Nya rön om förmögenhetsfördelningen i världen

Idag släpps Global Wealth Report 2023, som är den mest omfattande och uppdaterade databasen över världens förmögenheter och deras fördelning. Årets rapport visar att de globala förmögenheterna har vuxit kraftigt sedan början av 2000-talet, men att börsfall och inflation under 2022 orsakade en viss minskning. Fördelningen av världens förmögenhetsägande är mycket ojämn, men skillnaderna har minskat trendmässigt och är idag på sin lägsta nivå på tjugo år. Huvudorsaken till den minskade globala ojämlikheten är den snabba förmögenhetstillväxten i flera medelinkomstländer, särskilt Kina.

Global Wealth Report (GWR) skapades 2010 av professorerna Anthony Shorrocks, tidigare chef för FNs universitet WIDER, och James Davies vid universitetet i Western Ontario, med utgångspunkt i deras forskning om den globala förmögenhetsfördelningen (t ex här, här, här). GWR publiceras av den schweiziska banken Credit Suisse och i år även av UBS. Andra forskare bakom GWR är professor Rodrigo Lluberas vid ORT-universitetet i Uruguay och från och med årets rapport ingår även jag i denna grupp.

Rapporten definierar förmögenhet som värdet av finansiella tillgångar och icke-finansiella tillgångar (främst bostäder) minus skulder. Privata tillgångar i pensionsfonder ingår, men inte rättigheter till statliga pensioner.

Det är svårt att mäta förmögenheter och deras fördelning, inte minst i ett globalt perspektiv. Detaljerade data över totalbelopp finns i många länders nationalräkenskaper. Men uppgifter om fördelning är knapphändiga. GWR-databasen utgår från flera länders data över förmögenhetsfördelningen, och i de länder där uppgifter saknas används data i närliggande länder.

Superrika individers förmögenheter är särskilt viktiga att inkludera. GWR använder en kombination av observerade data och modellbaserade skattningar utifrån tidskriften Forbes globala lista över miljardärer. Tyvärr är dessa data skapade av journalister och Forbes berättar inte vilka källor och metoder man har använt, vilket gör dessa data synnerligen osäkra.

I GWRs databok finns samtliga datakällor och beräkningsmetoder redovisade. Se även tidigare upplagor här.

Världen blir allt rikare

Ett av huvudresultaten i årets GWR är att världen blir allt rikare mätt i förmögenhetstermer. Diagram 1 visar att den globala medianförmögenheten har femdubblats på de senaste dryga tjugo åren. Dess tillväxt har dessutom varit ungefär dubbelt så snabb som ökningen i genomsnittsförmögenheten, vilket antyder en förmögenhetsutjämning globalt sett (vilket också bekräftas nedan). En stor del av tillväxten i medianförmögenhet är kopplad till Kinas snabba förmögenhetsökning.

Diagram 1: Globala trender i medianförmögenhet, förmögenhet per vuxen och BNP per vuxen 2000-2022 (2000=100).

Sett till årliga förändringar sticker dock 2022 ut. Diagram 2 visar att förmögenhetstillväxten sedan 2022 har varit positiv alla år med undantag för två år: finanskrisens 2008 och förra året, 2022.

Två skäl verkar förklara förmögenhetsminskningen 2022. Börsfallen i Nordamerika och Europa är det ena. Inflationen är det andra. Nominellt föll förmögenheterna i västvärlden medan de ökade i resten av världen, sammantaget med 3,4%. Inflationen i världen uppgick dock till 6%, och inflationsjusterat minskade världens förmögenhet under 2022 med 2,6%.

Diagram 2: Årlig förändring i nettoförmögenhet och dess komponenter (%), 2000-22.

En allt jämlikare global förmögenhetsfördelning

Ett GWRs största bidrag är beräkningen av världens förmögenhetsfördelning. Huvudanalysen betraktar alla världens invånare som en gemensam befolkning, där alltså rika och fattiga grupper innehåller medborgare från olika länder.

Diagram 3 visar förmögenhetsojämlikheten enligt flera olika mått under perioden 2000-2022.

Ett resultat är att den globala förmögenhetsojämlikheten ligger på en hög nivå. Gini-koefficienten ligger kring 90 och toppdecilgruppens andel kring 80%. Detta kan jämföras med de globala disponibla inkomsterna med en Gini på 50 och toppdecilandel på 40%.

Trenden i världens förmögenhetsojämlikhet är fallande i både Gini och toppandelar. Sedan 2000 har Gini-koefficienten fallit från 93 till 88 medan den globala topprocentens andel har fallit från 49% till 44,5% under samma period.

Noteras bör att de superrikas ägande ingår i dessa siffror. Miljardärernas stora och ökande förmögenheter har skapat stora rubriker på senare år. I jämförelse med de vars nettoförmögenhet varit noll hela perioden har man ett mått som visar att de globala förmögenhetsskillnaderna har ökat.

Under 2022 minskade dock skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste. De stora börsfallen i västländerna innebar att antalet USD-miljonärer minskade med 3,5 miljoner till 59,4 miljoner människor. Fast såklart är detta en problematisk variant av ojämlikhetsminskning eftersom den förklaras av lägre förväntade företagsvinster, vilket knappast är positivt för någon.

Diagram 3: Globala trender för ojämlikhet i förmögenhet, 2000-2022.

Medelinkomstländernas ägarandel ökar

Medelinkomstländer, eller ”tillväxtekonomier”, har bidragit starkt till den globala förmögenhetsökningen sedan början av detta århundrade och framför allt till minskningen av den globala ojämlikheten. Som en Mellan 2000 och 2022 mer än tredubblades tillväxtekonomiernas förmögenhetsandel, från 7% till 25%. Diagram 5 visar denna utveckling och våra prognoser antyder att utvecklingen kommer att fortsätta under de kommande fem åren. Vi förväntar oss att den globala medelklassen kommer att växa med 268 miljoner vuxna till år 2027, vilket innebär en ökning till nästan 37% av världens vuxna.  

Det finns även ett antal låginkomstländer med mycket små tillgångar. Rapportens prognoser visar dock att förmögenhetstillväxten i dessa länder kommer att ligga på nästan 12% per år, vilket är mer än dubbelt så mycket som den världens genomsnittliga tillväxttakt.

Diagram 5: Medelinkomstländers ägarandel av världens förmögenheter, 2000-2027

En rikare och jämlikare värld

Enligt GWRs databas över den globala förmögenhetsutvecklingen är världen idag rikare än den har varit på flera decennier, även om 2022 var ett år av viss värdeminskning. Ojämlikheten i världens förmögenheter minskade enligt alla gängse mått. Den ekonomiska tillväxten ligger bakom dessa positiva trender. Särskilt tydligt är tillväxtens gynnsamma effekter på förmögenhetsägandet i fattigare länder, vilket är huvudförklaringen till den globala utjämningstrenden.