Borg och Östros i Ekonomisk Debatt

De som ännu tvekar inför valet kanske kan få vägledning av finansministerkandidaternas förmåga att analysera arbetsmarknaden i Ekonomisk Debatt, de svenska nationalekonomernas traditionella forum för spridning av forskningsresultat till en lite bredare läsekrets. En tid före valet 2006 presenterade Anders Borg den analys som ligger bakom de jobbskatteavdrag som införts under den gångna mandatperioden. I det senaste numret av Ekonomisk Debatt har Thomas Östros kontrat med socialdemokraternas analys av sysselsättningspolitiken.

En kort, och kanske orättvis, sammanfattning av dessa texter är att Borg menar att ”full sysselsättning” ska uppnås genom att stärka incitamenten för låginkomsttagare att arbeta medan Östros menar att de som nu inte anställs till rådande löner antingen ska subventioneras eller göras mer produktiva (t ex genom utbildning, effektivare integrationspolitik eller bättre barnpassningsmöjligheter) så att en sammanpressad inkomstspridning kan bibehållas. För dem som finner Borgs och Östros skrifter allt för politiskt färgade rekommenderar jag i stället läsning av Assar Lindbecks översikt av ekonomernas försök att analysera hur finansministrar beter sig i praktiken, även denna publicerad i senaste numret av Ekonomisk Debatt.

Comments

  1. Björn says:

    Intressant att se deras respektive papper och jämföra! Där Borg har skift i kurvorna (som hämtade direkt från skolboken i NEK) har Östros ett mer empiriskt anslag. Samtidigt för Östros ett resonemang som baseras i empiri, medan Borg har mer av teoretiska motiv bakom politikens utformning.

  2. David Westlund says:

    Mina kunskaper i ekonomi är begränsade, vilket gör att jag har svårt att tolka delar av texterna. Men jag gör ett försök ändå.

    I Borgs artikel nämns att skattesänkningarna utgör en belastning av de offentliga finanserna med 50 miljarder kronor (s 34). Samtidigt uppskattas antalet skapade jobb vara 200 000 (s 39), och då anser sig Borg ändå vara försiktig. Detta ger en kostnad per jobb på 250 000.

    I http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3302&dok_id=GX04RRS15 nämns som kostnad för jobbskatteavdraget drygt 70 miljarder. Regeringen uppger samtidigt att sysselsättningen förväntas öka med 80 000 personer till följd av avdraget. Det är en kostnad på lite knappt 1 miljon per jobb.

    I sin artikel uppger Borg (s 40, under tabellen) om jag förstår allt rätt att en miljon i ökad offentlig konsumtion beräknas ge upphov till cirka 3 sysselsatta, alltså en kostnad på (ungefär) 333 000 per jobb.

    Har jag missat något?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s