: From 1990 to 2006, the number of poor Hispanics increased 3.2 million, from 6 million to 9.2 million. Meanwhile, the number of non-Hispanic whites in poverty fell from 16.6 million (poverty rate: 8.8 percent) in 1990 to 16 million (8.2 percent) in 2006. Among blacks, there was a decline from 9.8 million in 1990 (poverty rate: 31.9 percent) to 9 million (24.3 percent) in 2006. White and black poverty has risen somewhat since 2000 but is down over longer periods.

    • > Att hela OECD området inklusive Sverige och USA behöver
      > kraftigt öka sin invandring är egentligen en icke fråga om vi vill
      > behålla vår levnadsstandard. Utan produktiva och
      > skattebetalande individer finns det vare sig välstånd eller
      > välfärd.

      Wot?

      Det är väl bara att höja pensionsåldern 5-10 år samt öka arbetsdelningen/specialiseringen. Kapa även 2-3 veckor på semestern/år så vi kommer ner till amerikansk nivå (och i USA – öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden) så skulle det öka utbudet på arbetsmarknaden kraftigt (antagligen mer än invandring men det är bara en gissning från min sida).

      Nu gissar jag bara:

      vi arbetar 200 dagar om året à 8h = 1600h/år x 35 år = 56 000 h under hela livet.

      Öka det till

      215 x 8 x 45 = 77 400h -> 38% ökat arbetskraftsutbud kombinerat med ökad specialisering och arbetsdelning samt automatisering. Räcker inte det?

  14. Addendum:

    Kalifornien har 12 % av USAs befolkning men 30 % av USAs socialbidragstagare. Den största delen av mexikanskt ursprung.

    Kalifornien är insolvent, kan inte betala sin skulder, och i princip i konkurs.

  15. Jonas:

    Ja, att sluta föra krig är mycket riktigt en effektiv åtgärd för att minska problemet med krigsinvalider.

    Det är speciellt viktigt om du inte riktigt vet hur du ska hantera de redan existerande krigsinvaliderna.

  16. Eva:

    Invandring som lösning på pensionsproblemet är en pyramidspel, såvitt man inte tror att invandrarna själva aldrig åldras och behöver pensioner, eller inte tror att invandring ska accelerera i oändlighet. Ekberg underskattar kostnaderna med invandring eftersom han inte inkluderar de yngre invandrarna framtida pensionskostnader (och ändå kommer fram till mycket höga kostnader).

    Välfärdsstatens kommande problem att försörja äldre svenskar löses inte genom att DESSUTOM försörja hundratusentals yngre invandrare. För att inte tala om de kommande kostnaderna för de äldre invandrarna.

    Om vi “bara” ska lösa problemet med invandrares utanförskap i välfärdsstaten kan vi gärna “bara” fördubbla tillväxten och “bara” sänka svenskars arbetslöshet till noll. Det existerar inte ett enda land i världen där lågutbildade flyktinginvandrare inte är en kostnad för samhället. Somalisers sysselsättningsgrad är 50% i USA och 43% I Storbritannien.

    Mycket bra att du tar upp samhällsansvar. Ekonomer har delegerats ett samhällsansvar, att rationellt och objektivt analysera policy. Vill man ha sentimentalitet eller ideologi som grund för analysen behöver Sverige inte lägga miljoner på att utbilda ekonomer, det kan vem som helst göra. Det kanske känns jobbigt att jämföra olika gruppers produktivitet, men att vägra göra det som ekonom är som söker job som slaktare och sen inte vill döda djur.

    Lika viktigt är frågan om vilket samhällets intresse man företräder. Du pekar själv på en intressekonflikt mellan det svenska samhället och resten av världen. Sverige förlurar på invandring, resten av världen vinner.

    Ekonomer och resten av samhällseliten har delegerats uppgiften att företräda det svenska folkets intressen. Men om man nu av ideologiska skäl inte vill göra det kan man åtminstone vara ärlig med intressekonflikten. “Ja, Sverige fölorar på invandring, men jag bryr mig inte mer om Sverige och svenskar än om något annan land på jorden. Kanske till och med mindre, svenskar är rika och privilegierade, de andra på jorden fattiga och i nöd.”

    Det du förespråkar är en form av global socialism, en massiv omfördelning mellan rika svenskar och fattiga utlänningar genom invandringspolitik. (Det råkar också vara en väldig ineffektiv form av bistånd. Varje människa man räddar till Sverige kostar kostar hundratusentals kronor, pengar som skulle ha räckt för att föda en hel by).

