Vad gör rektorerna?

Skolinspektionen riktar hård kritik mot landets skolledare som inte verkar sköta det pedagogiska ledarskapet. Anekdotiskt verkar skolledarna digna under sin arbetsbörda och måste prioritera bort det som inte är akut, däribland att hålla koll på undervisning och pedagogik. Det är därför värt att notera att det i dagsläget finns 8500 skolledare i den svenska grundskolan. År 1994 var antalet 3700. Så varför hinner rektorerna inte med?

Comments

  1. Jonas Ström says:

    Hej Jonas Vlachos,

    Sorry om jag lämnar ämnet men kom och tänka på ett inlägg du gjorde för mer än två år sedan angående spekulation i matråvaror under rubriken ”Mer spekulation, tack! (https://ekonomistas.se/2008/08/19/mer-spekulation-tack-2/).

    Efter den stora pristoppen för matråvaror under 2008 föll allt tillbaks men nu är priserna generellt på väg upp starkt igen. FAO kom för ett tag sen med en ny rapport där de uttryckligen säger att priserna pressade uppåt i en spekulativ bubbla (http://www.srfood.org/images/stories/pdf/otherdocuments/20102309_briefing_note_02_en_ok.pdf).

    Man räknar med att antalet människor som lever i extrem fattigdom ökade med upp till 150 miljoner pga detta. Vill du fortfarande ha mer spekulation i matråvaror?

    mvh

    Jonas Ström

  2. Thomas Wihlborg says:

    Hur mäts rektorerna?
    Dvs vilket resultat måste de klara för att inte få sparken?
    Det pedagogiska eller det ekonomiska?

    Med kommunaliseringen är fokus helt på budget.

    Självklart presterar våra skolor uselt!

    Staten som huvudman är en mycket viktig reform!

  3. Ett skäl till rektorsinflationen är att deT tidigare fanns en rektor per skola med en eller flera studierektorer vid sin sida. De sistnämnda har blivit färre, samtidigt som rektorerna har blivit fler.

    Så det är inte säkert att bara för att rektorerna har blivit fler har antalet personer som har de arbetsuppgifter som en rektor har i dag blivit fler.

  4. JFE och Thomas: Detta är samtliga skolledare, rektorer och biträdande rektorer. Skolverket redovisar i kategorierna ”skolledare” som ökat från 2700 till 5800 och ”övriga skolledare” som ökat från 1000 till 2700.

  5. markus says:

    Ska jag svar för min rektor så är svaret: Hon sitter i möten.

    I kommunen där jag arbetar har antalet rektorer ökat sedan tidigt nittiotal då rektorerna fått ansvar för alla förskolor.

    Det är en utökning av deras ansvarsområde med cirka 80% räknat i personer att arbetsleda.

    Jag har ingen aning om det kan vara en del av förklaringen på nationell nivå, men i här är det helt klart så. Om sedan kommunen redovisar alla de kallar för rektor som skolledare till skolverket vet jag inte. De flesta rektorer har både ansvar för förskola och skola (inte gymnasierektorerna) men det finns i alla fall en person i kommunen som tituleras rektor trots att hon bara chefar över förskolor.

    I kommunen på grund- och förskolan är en rektor i snitt chef och enda arbetsledare för 43 personer (2009) och det finns inga studierektorer eller annan ledningspersonal utöver rektorerna. Bara löne- och medarbetarsamtalen klockar in på mer än två normalarbetsveckor varje år.

    Om jag tycker att jag som lärare ägnar orimligt med tid åt olika kvalitetsäkringssystem (varav inget fokuserar på undervisningens kvalitet) så verkar det gälla åtminstone tredubbelt för rektorn på skolan där jag arbetar.

  6. Marcus R says:

    Gör skolorna idag en större andel av arbetet som tidigare sköttes av skolverket och/eller andra myndigheter?

    • Jag skulle tro att kontakterna med kommunen tar mer tid än vad kontakterna med myndigheterna tog tidigare. Men jag vet inte vad det beror på och frågan i inlägget var inte retorisk. Det är dock anmärkningsvärt att se en så dramatisk ökning av antalet skolledare samtidigt som de inte har vare sig fler lärare eller elever att ta ansvar för. Låter som om de organisatoriska problemen – eventuellt skapade av kommunaliseringen – är enorma.

  7. Anders says:

    Hur är det med andelen anställda icke-lärare per elev nu mot 1994?
    Har arbetsuppgifterna ifrån några personer som tidigare inte redovisades under skolledare nu överförts till rektorerna?
    Det kan vara allt ifrån sekreterare till kuratorer. Om det inte längre finns någon annan som kan utföra dessa arbetsuppgifter så är ju faran att det hamnar på rektorn, eller någon annan skolledare.

  8. Vill påpeka att detta är min högst subjektiva iakttagelse av en rektor i min närhet. Hon började som rektor för ca 15-20 år sen på en liten ort någonstans i Sverige. Jag upplever att hennes arbetsbörda blivit tyngre med åren främst kanske främst p.g.a. dessa orsaker:

    1. Skolan skall idag fostra våra blivande samhällsmedborgare i allt större utsträckning. De senaste 10-15 åren verkar det som det inte finns nån hejd på vad skolan skall göra. På en liten ort blir man både lagen och socialtjänstens förlängda arm. Gör man fel blir man kritiserad och gör man inget blir man kritiserad. Vilket leder mig till nästa punkt.

