Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund försvarar nu propositionen om lärarlegitimationen och kritiserar min artikel på DN Debatt. Här kommer mina svar (se även detta inlägg).
Deras första argument är att legitimationen inte är till för lärarna utan för att skydda eleven. Det är naturligtvis sant men om vi inte vet hur utbildningen ska utformas för att garantera lärarnas kompetens så innebär inte utbildningen ett sådant skydd. En garanti skulle kunna ligga i introduktionsåret men det är då rektorerna som ska stå för bedömningen. Förutom att dessa är arbetsgivare och därmed part i målet så är det tveksamt att de är tillräckligt närvarande i undervisningen för att kunna leverera välgrundade och likvärdiga omdömen om lärarna. Rektorerna verka ju inte ens hinna med sina arbetsuppgifter i dagsläget.
Deras andra argument är att lärarna inte alls har hand om grupper utan att de ansvarar för och bedömer enskilda elever varje dag. Vidare så har lärare, till skillnad från läkare, en mycket lång relation till sina elever. Detta är också sant men frågan är inte om läraren kan bedöma eleverna, det är jag övertygad om att lärarna är utmärkt positionerade för att göra, utan om en extern granskning av hur lärarna skött sitt uppdrag är möjlig. Just de faktorer som LR och LF räknar upp är sånt som försvårar det externa ansvarsutkrävandet.
Kritiken om ökad administrativ börda viftas undan med att skolorna i så fall får anställa fler lärare. Det är naturligtvis en möjlighet men även om fler lärare anställs så finns ett val om vad dessa lärare ska göra: undervisa eller sköta tämligen meningslös administration. LRs ordförande har för övrigt själv kritiserat den administrativa börda lärarna har redan innan legitimationen införts.
Vidare så hoppas de att staten, skolorna och kommunerna ska se till att det finns introduktionsårsplatser som gör att övergången från utbildning till yrkesliv inte blir problematisk. De problem läkarna har att hitta lämpliga AT-platser tyder på att denna förhoppning nog får kallas from, inte minst då det är betydligt fler lärare än läkare som kommer ut på arbetsmarknaden varje år och det finns betydligt fler ansvariga aktörer som på något sätt ska hantera introduktionsåret. Det finns vidare ingen infrastruktur för introduktionsåret beskriven i propositionen som kan se till att så blir fallet.
Att många lärare – liksom många läkare – kommer att behöva vikariera i väntan på lämplig introduktionsplats nämner LR och LF inte. Därmed svarar de inte på frågan vem som ska erbjuda vikariaten till de nyutexaminerade men icke-legitimerade lärarna. Dessa lärare får inte ansvara för undervisningen, de får inte sätta betyg och om någon legitimerad lärare söker vikariatet så kommer de inte ens i fråga för tjänsten. Det är uppenbart att övergången kommer att bli mycket besvärlig.
Slutligen så utgår LR och LF från att Skolverket kommer att se till att ingen hamnar i kläm. Skolverket precis som alla andra myndigheter måste emellertid anpassa sig efter vad lagen säger och propositionen är tydlig att undervisning på rätt nivå och i rätt ämnen är nödvändig för att de behöriga lärarna i systemet ska få legitimationer.
Vidare skriver Johannes Åman att jag bortser från osund konkurrens från mindre utbildade lärare. Nå, denna osunda konkurrens skulle man komma åt om lärarfacken i stället för att försöka straffa ut obehöriga lärare, insisterade på att dessa lärare behandlades precis som alla andra, dock med krav på att arbetsgivaren skulle finansiera vidareutbildning. Det skulle ta bort den konkurrensfördel som lärarfackens agerande givit dem (se även här).
Ekonomistas 
Hej Jonas!
Trevligt med ett svar.
En sak vill jag dock gärna be dig om. Vi förkortar aldrig vårat namn eftersom den du använder skapar samanblandning och redan används av andra.
Dessutom är det en del av en kampanj mot vårt varumärke.
Annars bra med fortsatt debatt.
/Claes Nyberg, presschef Lärarförbundet
Herregud vilken aspergerkommentar. En presschef som spellflame:ar – jag är mållös. Man kan ju förstå varför LR har svårt att nå ut om det är så där deras externa kommunikation sköts.
Jag hoppas inte denna kommentar räknas som ett personangrepp. Det är i så fall en missuppfattning.