    De traditionella socialisterna var i varje fall hederliga nog att erkänna att deras omfördelningsplan skulle drabba de med fred och välstånd. De låtsades inte att det var i de rikas intresse.

  17. Tino: ”Ekonomer och resten av samhällseliten har delegerats uppgiften att företräda det svenska folkets intressen. Men om man nu av ideologiska skäl inte vill göra det kan man åtminstone vara ärlig med intressekonflikten.”

    Men det är ju lika mycket ideologi (och gissningsvis även sentimentalitet) bakom påståendet att ekonomer ska företräda svenska folkets intresse (vad det nu är för något). Du får det att låta som att enbart den ena sidan här är oärlig, men så är knappast fallet.

  18. anders says:

    Tino:
    Jag håller inte alls med dig och har inte alls samma utgångspunkter som du. Men jag ska tillstå att dina inlägg är fascinerande och jag hoppas att du inte är politiker, för jag tror att dina argument skulle gå hem hos många. Och det verkar ju finnas en jordmån för sånt nu.

    Men jag har några frågor:

    Vilket är det svenska folk du nämner?

    Kanske viktigare, vad utgör det svenska folkets intressen och vem har bestämt det?

    När delegerades ekonomerna och samhällseliten att företräda detta intresse?

    Vilka ingår i samhällseliten?

    Är en ekonom som delar din analys fri från ideologi och sentimentalitet?

    Är Sveriges ekonomi och världsekonomin ett nollsummespel?

  19. Roger says:

    Är inte lösningarna helt enkelt:
    1) mer utbildning,
    2) mer förvärvsavdrag,
    3) Lägre trösklar in på arbetsmarknaden (lägre skatter på att anställa), samt
    4) ytterligare sänkta nivåer (det räcker med att inte höja) i de bidragssystem som ersätter de som inte arbetar?

  20. Dennis:

    Jag tycker att vi kan göra det mycket enkelt för oss. Närhelst vi diskuterar en fråga där man tror att det finns intressekonflikt mellan svenska allmänheten och utlandet så säger man det explicit, och låter allmänheten dra sina egna slutsatser. Det är det mest ärliga.

    Det kallas att skilja mellan normativ och positiv analys, och är i andra frågor allmänt accepterad norm bland forskare. Det finns de postmodernister som menar att objektiv analys är lika ideologisk som partisk propoganda, eftersom det Perfekt Objektiva aldrig kan uppnås av människor. Denna filosofiska tankelek används sen som en ursäkt för att slippa stringens. Tillhör du dessa postmodernister?

  21. Anders:

    1. Svenska folket är medborgare i Sverige. Om du vill kan du inkludera bosatta som inte ännu är medborgare.

    2. Vad som är folkets intresse beror naturligtvis på den underliggande frågan. Det ”bestäms” av den objektiva verkligheten, men kan analyseras av bland annat ekonomer. Ibland är denna analys så kraftfull att den kan visa att två grupper har olika intresse. Ett exempel är invandring: De som är i Sverige förlorar, de som får komma hit vinner.

    3. Eliten är en gränsdragningsfråga. Det räcker för våra syften att komma överens om att de som helt eller delvis försörjer sig på samhällsanalys och var slutsatser allmänheten litar på ingår i samhällseliten.

    ”När delegerades ekonomerna och samhällseliten att företräda detta intresse? ”

    4. Två tillfällen: Den stund då forskningsanslag tilldelas för att främja svensk ekonomisk utbildning och forskning, i tron att samhällsfrågar hjälper oss fatta bättre beslut. Det är därför Sverige inte finansierar franska ekonomer som är verksam i Frankrike och forskare om fransk ekonomi. Sverige är så generös att man gör detta nästan helt utan formella krav. När ett utbyte präglas av ömsesidighet finns det inga legala krav att ge tillbaka, men väl moraliska.

    Det andra tillfället är närhelst ekonomer använder sin kunskap och sina meriter för att delta i den offentliga debatten. Det extremt värdefulla du får av allmänheten är tilltro i egenskap av objektiv forskare, och det du betalar med är pålitbarhet.

    När svenska allmänheten tittar på ekonomer för att se vad invandringens ekonomiska konsekvenser är så är det implicita frågan vad konsekvenserna är för Sverige, inte för Afghanistan (alla vet redan att det är bra för invandrare att komma till Sverige, annars hade de inte gjort det).