    2. Mycket tid går att att diskutera med upprörda föräldrar om beslut som tagits gällande deras barn på grunder som kanske ligger helt utom deras kontroll, oftast ekonomiska.

    3. Arbetsledning och administration har ökat och de extratjänster som fanns tidigare för att hantera detta har dragits in.

    4. Elevunderlaget minskar vilket betyder mer centralisering och besparingar.

    • Ville bara tillägga efter att ha läst skolledaren att arbetstiden snittar mer som regel än undantag 60 timmar i veckan och övertid är denna rektor förbjuden att ta ut i lön. Återstår då ledighet, men när ska kaptenen ta ledigt om han/hon ständigt behövs på bryggan?

  9. markus says:

    Efter att ha kollat lite snabbt med några närliggande kommuner verkar samma fenomen som i min hemkommun finnas även där.

    När daghemmet blev förskola och slutade sortera under socialnämnden och istället hamnade under skolnämnden blev rektorerna chefer även för förskolorna. Processen verkar ha skett gradvis under de senaste två decennierna. Särskilda förskolechefer finns inte i dessa kommuner. (mindre kommuner i glesbygd)

    Jag vet dock inte om även dessa kommuner ökat antalet rektorer och hur det ser ut med rapporteringen till skolverket för de kunde de tjänstemän jag talade med inte svara på.

    Kanske är det ett nationellt fenomen och kan då bidra till att förklara de ökande antalet skolledare i skolverkets statistik.

  10. markus says:

    Nej, precis.

    Men frågan blir ju då hur kommunerna rapporterar. På de fyra skolor jag känner till bäst (högstadieskolorna) har man på samtliga dubbla rektorer mot en per skola för 15 år sen när de inte hade förskoleansvaret. Av dessa rektorer är det 6 som har ansvar för både skola och förskola, en som bara har förskola och en som bara har skola. Hur skulle du som kommuntjänsteman rapportera in det till skolverket?

    Det specificeras inte någonstans på förvaltningsnivå hur dessa tjänster fördelas mellan skola och förskola annat än i den ekonomiska redovisningen. Vilken rektor som gör vad bestämmer rektorsparet på varje skola, inte förvaltningschefen.

    Jag kan tänka mig kommunen rapporterar dessa 8 på åtminstone tre olika sätt. Som 4,68 skolledare, om man kollar på vad det ekonomiska tjänsteunderlaget är, som 7 skolledare om de räknar antalet personer som i verkligheten är skolledare och som 8 personer om de helt enkelt rapporterar in antalet personer som tituleras rektor och som är anställda för att sköta skolledning.

    För femton år sen var det klart vad som gällde. De var fyra rektorer, fyra skolledare helt enkelt.

    • Det verkar alltså som om skolledarstatistiken är ännu mer förvirrande än lärarstatistiken. Själv brottas jag med att förstå hur vi kan ha 8,3 lärare per 100 elever samtdigt som klasserna verkar bestå av 25-30 elever. Det finns alltså drygt två lärare på klass vilket inte verkar optimalt.

      • Det där är ju mycket intressant. I mitt hemlän ligger klasstorleken oftast mellan 20-25 (snarare än 25-30), men jag har också funderat hur detta går ihop med den rapporterade statistiken kring lärare per 100 elever (som ligger i nivå med riket i helhet).

        Har du ställt frågan till Skolverket eller andra myndigheter hur det här kan förklaras? På en närstående skola där det är vanligt med 2 lärare per klass(men stora klasser) verkar svaret vara lokalbrist (ovilja att utöka lokalytan).

      • Jag håller själv på att försöka reda ut detta men det är inte enkelt.

      • markus says:

        Jag undervisar ungefär 17 timmar varje vecka. Eleverna jag har går i åttan och har ungefär 23 undervisningstimmar varje vecka.

        Där finns en del av förklaringen, som dock är omvänd i framförallt ettan när eleverna snarare ligger kring femton undervisningstimmar i veckan.

        Nästa del är vilka undervisningsgrupper eleverna verkligen undervisas i, till skillnad från vilken klass de går i.

        Av mina åtta undervisningstimmar i no har jag två i halvklass, för att kunna göra laborationer. I matten har vi så kallat tre-gruppssystem, där tre lärare undervisar två klasser fördelat på tre klassrum. Alltså i snitt två tredjedels klass, fördelat ungefär på en hel klass i den duktigaste gruppen, två tredjedels klass i mellangruppen och en tredjedels klass i den minst duktiga gruppen.

        Även engelskan har tre-gruppssystem. Hemkunskapen, musiken, bilden och slöjden undervisas permanent i halvklass. Svenskan har liksom no:n en mindre del av undervisningen i halvklass. I moderna språk beror undervisningsgruppernas storlek på elevernas val. Enda ämnena som på min nuvarande skola helt konsekvent undervisas i helklass är so-ämnena och idrotten.

Lämna ett svar till markus Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s