Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
1. Pikettys bok om förmögenhets- och inkomstklyftor recenseras av The Economist.
4. Noah Smith om den moderna makroekonomins mest centrala ekvation.
5. Christian Lundahl om vad kan vi förvänta oss av en internationell skolkommission?
English translation. Tidigare har jag redovisat en s.k. kontrafaktisk analys, där jag visat att en styrränta på 0,25 procent från juni/juli 2010 … [Läs vidare]
Riksbankens försök att använda reporäntan för att bromsa hushållens skuldsättning varade i fyra år, från hösten 2010 till sommaren 2014. Försöket har … [Läs vidare]
[English translation.] Vad menas med att ”åsidosätta prisstabilitetsmålet” när Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent? Hur vet man om … [Läs vidare]
Ansvaret för den svenska penningpolitiken har delegerats från riksdagen till Riksbanken, och mer precist till de sex ledamöterna i bankens direktion. … [Läs vidare]
Nej, blir svaret på frågan i titeln om man får tro Jim Heckman. En liten bön kan till och med göra saker värre, medan mycket bönande lönar sig och får … [Läs vidare]
Ekonomistas
Jag prenumererar just nu inte på The Economist, men jag kan läsa detta som gör mig obenägen att gå vidare:
”Early in the industrial revolution stagnant wages and concentrated wealth led David Ricardo and Karl Marx to question capitalism’s sustainability.”
Problemet är att Ricardo och Marx var blinda för verkligheten omkring dem. Reallönerna steg stadigt, arbetarna flockades till industrin pga de mycket bättre arbetsförhållandena än inom jordbruket. Deirdre McCloskey diskuterar detta ingående i Bourgeois Dignity bl a. Dickens skrev vitt och brett om detta, men tittade själv aldrig efter.
Se också Bryan Caplan’s inlägg här:
http://econlog.econlib.org/archives/2013/11/return_to_high.html
Avundsjuka är dock ett permanent mänskligt fenomen. Fanns inte avundsjukan skulle ekonomer oroa sig för avsaknaden av inkomstklyftor. Funnes det inte klyftor skulle det inte finnas några som helst incitament.