    Sen finns det en enkel lösning på problemet, i likhet med det Gunnar Myrdal pekade på. Genom att öppet klargöra konsekvenserna utifrån intressen, som Eva Mörk gjorde i diskussionen.

    5. Ingen är fri från idelogi och sentimentalitet, men man kan sträva åt det. När någon fallerar kan man också påpeka det, för diskussionens bästa.

    6. Svensk ekonomi och världsekonomin är ett plussummespel. Framförallt handel är positiv. Invandring till en välfärdsstat är givetvis väldigt annorlunda från handel. Lättja i kombinationen med politisk korrekthet har lett till att en del ekonomer fortfarande använder sina tumregler från handelsteori för att dra slutsatser om invandring. Men kinesiska textiler får varken A-kassa eller svenska pensioner.

    Invandring från uländer till Sverige är också troligen ett plussummespel, men där hela vinsten går till invandrare, och där konsekvensens för Svenska skattebetalare utan tvekan är negativ.

  22. Roger:

    Har USA och England höga trösklar på sin arbetsmarknad? Har de höga skatter på låginkomsttagare?

    National Research Councills studie, den mest noggranna studie om invandrings offentliga konsekvenser jag känner till, kom fram till att lågutbildade invandrare kostar den amerikanska staten ca 1 million kronor mer i utgifter än inbetalade skatter (trots en överoptimistisk antagande att full integration skull ske efter 3 generationer).

    Om Amerikanska skattebetalare, vars välfärdsstat är mycket mindre än Sverige, inte tjänar på lågutbildad invandring, vad tror ni effekten för Sverige är?

    Sen kan man undra om det demokratiska i att svenska folket backvägen genom invandring ska tvingas till nyliberala lösningar som de gång efter gång har sagt nej till i allmänna val.

    • Roger says:

      Oavsett om man kostar staten mer än vad man ger i skatteintäkter så kan bidraget till samhällsekonomin vara positivt så länge som individen är satt i arbete. I synnerhet lär detta gälla om skatten på arbete är mycket låg eller om bidragsnivåerna är mycket höga.

      Och ja, i UK och US är det lägre trösklar för invandrare att komma in på arbetsmarknaden och ja, de har också högre sysselsättning i dessa grupper än vad som är fallet i Sverige.

      Min utgångspunkt är dock att gränser ska vara öppna för invandring och att individer inte ska begränsas i sin rörlighet. Invandringen är i mitt perspektiv inte ett problem utan ett ingångsvärde. Drivkrafter att flytta över konstruerade streck på kartan finns och därför måste samhället kunna hantera det på andra sätt än genom att bygga murar.

      • En fråga då, som den samlade expertisen gärna får rätta mig i om jag har fel. Att invandrare i till exempel USA har lägre tröskar till arbetsmarknaden är gott och väl, men hur är det med tröskeln in till USA överhuvudtaget? Vad jag förstått är det ganska strikta krav på att få ett ”green card”.

        Och hur är det med asylmottagning i USA, hur generös är den jämfört med hur den svenska är (eller var; den har väl blivit hårdare under Alliansen)?

      • > Min utgångspunkt är dock att gränser ska vara öppna för
        > invandring och att individer inte ska begränsas i sin
        > rörlighet. Invandringen är i mitt perspektiv inte ett problem
        > utan ett ingångsvärde. Drivkrafter att flytta över
        > konstruerade streck på kartan finns och därför måste
        > samhället kunna hantera det på andra sätt än genom att
        > bygga murar.

        Drivkraften att förverkliga sig själv finns och den bör inte förhindras av varken skatter eller olika regleringar (inkl gränser).

        Din analys är alldeles för enkel. Drivkraften att flytta över gränser bör endast baseras på möjligheten att förverkliga sig själv och att ingå i en rättsstat – _inte_ möjligheten att ingå i en välfärdsstat.

  23. Tino: Min uppfattning är att det du anser vara objektivt är din högst subjektiva åsikt. Om det gör mig till postmodernist, so be it.

  24. IFAU bekräftar att man håller sig till det man känner igen- eller med andra ord: det okända aktar man sig för. Vikten av en generell integrering kan mot den bakgrunden inte underskattas. Och jag har alltid hävdat att vägen dit bara går via arbete. Jag känner mig stärkt i min uppfattningen.

