Nationalekonomer anklagas ofta för att vara usla prognosmakare. Det kan man ha olika uppfattning om, men däremot kan nog alla enas om att nationalekonomer är mycket dåliga på att förutsäga vem som ska få ekonomipriset. Den traditionsenliga omröstningen här på Ekonomistas har till exempel aldrig pekat ut rätt pristagare. Paul Romer har varit favorittippad i de flesta av våra omröstningar och Jonas fortsätter att tro på Paul Romer även i år, medan Jesper och Daniel fortsätter att hoppas på Tony Atkinson. Same procedure as last year, alltså.
I år har vi ställt samman en lite längre lista med tänkbara kandidater, där vi även inkluderat ett par tips från kommentarstråden i fjol. Det går naturligtvis bra att lägga egna förslag till listan. Motivera gärna ditt val i kommentarstråden. Omröstningen avslutas på fredag kväll och resultatet från omröstningen presenteras under helgen.
Ekonomistas 
NYU har ju redan läckt att det är Romer i år (sidan nedtagen sen dess):
https://web.archive.org/web/20161006030357/http://www.stern.nyu.edu/experience-stern/news-events/press-conference-romer-2016
En gissning är att de planerat för eventualiteter och av misstag lagt upp detta. Att Romer är en het kandidat är välkänt och det är inte konstigt att de planerar för möjligheten att han får priset.
Som vanligt en avvägning mellan att omröstningen på individer eller i grupper. Grossman-Helpman, Holmström-Milgron, Hart-Moore, Romer-Aghion…
Det slår mig att Angrist-Imbens-Rubin (kausalanalys) vore ett väldigt motiverat pris. Deras tankar har ju varit centrala för den mikroekonometriska revolutionen inom nationalekonomi. Och vi har inte ens med Donald Rubin (med monstruösa 200.000 citeringar på Google Scholar) på vår lista…
En enda kvinna av 41 kandidater…
Jo, så är det. Vi hade svårt att komma på några andra kvinnliga kandidater som gjort bidrag som skulle förtjäna ett ekonomipris idag. Om 20 år kommer det säkert att se annorlunda ut.
Finns det någon som är en bra prognosmakare? Förutom “superforecasters” förstås…
Som mikroteoretiker HOPPAS jag så klart på Milgrom. Därmed inte sagt att jag tror han får det i år. NÄR han får det (bara en tidsfråga) så är det lite klurigare att se vem han delar med. Ett spår är kontraktsteori med Holmström. Ett annat är auktionsteori och då finns det ett gäng alternativ (exempelvis med Ausubel). Man kan också tänka sig en mer allmänn motivering (med Wilson, Crawford…).
Vem får det då i år? Jag gissar på Blanchard
och Melitz (men hoppas som sagt på ovan).
Hur vore det med E.O Svensson? Absolut ett toppnamn som gjort massor av stor betydelse för modern penningpolitik. Kanske ska passa på också innan prisstabilitetsregimen går ur tiden 😉
Röstar för Janos Kornai och hans analyser av ekonomiska system särskilt med avseende på centralt administrerade ekonomier. Hans begrepp om mjuka budgetrestriktioner kan också tillämpas på marknadsekonomier där statliga institutioner garanterar delar av företagens kostnader. Det gäller särskilt den kinesiska partistaten, men det finns många exempel på detta fenomen. Vad är centralbankernas långsiktiga nollräntepolitik om inte en form av mjuka budgetrestriktioner för hushåll
och företag?
En alternativ kunde vara Oliver Hart för ofullständiga kontrakt. Öppnar upp företagsteorin för ekonomisk psykologi, ekonomisk sociologi och för företagens interna politiska liv.
Såg i somras en mycket intressant föreläsning med Jörgen Weibull och hans teori om Homo moralis, som en ersättare för Homo oeconomicus. Egenintresset kombinerat med sociala preferenser.
Att koppla ihop handlingar som har ett egenvärde med handlingar som har ett konsekvensvärde känns som en nödvändig modifiering av den nationalekonomiska mikroteorin.
Så det är kanske dags för svenska ekonomipristagare igen!
Ni kan lyssna på Weibulls föreläsning och ladda ned hans papper med Ingela Alger här:
Professor Jörgen Weibull speaks at the World Bank conference “The State of Economics, The State of the World”
Ni har skrivit upp Stephen Ross som en möjlig kandidat i finans. Jag har ingen aning om vad han har gjort inom finansiell ekonomi. Däremot tror jag att han har en god chans att få priset för att han, som det verkar, var den förste som beskrev Principal-Agent-modellen. Ett pris för Ross och Holmström med någon till (kanske Milgrom som Tommy hoppas) verkar inte orimligt.
Jag lade till Stephen Ross eftersom någon föreslog honom i fjol. Hans artiklar inom finansiell ekonomi är mest välciterade, men du har säkert rätt i att det är för principal-agent-modellen han kan få priset.