Nu är det ju inte LR som förkortats “felaktigt” – och inte Lärarnas Riksförbunds presschef som skrivit inlägget, utan Lärararförbundets. Så visst är sammanblandningen ett problem – något personangrepp tycker jag då inte att du gör (din kommentar är fullt relevant) men du går trots allt till “angrepp” emot en annan organisation än den som stod för kommentaren…
VSB.
Fö stavade jag fel, R och F ligger bredvid varandra på tangentbord. Men de får skylla sig själva när de har namn som är så snarlika och sysslar med, vad det verkar, i princip identisk verksamhet.
Fråga SAS och SAS Insitute som är i helt olika branscher (men väl har huvudkontor på gångavstånd från varandra) om sammanblandningar.
Mmm.. undrade i flera år vad tusan vår statistiker gjorde på alla sina SAS-utbildningar – för det var ju uppenbarligen inte de gamla charmkurserna 😉
Jag antar (och hoppas) att du får det stöd och uppmuntran som du förtjänar i ditt arbete med att belysa bristerna i propositionen. Jag vill också bidra med att visa mitt stöd till ditt arbete.
Pär Engberg/ rektor Guteskolans gymnasium
http://www.gaudeamus.se/articles/debatt/forslag-om-lararlegitimation-slag-mot-arbetsratten
Där ser man!
Hej Jonas, jag blev riktigt glad när jag läste din artikel i DN och även såg allt stoff som i frågan som du har samlat ihop här. Skönt att någon tar tag i frågan och gör en vettig analys. Min gissning är helt enkelt att lärarfacken (framförallt LR) har lagt ned så mycket prestige i frågan om lärarlegitimationen att de känner att de måste försvara i princip vad som helst, vilket ju är en mycket sorglig position för ett fackförbund.
Artikeln som det refereras till ovan publicerades även, i en något utförligare form, i Arbetaren Zenit, där även Metta Fjelkner svarade. Tyvärr finns det ingen nätupplaga av den tidningen (enbart systertidningen Arbetarens artiklar läggs ut på nätet).
Vi är många som lever på hoppet, frågan är om det är kvalitetssäkrat.
När det gäller att utestänga obehöriga lärare, så är det väl ännu värre att utestänga redan behöriga och ämneskompetenta lärare och därmed stifta lag med retroaktiv rättsverkan. De 44 000 redan ämnesutbildade och behöriga lärare som riskerar stängas av till och med från rätten att för all framtid få lov att undervisa garanteras inte ett introduktionsår en gång. Efter den 1 juli 2012 ens kan de inte heller komma ifråga för det introduktionsår som krävs för legitimation då det krävs legitimation för att överhuvudtaget få lov att undervisa efter det datumet. Hur de nyutexaminerade ska kunna komma ifråga för ett introduktionsår efter det datumet framgår inte heller – de får ju inte heller lov att ansvara för någon undervisning efter 1 juli 2012.
Regeringen har med andra ord återigen skrivit ett lagförslag som är helt omöjligt att genomföra. Är det ett dåligt skämt? Nej, så ser regeringens lagskrivning ut. Ett kvalitetsmått så gott som något.
Rätta mig om jag har fel, men som jag har förstått det så kommer alla lärare som redan har behörighet och anställning att få legitimation utan vidare. Det innebär i så fall att många de facto undermåliga lärare som gått den nuvarande och starkt kritiserade lärarutbildningen kommer att få legitimation. Däremot kan det bli mycket svårt för nyexade lärare som gått den nya och, får man förmoda, bättre lärarutbildningen att få legitimation. Vad har legitimationen för syfte om den inte utgår från kompetens? Om man nu tar för givet att alla som har lärarexamen idag är kompetenta nog att få legitimation, varför kan man inte anse att alla som kommer ut från den nya lärarutbildningen också har kompetens?
Du har i princip förstått det hela rätt (såvitt jag kan tolka propositionen). De som däremot inte har fast anställning utan går på vikariat kommer inte automatiskt att få leg utan det krävs att de undervisar i rätt ämneskombination på rätt nivån under minst 12 månader fram till 1 juli 2012. Sedan beror detaljerna på hur det kommer att implementeras. Enda sättet att förstå detta är att man vill göra det mer attraktivt att vara lärare, inte att blir lärare. Detta är naturligtvis bakvänt; man borde göra det mer lockande att söka sig till yrket. Varför urformningen blivit så får du fråga regeringen om.
