En förklaringsfaktor som ofta nämns för att förklara uppgången i fastighetspriserna under senare år är sänkningen av fastighetsskatten. Fastighetsskatten sänktes 1 januari 2008 från 1 till 0,75 procent av taxeringsvärdet och ett indexerat tak på 6 000 kronor infördes. Detta innebar att skatten för alla hus med ett taxeringsvärde upp till 800 000 kronor fick marginellt sänkt skatt, medan sänkningen blev betydligt större för fastigheter med högre taxeringsvärde. Figuren nedan visar att den årliga skattsänkningen för hus med ett taxeringsvärde på 800 000 var 2000 kronor, medan skatten sänktes betydligt mer för dyrare hus. Till exempel sänktes den årliga skatten med 34 000 kronor för ett hus på Sandhamn i Stockholms skärgård med ett taxeringsvärde på 4 miljoner.
Kärleksförklaring till svensk nationalekonomi
2014-10-02 av 13 kommentarer
En stereotyp bild av nationalekonomen är att det är en man som sysslar med snäva ekonomiska frågeställningar. Nationalekonomen uppehåller sig framförallt i en teoretisk värld och bryr sig inte så mycket om empiri. Jag vet inte i vilken utsträckning denna stereotypa bild någonsin varit sann, men efter att ha deltagit i den nationella konferensen i Umeå (som Daniel skrev om häromdagen) kan jag konstatera att den definitivt inte stämmer med dagens svenska nationalekonomi. [Read more…]
Kombibilägarnas dilemma
2014-09-02 av 17 kommentarer
På senare år har jag noterat att kombibilar numera ofta har utdragbara insynsskydd i form av en slags rullgardin som man kan dra ut för att täcka över bagaget. Detta gör att det känns lite tryggare att parkera när man har stöldbegärliga föremål i bagaget — det är bara att rulla ut insynsskyddet och vips kan en potentiell tjuv inte veta vilka fina saker som finns under skyddet.
Dessa insynsskydd skänker dock inte bara bilägarna trygghet, utan det förenklar också biltjuvarnas vardag. Jakten på stöldbegärliga föremål förenklas naturligtvis av att det framförallt är de som har stöldbegärliga föremål i bagaget som drar för skyddet. Det är alltså just dessa bilar biltjuvar bör inrikta sig på. Tryggheten som insynsskyddet skänker bilägaren är alltså illusorisk och användandet av de ökar i själva fallet risken för bilinbrott. Men om det är på detta vis är det svårt att förstå varför dessa insynsskydd är så populära och används så flitigt? [Read more…]
Har studenterna en ljusnande framtid?
2014-06-18 av 12 kommentarer
I studenttider är numera studentflak med banderoller av typen ”Idag redlös, imorgon arbetslös” och ”Nästa hållplats: Arbetsförmedlingen” en ganska vanlig syn. Den höga ungdomsarbetslösheten har debatterats flitigt under senare år och gymnasisterna har förmodligen snappat upp att ungdomsarbetslösheten är runt 25 procent. Som tidigare påpekats här på Ekonomistas och annorstädes betyder detta inte att var fjärde ungdom går arbetslös. Detta eftersom arbetslösheten uttrycks relativt antalet ungdomar som ingår i arbetskraften, vilket är ganska få i unga år då många studerar. Dessutom är det många studerande som också är arbetslösa, men det handlar i stor utsträckning avsaknad av feriejobb. I årets rapport från Finanspolitiska rådet finns bland annat en klargörande figur som jag tror skulle ha en lugnande inverkan på de nybakade studenterna. Gissningsvis är det inte så många gymnasister som läser Finanspolitiska rådets rapporter, varför jag passar på att återpublicera figuren här (även om förmodligen bara är marginellt fler gymnasister som läser Ekonomistas). [Read more…]
Föräldraledighet före och efter födseln
2014-06-12 av 20 kommentarer
Den betalda föräldraledigheten har successivt förlängts och är nu sammanlagt 480 dagar per barn (varav 90 dagar med lägstanivå). Enligt en norsk studie (som Jonas skrev om i höstas) går det inte att hitta några positiva mätbara effekter av förlängd föräldraledighet i Norge när det gäller t.ex. barns skolresultat, arbetsinkomst eller föräldrars risk att skiljas. En anledning till detta skulle kunna vara att förlängningen av föräldraledigheten framförallt gällt tiden efter barnets födelse. Det finns nämligen ett flertal studier som tyder på att tiden i livmodern är särskilt kritisk för barnets framtida utveckling. [Read more…]
Dyrköpt ekonomisk politik
2014-05-16 av 4 kommentarer
Margaret Thatcher hade kanske tagit lite väl starkt intryck av grundläggande läroböcker i nationalekonomi när hon 1990 ersatte den kommunala fastighetsskatten med en kommunal klumpsummeskatt. Reformen blev synnerligen impopulär och många vägrade helt enkelt att betala skatten. I en färsk uppsats skriven av min kollega Torsten Persson (tillsammans med Tim Besley och Anders Jensen vid LSE) visas att Thatchers klumpsummeskatt även tycks ha underminerat skattemoralen långt efter att den avskaffades 1992. Diagrammet nedan visar andelen som skattefuskar för de kommuner där många smet från klumpsummeskatten (röda linjen) respektive där få gjorde det (blå linjen) under perioden 1990-1992. Där klumpsummeskatten ledde till mycket skattefusk 1990-1992 fortsatte skattefuskandet att vara på en högre nivå många år efter avskaffandet. [Read more…]
Nya ord eller ny politik?
