AEA 2: En plog kräver sin man

Somliga har förmågan att återkommande leverera forskning som man blir lite avundsjuk på. Studier av typen ”vad smart, vad självklart, varför har inte jag kommit på det själv?”. Nathan Nunn vid Harvard är en sådan forskare och han hade nya alster att presentera på AEA i Denver. I dessa kopplar han det historiska användandet av plogen i jordbruket till dagens könsrolls- och fertilitetsmönster.

Tanken är enkel; i en del regioner plöjdes jorden medan man i andra områden förlitade sig på svedjebruk och hackor. Eftersom plogen kräver muskelstyrka för att manövereras så uppstod i plogsamhällen en tydlig arbetsdelning där kvinnorna fick ansvaret för hemmet medan männen arbetade på åkern. Med hjälp av detaljerad data över historiska jordbruksmetoder så visar Nunn och medförfattare att dessa påverkar både kvinnors arbetskraftsdeltagande och attityderna till att kvinnor ska yrkesarbeta än idag.

Dessutom verkar barnafödandet vara lägre i samhällen där plogen användes. Eftersom plogen gör att kvinnorna stannar hemma snarare än arbetar på fälten så kan detta resultat verka motsägelsefullt. Nunn visar dock på värdet av att ha ett flexibelt teoretiskt sinne och argumenterar att barn liksom kvinnor inte var lika användbara i ett jordbruk som förlitade sig på plogen; inte minst gör plogen att man inte behöver rensa ogräs för hand. Eftersom barnen inte är så användbara så skaffar man färre av dem.

För att verkligen driva hem sin poäng så visar Nunn att dessa mönster även gäller bland andra generationens invandrare i USA. Kvinnor som har sitt ursprung i länder som historiskt använde plogen förvärvsarbetar i lägre utsträckning och föder färre barn än kvinnor med sitt ursprung i länder som nyttjade andra jordbruksmetoder. Dessutom står sig resultaten när författarna tar hänsyn till en mängd andra faktorer som skulle kunna förklara
sambandet.

Hur fascinerande detta än är så blir man lite besvärad av att alla resultat verkar möjliga att rationalisera inom ramen för Nunns väldigt vaga teori. Men kanske denna typ av forskning mer än något annat ska ses som en form av perspektivgivande humaniora än som vetenskap? Givet hur vanliga forskare av Nunns typ börjar bli så kan man fråga sig om de humanistiska ämnena trots allt kanske inte är så svältfödda nuförtiden. Det är bara det att forskarna lärt sig lite statistik och migrerat till de nationalekonomiska institutionerna.

Comments

  1. Kristian Grönqvist says:

    Intressant att frågeställningar, som för antropologer har varit stapelvara i teoribildningen, uppfattas som splitternya, när de överförs till kunskapsområden, som tidigare har varit totalt ignoranta för sjäva kulturens uppbyggnad och dess påverkan på könsroller, samhällen, konsumtionsvanor samt interna logistik.

    Någon som uppfinner hjulet igen?

  2. Malinka says:

    Jag säger som Kristian (eller som jag uppfattar att Kristian säger): Bara för att sådana frågeställningar inte uppmärksammats utanför den humanistiska vetenskapsvärlden betyder det inte att forskningen inte funnits tidigare.

    Kanske dags för nationalekonomin att se sig omkring lite.

  3. Ingen uppfattar dessa teorier som splitternya. Att teorier varit en stapelvara innebär emellertid inte att de stämmer. Vad nationalekonomerna i allmänhet gör med dessa hypoteser är att konfrontera dem med data på ett sätt som man i allmänhet inte gjort i andra fält.

    Den grundläggande idén att normer påverkas av rådande förhållanden vilka påverkar kostnad och avkastning för olika beteenden har funnits i många forskningsområden under lång tid. Däremot behövs empirisk input för att kunna svara på mer exakt hur sambanden ser ut. Exempelvis är det enligt den grundläggande idén oklart hur starka normerna är när de yttre betingelserna förändras (vilket enligt teorin borde leda till förändrade normer). Som Nunn visar finns en betydande persistens i normerna vilket är intressant.

    Det är svårt att frigöra sig från känslan att Malinka kritiserar nationalekonomerna för att de gör just vad hon rekommenderar: ser sig omkring.

