Konsten att krångla till ett skattesystem

I helgen lovade alliansen att satsa 5 miljarder för att ge  landets pensionärer sänkta skatter. Jag håller mig för god att  spekulera i om detta plötsliga intresse för pensionärerna är genuint eller snarare förorsakat av höstens val. Däremot konstaterar jag att alliansen inte direkt har gjort det enklare för individer att förstå sig på hur deras val av t ex arbetsutbud påverkar deras inkomst efter skatt.

En av alliansens hjärtefrågor har varit att det ska löna sig att arbeta.  Detta har varit extra tydligt för personer över 65 år som har fått dubbla jobbavdrag om de väljer att arbeta, men som inte fått ta del av de skattesänkningar som följt av jobbavdraget. Om detta påverkat arbetsutbudet bland äldre vet vi ännu inte idag. Martin har tidigare här på Ekonomistas diskuterat om det är troligt att folk faktiskt förstår sig på det minst sagt komplicerade konstruktionen av jobbskatteavdraget och därför förmår reagera.* Alliansen väljer nu att ytterligare försvåra ett redan komplicerat system med ett utökat grundavdrag för personer 65 och äldre. 

Ett av målen med ”århundradets skattereform” var att förenkla skattesystemet. Med tanke på hur systemet sen dess så är det förmodligen dags för en ny skattereform.

* I senaste numret av Ekonomisk Debatt presentar också Christian Andersson och Jesper Antelius evidens för att folk i allmänhet var sig känner till eller förstår jobbavdraget.