Mer om krisens realekonomiska konsekvenser

Det pratas mycket om finanskrisens effekter på den reala ekonomin, både på Ekonomistas och på annat håll. I the Economist diskuterades härom veckan en hittills sparsamt kommenterad aspekt av finanskrisen, nämligen risken för ett plötsligt stopp i finansiella flöden till utvecklingsländer och så kallade ”emerging markets”. Framför allt handlar det om det potentiella problemet med kraftiga bytesbalansunderskott finansierade av utländskt kapital (något som Ekonomistas tidigare berört i andra sammanhang då situationen i Vitryssland och Georgien kommenterats).

Vad betyder det att ha ett bytesbalansunderskott? Jo, ungefär att ett land gjort av med (konsumerat eller investerat) mer än vad de producerat och därmed skuldsatt sig till utlandet. För närvarande finns bland tillväxtekonomier en stor obalans mellan kraftiga överskott i Asien och stora underskott i flera Östeuropeiska länder framförallt i Baltikum (till stor del finansierade av Svenska banker). I vissa lägen när tillväxttakten är hög och förväntningarna på framtida tillväxt dito, så är det helt i sin ordning att kapital flödar till ett land (och således att landet ”skuldsätter” sig mot sin omvärld). Problem blir det dock när omvärlden av någon anledning stoppar detta flöde, eller än värre, vill ha tillbaka pengarna. Med stor sannolikhet kommer finanskrisen att vara detta ”något” för många länder, speciellt i Baltikum, med konsekvensen att finansieringen av bytesbalansunderskotten blir ett akut problem.

Vad händer? Jo, risken för en kraftig kontraktion av ekonomin är överhängande och som så ofta är sannolikheten för problem störst för utvecklingsländer (enligt en studie är sambandet eventuellt icke-linjärt med minst problem för fattiga och rika länder medan situationen är värst för medelinkomst länder). Krisen må slå hårt mot Sverige och andra Västländer men sannolikt kommer de realekonomiska effekterna bli ännu större i Baltikum och för andra ”emerging markets”.

Comments

  1. vindoberg says:

    Läste att någon tror att hela finanskrisen är en konspiration. Man vill försätta USA i konkurs och sedan införa Ameron. Verkar vara en lite väl drastisk konspiration om ni frågar mig.

  2. Johan Richter says:

    ”enligt en studie är sambandet eventuellt icke-linjärt med minst problem för fattiga och rika länder medan situationen är värst för medelinkomst länder”

    Det verkar ju t om vara icke-monotont!

  3. Icke-monotont var ordet. Och det är ju inte så förvånande: riktigt fattiga länder har låg exponering och drabbas därför lite. Länder med medelinkomster har hög exponering men ekonomin (och ofta det politiska systemet) är outvecklat och därför mycket störningskänsligt. Utvecklande ekonomier är också exponerade men har kapaciteten att hantera problemen bättre.

  4. Jesper Roine says:

    Jo, det är helt riktigt. Icke monotont är sambandet enligt studien som jag citerar (som så ofta, tycks det så är det närmare bestämt ”U-shaped” eller inversly U-shaped” beroende på hur man ser det). Och som Jonas helt riktigt kommenterar är detta inte förvånande…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s