    • ”Vad nationalekonomerna i allmänhet gör med dessa hypoteser är att konfrontera dem med data på ett sätt som man i allmänhet inte gjort i andra fält [… Det] behövs empirisk input för att kunna svara på mer exakt hur sambanden ser ut.”

      Och detta gör alltså inte forskare inom andra fält?

      • Det beror naturligtvis på vilka fält du pratar om. Men, i just de områden som diskuteras här, så är det förbluffande (?) ovanligt.

    • Det kanske beror på vad man menar med ”empirisk input”…

      Efter att ha skummat igenom artikeln i fråga så måste jag säga att han är tämligen modig. Antalet potentiella problem med datamaterialet är rimligtvis omfattande. Därmed inte nödvändigtvis inte sagt att han inte kan vara något på spåren, därom har jag inte haft energi att bilda mig en bestämd uppfattning.

      Angående den potentiellt provokativa metafrågan – kring nationalekonomisk imperialism alternativt humanistiska femtekolonnare – så finns det däremot en poäng i ditt inlägg. Finns det inte ett potentiellt problem med en undersökning som påvisar att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är en effekt av huruvida dennes förfader använde en plog eller ej? Det tycks ju implicera att vi inte beter oss rationellt på ett konsekvent sett. I alla fall inte utan att smeta ut rationalitetsbegreppet så mycket att det blir i det närmaste innehållslöst (vilket la emellanåt är en rimlig kritik när nationalekonomer ”ser sig omkring”).

      • Även om jag håller med om att Nunn i någon mån är modig och att det naturligtvis finns frågor kring datamaterialet så ser jag inte att han skulle vara modigare än den som framför likartade tankar utan att aktivt testa en enda hypotes. Samtidigt finns problemet som jag diskuterade i förra inlägget (AEA 1): Det finns inget slut på antalet möjliga hypoteser som förts fram av olika forskare och tänkare i olika frågor.

        Beväpnad med kreativitet, stora resurser i form av arbetsvilliga forskningsassistenter och ett visst ”mod” så kan man testa många av dessa. De projekt som i initialfasen inte visar sig lovande skrotas men de andra jobbar man vidare på och packeterar snyggt. Det finns därför en stor risk för att de samband som presenteras egentligen bara är en statistisk blipp och att de statistiska testerna borde justeras för massignifikans (vilket dock aldrig sker).

        I princip ser jag inte varför kulturellt betingade skillnader mellan individer skulle vara ett större problem för rationalitetsbegreppet än preferensskillnader av typen ”du gillar päron och jag gillar apelsiner”. Jag anser inte att en preferens skulle vara mindre ”sann” för att den har kulturella snarare än andra (vilka?) rötter.

  4. David Rosenlund says:

    Vill man läsa mer om forskning inom historia om normers persistens rekommenderas den forskning som bedrivs inom den så kallade Annales-skolan, som är känd för att visa på bland annat de sega strukturer som är vanliga i samhället.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Annales_School#Mentalit.C3.A9s

    • Nu har jag läst. Var är testerna av alla de hypoteser med empiriskt innehåll som framförs? Även om det finns uppenbara principiella invändingar mot statistisk inferens så föredrar jag nog sådan framför mental regressionsanalys utförd av franska filosofer. Jag saknar helt enkelt en diskussion om datamaterialets kvalitet, orsak och verkan, alternativa hypoteser etc, etc.

    • David Rosenlund says:

      För att hitta det du efterfrågar bör man nog, vilket jag inte gjort, gå vidare till de texter som skrivits inom ramen för forskningen. Min poäng var att visa på att den poäng som lyfts fram i den refererade artikeln har belysts inom ett annat forskningsfält med, förmodligen, andra metoder.

    • Då Nathan Nann refererar till Braudel är han i alla fall inte omedveten om La longue durée, vilket talar för Vlachos hypotes att humanister ”lärt sig lite statistik och migrerat till de nationalekonomiska institutionerna” (vilket då skulle ge fernissa av ”vetenskap” till den ”svältfödda humanioran”).

  5. Kristian Grönqvist says:

    Också intressant hur antropologin plötsligt blir humaniora. Själv har jag en master i geologi och i antropologi som både i Finland och England anses vara naturvetenskaper. Att den svenska socialantropologin tangerar humaniora, kan jag med enkelhet förstå, men kan däremot svårligen begripa den något paternalistiska inställningen till förekomsten av empiriska fakta, som genomsyrar antropologin som helhet.