  25. Läs gärna Olle Wästbergs eminenta månatlig nyhetsbrev från USA.

    Från december numret. Sverige behöver arbetskraftsinvandring

    1968 förbjöds i stort sett all arbetskraftsinvandring. Nästan all invandring sedan 1968 har varit flykting- och anhöriginvandring. Specialister fick komma hit efter en ganska byråkratisk prövning med fackligt(i praktiken) veto. I december förra året började en ny lag gälla som gör det möjligt för utländska studeranden att söka jobb efter avslutade studier och för arbetsgivare att rekrytera utomlands (men naturligtvis ge svenska villkor och löner för jobbet).

    Nästa år blir en vändpunkt för arbetsmarknaden. Då kommer det för första gången vara fler som lämnar arbetskraften av åldersskäl än unga som kommer in. Det är samma sak över hela Europa och rader av länder förbereder sig för att locka nyckelarbetskraft.

    Det bör också Sverige göra. Idag är det massarbetslöshet, samtidigt som det råder arbetskraftsbrist inom vissa sektorer, t ex akutsköterskor och kvalificerade ingenjörer. Om några år kommer arbetskraftsbristen vara ännu större.

    Om detta har jag skrivit en artikel i Svenska Dagbladet:
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-akut-brist-pa-arbetskraft_3941019.svd

    • Vad är arbetskraftsbrist? Byggs inte nya telefoner eller broar pga ingenjörsbrist? Eller tas inte inte patienter emot på sjukhus för att det saknas sjuksköterskor?

      ”Brister” på arbetsmarknaden skiljer sig väl inte från andra ekonomiska brister. Redan idag ”saknas” det pengar inom sjukvården i den bemärkelsen att man måste prioritera. Detsamma gäller byggande av broar eller utvecklandet av nya telefoner. Jag har svårt att föreställa mig ett samhälle där allt kan göras momentant.

      Vi har fö haft arbetskraftbrist sedan åtminstone digerdöden. Jag har tex svårt att få tag på en personlig betjänt. Och även om jag fick tag på en så skulle min betjänt i sin tur ha svårt att hitta sin egen betjänt osv.

      Negativa deltat för arbetskraften nästa år (om man jämför folk födda 1945 resp 1989) är ungefär 20 000. Låter inte särskilt dramatiskt, inte ens om det skulle hålla i sig över tid. I praktiken skulle det kunna avhjälpas med att man höjde pensionsåldern ett år var femte år. Med tanke på att förväntad livslängd ökar med 1-2 månader/år låter en långsamt höjd pensionsålder inte särskilt dramatiskt.

  26. Olle Jansson says:

    Skulle vilja påstå att Olle Wästbergs påstående är en raftig överdrift. Visst satte 1968 års lag stopp för den så kallade turistinvandringen men LO blev inte så restriktiva mot icke-nordiska arbetskraftsinvandrare innan ett beslut 1972. Åren efter 1968 var en period av snabb tillväxt inom svensk industi – dess svanesång innan oljekrisen – och regeländringarna påverkade inte finsk arbetskaftsinvandring – genom den nordiska arbetsmarknaden som existerat sedan 1954 – som tilltog under sent 1960-tal. Däremot anlände ett stort antal greker och inte så få tjeckoslovaker av politiska skäl.

    Före oljekrisen hade invandrare högre förvärvsgrad än infödda. Därefter har denna bild förändrats av åtminstone tre skäl:
    1) Från arbetskraftsinvandring till flykting- och anhöriginvandring som i sig medfört ökade matchningsproblem på arbetsmarknaden;
    2) Övergång från arbetskraftsbrist till arbetslöshet vilket givetvis slår hårt för alla, även dåligt matchade blekfeta människor och;
    3) strukturomvandlingar har inneburit förändringar både i vilka jobb som finns och hur dessa organiseras (från fordism till toyotaism för att uttrycka det lite slarvigt).

    de först två punkterna är relativt enkelt att fastslå och är troligen något vi kan enas om. Punkt tre är lite knivigare att undersöka och uppskatta. Det ä dock inte ovanligt att just det tilltagande kraven på Sverige-specifikt humankapital eller liknande används som en exogen förklaring – deus ex machina – för att förklara en växande residual i en undersökning över tid.