2014-03-05 av 7 kommentarer
Idag presenterar socialdemokraternas forskningskommission om arbetslöshet sin slutrapport. Utöver undertecknad har Eva ”Ekonomistas-Eva” Mörk, Bertil Holmlund och Mårten Palme varit med i kommissionen. På dagens DN Debatt sammanfattar vi de tio viktigaste slutsatserna från rapporten. Vi föreslår bland annat satsningar på utbildning i form av ett nytt kunskapslyft och en ungdomsgaranti, att finanspolitiska rådet utvidgas till att även utvärdera penningpolitiken, höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen, lägre arbetsgivaravgift för fast anställda och en genomgripande reform av bostadsmarknaden. Hela rapporten finns (från och med 15:00 idag) att läsa på forskningskommissionen.se. Där kan man även hitta läsvärda underlagsrapporter om arbetsmarknaden i Sverige jämfört med länder i närområdet, utrikes födda och varför Österrike har så låg arbetslöshet. [Read more…]
Vad vet vi om oss själva?
2014-02-28 av 9 kommentarer
Moderaterna kom nyligen med ett utspel om att barn ska spela mindre datorspel. Detta föranledde en forskare i nationalekonomi att kvittra på Twitter att förslaget var konstigt, bland annat på grund av att forskaren själv i sin barndom spelat datorspel mer än tre timmar dagligen. Att dra allmänna slutsatser enbart utifrån sin egen erfarenhet tycks vara ganska vanligt. Hur många gånger har vi inte hört Nisse i Hökarängen intervjuas i TV och yttrat saker i stil med: ”Det är självklart att det inte är farligt att röka, jag har rökt sen barnsben och mår prima”. Problemet med denna typ av slutsats är att man själv bara utgör en observation och att det naturligtvis behövs fler observationer än så för att dra tillförlitliga slutsatser. [Read more…]
Intersektionell diskriminering i dressyrtävlingar
2014-01-24 av 6 kommentarer
I den nationalekonomiska forskarvärlden är det högtryck på den akademiska arbetsmarknaden just nu. Doktorander som snart ska disputera flyger världen runt för att presentera sin forskning vid de institutioner som är intresserade av att anställa dem. Detta innebär extra många spännande (och tidskrävande!) forskarseminarier som ger en bra bild av vad som ”gäller just nu”. Till exempel kan man lära sig om professionella domare i hästdressyrtävlingar favoriserar ryttare av samma kön och nationalitet som dem själva. [Read more…]
Orättvis rättvisesyn
2014-01-10 av 36 kommentarer
Det svenska samhällets strävan efter rättvisa och jämlikhet är i första hand fokuserad på Sverige och vi som bor här. Sverige är också förhållandevis jämlikt — kanske går det inte att skapa så väldigt mycket mer jämlika samhällen utan att kompromissa med andra viktiga värden. Men i ett globalt perspektiv är Sverige snarare att likna vid en exklusiv country club där alla som privilegierats med medlemskap är varandras jämlikar, samtidigt som ojämlikheten bland massorna utan medlemskap är enorm. Vi ägnar mycket möda åt att försöka fördela möjligheter och resurser jämlikt inom denna exklusiva lilla klubb och de politiska striderna handlar till stor del om just detta. I en del frågor finns det visserligen ingen motsättning mellan att skapa jämlikhet inom klubben och att skapa global jämlikhet, men i många andra frågor finns en mycket tydlig målkonflikt. Denna svårlösta motsättning mellan nationell och internationell rättvisa tycker jag har gjort sig särskild påmind i en rad frågor på senare tid. [Read more…]
Ekonomistas 
Senaste kommentarer