Nationalekonomer om samhället, politiken och vetenskapen
1. Pikettys bok om förmögenhets- och inkomstklyftor recenseras av The Economist.
4. Noah Smith om den moderna makroekonomins mest centrala ekvation.
5. Christian Lundahl om vad kan vi förvänta oss av en internationell skolkommission?
Ett av mysterierna i den svenska skolan är att den sociala segregationen mellan skolorna ökat kraftigt utan att familjebakgrunden fått ökad betydelse … [Läs vidare]
Nu även med konsumtionskvoten! I en rapport till Stockholms Handelskammare (sammanfattning här) har jag visat att Finansinspektionens … [Läs vidare]
En av välfärdsstatens akilleshälar har alltid varit de höga marginaleffekter som möter samhällets mest utsatta. (Ibland drabbar detta även inte fullt … [Läs vidare]
I samband med den ekonomiska krisen och den arbetslöshet som medföljer har ett gyllene tillfälle infunnit sig för Sveriges forskare. Den s k jobb- och … [Läs vidare]
Att välutbildade personer har bättre hälsa och lever längre är välkänt. Däremot är det empiriskt besvärligt att visa att det är själva utbildningen … [Läs vidare]
Ekonomistas
Jag prenumererar just nu inte på The Economist, men jag kan läsa detta som gör mig obenägen att gå vidare:
”Early in the industrial revolution stagnant wages and concentrated wealth led David Ricardo and Karl Marx to question capitalism’s sustainability.”
Problemet är att Ricardo och Marx var blinda för verkligheten omkring dem. Reallönerna steg stadigt, arbetarna flockades till industrin pga de mycket bättre arbetsförhållandena än inom jordbruket. Deirdre McCloskey diskuterar detta ingående i Bourgeois Dignity bl a. Dickens skrev vitt och brett om detta, men tittade själv aldrig efter.
Se också Bryan Caplan’s inlägg här:
http://econlog.econlib.org/archives/2013/11/return_to_high.html
Avundsjuka är dock ett permanent mänskligt fenomen. Fanns inte avundsjukan skulle ekonomer oroa sig för avsaknaden av inkomstklyftor. Funnes det inte klyftor skulle det inte finnas några som helst incitament.