    Det går möjligen att se en brist i IFAU:s rapport i att de inte riktigt klarar av att förhålla sig till detta (de skrivs om ingångslön som ett mått på produktivitet men jag vet inte riktigt om det går att förvänta sig något sådant från ett sådant antagande i Sverige idag; invandrare har dock lägre lön vilket måhända säger något).

    Jag skulle vilket fall misstänka att problemet ligger i kommunikation i vid betydelse. Arbete idag kräver att den anställde kan samarbeta och göra sig förstådd med sina arbetskollegor, sin chef och företagets kunder. Ett sådan bedömning i förhållande till arbetets art torde vara av betydelse.

    För att uttrycka sig lite plumpt så är det måhända så att pizzeriaägaren ser det som en fördel att kunna kommunicera och arbeta med sin personal medan det inte är fullt så viktigt att kunderna kan det, utöver själva beställningen. I ett arbete som kräver mer kommunikation och samarbete med flera olika kollegor och kunder är det däremot ett hinder.

  27. ”Oavsett om man kostar staten mer än vad man ger i skatteintäkter så kan bidraget till samhällsekonomin vara positivt så länge som individen är satt i arbete.”

    Roger,

    Merprodukten av arbete tillfaller invandraren, inte värdlandet. Harvardekonomen George Borjas är världen utan jämförelse mest publicerade expert på invandring. Hans beräkningar tyder på att vinsten av invandring till USA var 200 miljarder dollar (år 2000), och att bara 10 miljarder av detta tillföll amerikaner.

    Att ”jobba” är för övrigt inte någon magisk vinst för mottagarlandet. Många som jobbar med låg produktivitet är ändå börda på välfärdstaten (det är liksom själva tanken med välfärdstaten att de med höga löner subsidierar de med låga löner.)

    Att ”jobb” har kommit att ses som någon fantastiskt bedrift av invandrare visar på hur låga våra förväntningar har sjunkit.

    • Roger says:

      Varför anställa någon om de inte tillför arbetsgivaren ett värde?

      Menar du att 10 miljarder i vinst skulle vara ett samhällsproblem?

  28. Alex,

    1. ”Arbetskraftsbrist” betyder i ekonomisk terminologi alltför låg lön. Det finns en underbar mekanism som löser detta, nämligen marknaden. Om det finns brist på arbetare i en sektor ökar lönen och marknaden går mot jämvikt. Detta är positiv, inte något man ska motverka genom invandring.

    2. Sverige har NATURLIGTVIS inte generellt arbetskraftsbrist. Tvärtom ligger lönerna av institutionella skäl för höga för att uppnå jämvikt, och vi har arbetslöshet, framförallt för de med låg humankapital. Att samtidigt som 1 miljon medborgare inte har jobb importera ytterligare hundratusentals människor med liknande karakteristika som de som redan inte har jobb är kvalificerad vansinne.

    3. Ekonomer har också sedan länge begripit att *antalet* arbetare inte spelar någon roll för den långsiktiga välståndsnivån per capita. Sverige är varken rikare eller fattigare för att vi har 4.5 miljoner i arbete och Tyskland nästan det tiodubbla. Några större stordriftfördelar finns inte heller när internationell handel och teknologiutbyte är så omfattande.

    Olle Wästbergs har därför fel på alla punkter ni har tagit upp. Det han har skrivit kan inte betraktas som seriös nationalekonomisk analys. Men mycket komman man undan med dessa tider så länge ens slutsatser är politisk korrekta.

  29. Tino,

    Olle Wästberg skriver ur ett politiker och opinionsperspektiv, inte ur ett ekonom perspektiv.

    När det gäller invandringen och dess positiva och negativa konsekvenser verkar det tyvärr så att forskningen har blivit lika politiserad som forskning kring alkohol/droger och global uppvärmning. Den har mer eller mindre grad kommit att likna åsikter, inte fakta.

    Den som inte delar det politiskt korrekta paradigmet har två val. Bli stigmatiserad som rasist, drogliberal, jämställas med förintelseförnekare eller att vara tyst, tiga i klassen. Det sannolika är det senare eftersom de flesta vill vara säkra på att bli publicerade och få statliga anslag. Det är få förunnat att ha ett sådant civilkurage så att du är villig att riskera din framtida karriär och försörjning.