    Vad i hela fridens namn tror Jonas att andra vetenskaper sysslar med, när vi i de flesta trådar här alldeles nyss konstaterat att NE:s simuleringar huvudsakligen bygger på antagna matematiska samband, som inte visar sig statistiskt hålla måttet överhuvudtaget.

    ”Nationalekonomer är verkligen inte geologer” , för att travestera ett bekant inlägg för inte så länge sedan här på tråden…

    • Studiet av kulturhistoria brukar karakteriseras som humaniora. Visst är den mesta humanistiska forskningen empiriskt informerad i någon grad men analyser baserad på statistisk inferens är underordnad. Trots alla dess svagheter så möjliggör sådan analys en transparent diskussion mellan olika forskare om exempelvis datakvalitet, kausalitet, alternativa förklaringar etc. Detta gör att man i någon mån kan ställa olika förklaringar mot varandra och försöka kvantifiera deras betydelse.

      Trots alla dess svagheter föredrar jag – och uppenbarligen stora delar av den nationalekonomiska professionen – denna kvantitativa ansats framför den mer kvalitativa som präglar den humanistiska forskningen. Inte minst gör detta att man kan slippa olösliga konflikter mellan olika akademiska skolbildningar. Fram tills relativt nyligen fanns denna skillnad även mellan nationalekonomi och ämnen som statsvetenskap och sociologi men där har skillnaderna minskat avsevärt då dessa ämnen i allt högre grad börjat begagna sig av kvantitativa metoder, då framförallt i USA.

      Just betoningen av statistisk inferens och kvantitativa analyser tror jag är det som ligger bakom att nationalekonomin som ämne är betydligt mindre ideologisk och ”skolbunden” idag än för 30 år sedan. Det ligger även i sakens natur att dessa skolbildningar dyker upp igen i diskussionen om finanskrisen; denna typ av kriser är sällsynta och lämpar sig därför dåligt för statistisk inferens men utmärkt för en olöslig (men intressant och viktig) diskussion mellan olika akademiska ständpunkter.

      Förutom att den typ av forskning som exempelvis Nunn bedriver kan informera världen i stort så finns det även ett värde i att informera den nationalekomiska professionen om insikter från andra forskningsfält. Inte minst i våra kommentarstrådar brukar det framhållas hur viktigt det är att nationalekonomer har kunskap om både det ena och de andra. Nå, om insikter från andra fält ska kunna inkorporeras i vårt ämne så måste de levereras på sätt som är möjliga att hantera med våra gängse metoder. Det innebär inte att dessa metoder är överlägsna för alla typer av frågeställningar och analyser men det finns anledningar till att de används. Så om man tycker att nationalekonomin ska ta till sig insikter från andra ämnen så förstår jag inte hur man kan ha kritiska synpunkter på exakt hur denna vidareutbildning ska se ut.

      Slutigen om det nu var så självklart att det historiska ploganvändandet påverkar arbetskraftsdeltagande och inställningen till kvinnors ställning i hemmet även idag så hoppas jag att Kristian eller någon annan kan leverera en referens på temat som statistiskt övertygande visar på denna typ av mekanismer. Om sådana studier finns så lovar jag att skicka dem till Nathan Nunn med en fråga om vilket mervärde hans forskning har.

      • Ulf Clerwall says:

        ”Studiet av kulturhistoria brukar karakteriseras som humaniora.” Av vem dà? Nationalekonomer? Kulturhistoria är inte sà làngt fràn ekonomisk historia och kedjan leder snabbt till ekonomiska vetenskaper.

        Nationalekonomin kan nog karakteriseras som ”matematiserad humaniora” alt. ”statistiskt influerad socialvetenskap”. För naturvetenskap är det inte. Alla matematiska verktyg till trots.

        Dessutom heter det ”nationalekonomi” endats i Sverige. Det är ganska kul när man hittar svenska CV där personen har studerat 80 poäng ”National economics”. Joho, det förekommer.

        Annars är skärningsytor mellan disciplinerna ganska bra att ha.

      • Bland annat, men även av historikerna. Eller är de också nationalekonomer? Eller naturvetare? Lingvistiker är i min värld humanister även om många av dem arbetar med matematiska modeller. Jag föreslår att vi kallar nationalekonomi för samhälsvetenskap och accepterar att gränsen mot humaniora är en aning oklar. Sedan finns det nationalekonomer som använder sig av antropoligiska (i Kristians mening) resultat för att undersöka tradtionellt ekonomiska men även sociolohiska frågor.