De som fått fast anställning var exempelvis en stor grupp obehöriga kring 2000 när kommunerna ville gardera sig inför kommande pensionsavgångar. Och många gånger har det väl också gått till så, att man tagit studerande från närbelägna lärarutbildningar som gjort sin praktik på skolan under VFU:n. Men i vissa av lärarutbildningarna som genomförts har ju ämnesstudierna styckats upp och blandats med perioder av VFU så ämnesstudierna har inte blivit lika koncentrerade som de varit i tidigare ämneslärarutbildningar när man läste ämnena separat och sedan avslutade med praktik, pedagogik och metodik under ett år. Detta har väl fått till följd att varken ämnesstudier eller “verksamhetsförlagd utbildning” blivit tillräckligt koncentrerad och fokuserad, utan snuttifierad.
Och att rektorer som många gånger själva inte ens är utbildade lärare eller ämneskompetenta skall fungera som examinatorer är ju ett helt oacceptabelt förfarande, både för den enskilda läraren och eleverna.
Att utsortera lärare med äldre utbildningar verkar därför ungefär lika inkompetent som förslaget att utsortera sökande till högskolan med äldre gymnasieutbildningar. För det är ju inte så, att utbildingarna ökat i kvalitet utan tvärtom.
Man vet ju också att ju mer hänvisade och fastgrodda läraren är i undervisningssituation på ett visst stadium i skolvärlden – att där finns en risk att lärarens ämneskompetens fossiliseras på elevernas nivå. Varje lärare behöver regelbundet fräscha upp sin kompetens genom ämnesfortbildning, och det “lärarlyft” som genomförts har mer sällan handlat om ämneskompetens utan istället fokuserat på annat.
1. Bra med lärarleg! Att en utbildningsorganisation ska skötas av outbildade är en allt för stor paradox. Varför ska ungdommar bildas/utbildas då? Man kan ju alltid bli lärare…
2. Bra att inte friskolorna kommer att kunna skapa vinster genom fortsatt satsning på outbildade lärare. (Konstigt att media inte uppmärksammar detta oftare)
3. Synd att man går för långt. Ska man ta bort alla lärare som har enstaka lektioner i ämnen man inte är utbildad för blir konsekvenserna orimliga. Kanske blir det då nödvändigt att gör dessa lektioner lärarlösa… Inte så enkelt resa många mil för att ta enstaka lektoner i ett schema. Långt bättre att lösa det med duktiga (och utbildade) lärare i samma arbetslag.
4. Bra att man uppgraderar läraryrket i förskolan så att outbildade inte kan få fasta tjänster.
Jag fattar inte varför föräldarna (och ungdomarna i förekommande fall) inte har graden av utbildade lärare som en diskriminerande faktor vid val av skola. Borde ju vara både en intuitiv och lätt att mäta-faktor när man väljer skola.
Bryr de sig inte? Har marknaden rätt när den faktiskt inte bryr sig – saknar utbildningen betydelse?
lg: Jag tror det till viss del handlar om marknadsföring. Friskolorna som är de som i störst grad behövt satsa på marknadsföring har överlag lägre andel lärarutbildade lärare än de kommunala, så de har inte valt att lyfta fram den aspekten.
Om det sedan är rationellt eller inte att inte bry sig tror jag inte har något generellt svar, lärare är inte en homogen grupp.
Jag hade varit tveksam till att sända en sjuåring som ska lära sig läsa till någon annan än en utbildad lågstadielärare, för det finns ingen annan yrkesgrupp som egentligen kan tidig läsinlärning.
Däremot hade jag inte tvekat att skicka en sextonåring till en civilare för matten och fysiken istället för till en sån som mig, en matte/no lärare. De saker jag lärde mig under utbildningen och som en civilare vilken som helst inte fått lära sig är inte så märkvärdiga, definitivt inte tillräckliga för att byta mer än andra faktorer som exempelvis engagemang.
Som mattelärare på högstadiet från Uppsala universitet har jag bara fem veckor mattedidaktik, alltså hur matematik lämpligen lärs ut, samt tio veckor handledd praktik. Resten av det jag fått lära mig är samma sak som varje civilingenjör gått igenom med ungefär ett år av algebra, analys osv.