    Olle Zetterberg har i sin diskussionsinledning till debatten ”Idéer som vinner” i Marknadsekonomiska klubben, 2002 ”Den centrala zonen sätter tonen” visat att 80 % av alla högre tjänstemän i statens tjänst och forskare delar socialdemokratins paradigm om att statliga interventioner och regleringar är att föredra framför marknadslösningar och privata initiativ. De är för höga skatter, kraftig omfördelning samt en stor välfärdsstat. I princip är de kanslihushöger eller vänstersocialliberaler.

    Jag har åsikten att forskare kan vara objektiva och att deras ideologiska grundinställning inte påverkar deras forskning men det måste vara svårt när paradigmet är så kompakt. Det gäller i synnerhet i brännheta discipliner som invandring, droger och nu global uppvärmning.

    Du läste tydligen inte det jag skrev ovan:

    Det finns tre lönsingar på problemet.

    1. Kvotering dvs positiv diskriminering? ”Affirmative Action” är ett misslyckande i USA. Den svarta medelklassens barn har fått gratis skolgång och garanterade arbeten, den stora svarta underklassen har inte tagit del av detta. Högre arbetslöshet, kriminalitet och drogmissbruk samt allt färre klarar av gymnasiet. Men allt färre av dem kan ses som fattiga, fattigdomen bland svarta har minskat.

    2. Öppna gränserna för kvalificerad invandring

    3. Om nuvarande grupper ska integreras så måste det skapas arbeten för de kvalifikationer de har. Alltså måste den svenska arbetsmarknaden kraftigt avregleras (LAS avskaffas) och/eller minimilönenivåerna i kollektivavtalen kraftigt sänkas. [Marknadslösning]

    Inget av detta är politiskt möjligt. Sannolikt blir det en skenlösning som kvotering. Ingen som helst resultat men med stor ”feel good” faktor.

    Så min fråga är varför forskas den kring skenfrågor som huruvida det är bra med chefer som ser ut som dig själv?

    Slutsatsen är att chefer med invandrar bakgrund anställer invandrare och därför behövs det mer chefer med invandrarbakgrund. Policy rekommendationen blir kvotering inte att satsa på kompetens höjning samt studera varför det finns kompetensbrister.

  30. Jag glömde länken:

    Diskussionsinledningen till debatten ”Idéer som vinner” i Marknadsekonomiska klubben den 2 december 2002, Lilla sällskapet, Stockholm

    Hans L Zetterberg: Den centrala zonen sätter tonen

  31. pontus says:

    Jonas Vlachos – Kan man inte jamfora Tinos argument med att det finns for mycket CO2 i luften, och darfor bor vi begransa utslappen av CO2?

    Fast det ar klart att det inte loser problemen med den befintliga halten av CO2. Men det ar i alla fall en borjan!

    Brasklapp: Argumentet ovan har ingenting med invandring att gora i sig. Jag avstar helt fran den diskussionen eftersom den ar sa javla infekterad.

    • Jo, jag förstår att det är det Tino säger. Vad jag säger är att det inte är ett policyförslag som hanterar de problem som finns, Alltså finns det fortfarande en relevant policydiskussion att föra, även om gränserna skulle stängas helt idag.

  32. Detta ständiga argument om att gränser bara är streck på ett papper år oändligt tröttsamt, den som fäller detta påstående måste i samma andetag beskriva vägen dit och dess konsekvenser.
    Sverige har i två år nu haft en nettoinvandring på 50 000 personer per år rent teoretiskt behöver då ca 75 000 nya arbetstillfällen behövts skapats de senaste två åren hur, ser verkligheten ut?
    En sak som ytterligare försvårar för integrationen är att utvandringen till största delen består av de som är mest välintegrerade dvs arbetskraftinvandrarna, över tid ökar alltså utanförskapet per automatik, jmfr mexikansk invandring USA.
    Sedan talet om det stora kommande arbetskraftsbehovet i Europa och Sverige. Ute i Europa finns stor reserv i att kvinnor inte befinner sig i arbete, i lika stor grad jämfört med Sverige.
    För Sveriges del kan man jämföra 1990 med 2007 båda högkonjukturår 4.5 miljoner i sysselsättningen dessa toppår med den skillnaden att 2007 hade befolkningen i arbetsför ålder ökat med 500 000 personer.
    Den som vill, kan väl studera hur stor del av fyrtitalisterna som fortfarande befinner sig arbete eller hur arbetstillfällena i industrin utvecklat över de sista tjugo åren.

  33. Whatever says:

Lämna ett svar till per Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s