        Nationalekonomi handlar i stor utsträckning om hur olika restriktioner påverkar beteenden. Tradtionellt har detta göllt priser men teoretiskt finns ingen skillnad mellan priser och exempelvis sociala kostnader. För den doktrinhistoriskt bevandrade torde inte heller ett orsakssamband från materiella restriktioner till normer vara främmande för en ekonom. Därmed ibte sagt att inte liknande tankar finns i andra ämnen.

        Så, jag förstår inte Kristians kritik utan anser det mer fruktbart att fråga sig om man lärt sig något. Kristian visste (i princip, i varje fall) redan att plogen påverkade könsrollerna bland andragenerationens invandrare i USA och det gjorde inte jag. Så kan det vara. Jag undrar bara hur Kristian visste detta och själv har jag lättare att övertygas av vissa typer av evidens än andra.

        Denna typ av studier blir dock lätt väldigt kuriösa och det är ibland svårt att se det stora mervärdet.

  6. Anders says:

    Lite lätt ointressant anm:
    Snö kan man ploga, men åkrar plöjer man.

  7. Kristian Grönqvist says:

    Jonas

    Eftersom jag är Paleoantropolog (Se Wikipedia) så förstår jag överhuvudtaget inte dina insinuationer. Som jag nämnde i texten innan, så kan jag förstå, att man i Sverige har en något egendomlig definition på antropologi, vilket säkert kan förvirra en NE, men jag vill bara med bestämdhet hävda att Sverige inte är detsamma som den övriga världen.

    • Det fanns alltså ingen studie. Då anser jag att Nunns forskning har ett mervärde att erbjuda inte bara den nationalekonomiska professionen utan även världen i stort.

  8. Kristian Grönqvist says:

    Är Du dum eller är Du bara dum?

  9. Andreas says:

    Kristian Grönqvist bidrar som vanligt med trevliga kommentarer.

  10. Lena Lindahl says:

    Jonas,
    Nathan Nunn är kreativ, även jag imponeras av intrikata sätt att studera intressanta frågor. Men jag tror att han har missat en ganska grundläggande mekanism här:

    Vilket är det historiska skälet till att skaffa många barn? Jo, att åtminstone några ska överleva och sörja för föräldrarna på ålderns höst. När plogen introducerades och tillväxten mångfaldigades så kunde barnen rimligen äta sig mätta och därmed överleva. Det är med god sannolikhet skälet till att fertiteten avtog, snarare än att kvinnorna var predestinerade till att rensa ogräs..

    Mvh Lena Lindahl

  11. Jonas Vlachos says:

    Lena: Eventuellt tror jag du missförstår poängen (eller så missförstår jag dig). Hans poäng är att kvinnors arbetskraftsdeltagnde och fertlitet idag (och bland 2:a generationens invandrare i USA) är lägre i traditionella plogsamhällen. Han säger inte heller att kvinnor är predisterade att rensa ogräs, bara att män har en komparativ fördel i plöjning och att plöjning minskar behovet av ogräsrensning.

    Vidare är det inte klart att plogen är produktivitetshöjande överallt; Nunn instrumenterar ploganvändandet med markens lämplighet för plöjning.

  12. Lena Lindahl says:

    Jag raljerade kanske något om predestination. Men på vad sätt tycker du att jag missförstår?

    Plogen revolutionerade jordbruket även om det förstås inte är givet att att den blev direkt produktivitetshöjande överallt.

    Jag håller sambandet mellan välfärd och nativitet som en mer trolig förklaring till det observerade mönstret vilket sedan rimligen kan ha vara kulturellt överfört i senare generationer.

    • Din mekanism skulle alltså vara vara ekonomisk snarare än kulturell. Till saken hör dock att Nunn på en uppsjö sätt kontrollerar för både nutida och historisk grad av ekonomisk utveckling.

      Observera att Nunn inte på något sätt utesluter ekonomiska mekanismer av den typ du talar om men han försöker isolera den kulturella komponenten.

  13. Lena Lindahl says:

    Ok, intressant. Måste ta och ladda ner pappret…

    Trevlig helg,
    Lena

Lämna ett svar till Olle J. Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s