Idag släpps Global Wealth Report 2023, som är den mest omfattande och uppdaterade databasen över världens förmögenheter och deras fördelning. Årets rapport visar att de globala förmögenheterna har vuxit kraftigt sedan början av 2000-talet, men att börsfall och inflation under 2022 orsakade en viss minskning. Fördelningen av världens förmögenhetsägande är mycket ojämn, men skillnaderna har minskat trendmässigt och är idag på sin lägsta nivå på tjugo år. Huvudorsaken till den minskade globala ojämlikheten är den snabba förmögenhetstillväxten i flera medelinkomstländer, särskilt Kina.
[Read more…]Nya internationella databaser förbättrar förståelsen av ekonomisk ojämlikhet
2023-07-14 av Kommentera
Hur ser den ekonomiska ojämlikheten ut i världen? Vilka länder har de största och de lägsta skillnaderna i inkomst- och förmögenhetsskillnader? Hur har situationen utvecklats över tid? För att kunna besvara dessa frågor behövs jämförbara data över inkomster och förmögenheter och deras fördelning i olika länder. Nyligen har två nya databasverktyg lanserats där aktuella data presenteras och tillgängliggörs för vidare analyser.
[Read more…]Nya realtidsdata från pandemin ger lärdomar om framtida krishantering
2023-05-26 av 1 kommentar
Coronapandemin utlöste en global ekonomisk kris och även svenska företag och löntagare drabbades. I en ny rapport från ESO, använder Nikolay Angelov och jag nya realtidsdata från Skatteverkets register för att kvantifiera pandemins effekter på företag och anställda och hur regeringens åtgärder påverkade resultaten. Rapporten presenterar ett antal lärdomar om framtida krishantering.
[Read more…]Ojämlikhet i nytt ljus: Hur prisskillnader mellan Tensta och Östermalm förändrar perspektivet
2023-03-21 av 10 kommentarer
Påverkas inkomstfördelningen av lokala skillnader i priser på varor och tjänster? Studier av globala inkomstskillnader visar att låginkomstländer också har lägre prisnivåer, vilket höjer deras köpkraft och minskar den reala inkomstskillnaden. Samma analys skulle kunna göras inom ett land. Om priserna generellt sett är lägre i låginkomstområden blir de reala inkomstskillnaderna mindre än vad den officiella, nominella, inkomstfördelningen visar. Tyvärr vet vi inte mycket om lokala prisskillnaders betydelse för ojämlikheten. I detta inlägg diskuterar jag denna fråga och redovisar ett litet experiment där jag jämför inkomster och priser på tre lokalt tillhandahållna tjänster i två av Stockholms socioekonomiskt mest åtskilda stadsdelar: Tensta och Östermalm.
[Read more…]Varför pratar man bara om ”skuldberget” men inte om det mycket större ”tillgångsberget”, som växer snabbare än skuldberget?
2021-10-07 av 14 kommentarer
I förra veckan varnades på nytt för hushållens skuldberg, t.ex. ”Hushållens skuldberg blir allt högre” i Ekot och ”Växande skuldberg har stor sprängkraft” i Dagens Industri. Men varför pratar ingen om tillgångsberget? Det är nästan sex gånger så stort som skuldberget och växer snabbare än skulderna. Varför pratar ingen om att skulderna minskar i förhållande till tillgångarna? Och att skulderna inte kan frikopplas från tillgångarna? [Read more…]
Amorteringskraven snedvrider och utestänger, även i Stockholms län
2021-09-28 av 6 kommentarer
Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektion beslutat att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven upphör efter den 31 augusti. Amorteringskraven har stora sociala och individuella kostnader i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande, särskilt unga, som inte är ”rika”. (Med ”rik” menas här att ha hög inkomst, betydande förmögenhet eller rika föräldrar.) De som inte är rika utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. I ett tidigare inlägg visas detta för en genomsnittlig etta och 25–29-åringar i Stockholms kommun 2019. En invändning mot dessa beräkningar har varit att Stockholms kommun bara är en del av storstadsregionen och att beräkningar för hela regionen är mer representativa. I detta inlägg gör jag därför om beräkningarna med data för Stockholms län från Svensk mäklarstatistik och SCB. Snedvridnings- och utestängningseffekterna är stora även i länet. Visserligen är bostadspriserna i genomsnitt lägre i länet, men genomsnittsinkomsten är också lägre. [1] [Read more…]
Amorteringskraven snedvrider och utestänger: Uppdatering
2021-04-13 av 11 kommentarer
Trots att amorteringskraven saknar påvisbar samhällsnytta och medför stora individuella och sociala kostnader (se här, här och här) har Finansinspektions generaldirektör Erik Thedéen meddelat på DN-debatt att det tillfälliga undantaget från amorteringskraven löper ut i augusti. Amorteringskraven har stora sociala och individuella kostnader, i och med att de snedvrider bostadsmarknaden och skapar höga trösklar för inträde för bostadssökande, särskilt unga, som varken har hög inkomst, betydande förmögenhet eller rika föräldrar. De utestängs från bostäder som de mycket väl skulle ha råd med. Detta visas här med nya beräkningar – uppdaterade från 2017 till 2019 med data från Svensk Mäklarstatistik och SCB – av boendebetalningar och minsta inkomst för att få lån med olika amorteringsalternativ för en genomsnittlig etta i Stockholm kommun 2019 (”Stockholmsettan”). Den minsta inkomsten jämförs med inkomstfördelningen för 25–29-åringar i Stockholms kommun under 2019. Dessa beräkningar har för 2017 betecknats som ”överdrivna” av Thedéen. [Hyresreglerad hyra och andrahandshyra i tabell 1 och bild 5 uppdaterade 2021-09-23.]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer