Inte många dagar av lamslagen flygtrafik hann gå innan röster höjdes för statligt stöd till de flygbolag som drabbats av det isländska vulkanutbrottet. Det är svårt att förstå dessa krav.
En grundläggande invändning är att privata företag med likviditetsproblem men som är i grunden solventa bör återfinansiera sig hos sina ägare (som betalar in mer pengar) eller banker (som lånar ut pengar). Den offentliga sfären, och därmed ytterst skattebetalarna, kan knappast avkrävas någon sådan återfinansieringsroll för den privata vinstdrivande industrin (förutom i de fall staten självt är ägare).
Men kanske om det råder brist på kapital hos ägare eller banker skulle man eventuellt kunna motivera en tempoär statlig aktion. Är detta fallet? Absolut inte. Det finns gott om starka kapitalägare i både väst och öst. Och bankerna i västvärlden åtnjuter just nu extremt billiga upplåningsmöjligheter hos centralbankerna, så de har definitivt möjligheter att ge krediter till företag som är kreditvärdiga på sikt. Faktum är att detta ju är själva urtypen för en relation mellan banken och dess kunder; när kunden råkar i tillfällig penganöd kan banken med sitt längre tidsperpsektiv gå in och överbrygga problemen.
Någon menar kanske att vi just nu upplever en naturkatastrof (vulkanaska som sprids) och att detta motiverar att skattebetalarnas pengar ska ges ut till industrin. Men inte heller det är en hållbar ståndpunk. Varenda bonde har sedan urminnes tider varit tvungen att försäkra sig mot såväl förutsedda som oförutsedda naturproblem. Till och med jordbävningar och andra stora katastrofer finns det försäkringar för. Om flygbolagen saknar adekvat försäkringsskydd mot naturkatastrofer bör den snarare rannsaka sig själv för sin dåliga framförhållning än att begära statligt stöd.
Sammantaget är det svårt att se hållbara skäl till varför den offentliga sfären ska agera bank, eller mecenat, åt illikvida (och förmodligen underförsäkrade) privata företag vilka lika gärna kan söka finansiellt stöd i den privata sektorn — om de förtjänar det. Hoppas nu bara att infrastrukturminister Åsa Torstensson (C) också inser detta.
Ekonomistas 
/Like
Det enda giltiga, och det är väl iofs ett synnerligen starkt skäl, för statlig subvention är att staten faktiskt förbjöd (om jag uppfattat situationen korrekt) flygbolagen att bedriva verksamhet.
Ok om staten rekommenderat dem att låta bli att flyga varpå varje flygbolag själva kunde värderat riskerna – då skulle givetvis inga krav kunna ställas (jämför med hur väderprognoser kan fungera) men när staten förbjuder företag att bedriva verksamhet är svaret inte självklart.
Jag håller helt med och vill gärna bidra med ett argument till.
Varför ska ALLA skattebetalare finansiera kostnaderna som flygbolagen drabbas av pga. askmolnet när det finns ett utmärkt sätt att få den som använder flyget mest att betala mest? Det sättet är helt enkelt att inte ge pengar till flygbolagen och låta dem höja sina biljettpriser för att täcka de extra utgifterna.
Jag flyger flera gånger per månad med jobbet men skulle tycka att det kändes konstigt att folk som avstår från att flyga, av ekonomiska eller ideologiska skäl, skulle via skatten finansiera en del av min biljett.
Det viktiga är bara att vi nu använder EU till att säkerställa att alla länder tänker likadant. För det kommer endast att funka om det blir samma strikta behandling för alla flygbolag. Det finns EU-lagar mot sådan särbehandling så det ska inte vara svårt. Jag tänker på samma lag som användes den gången Borgs hindrades att sänka momsen på tjänster eftersom det skulle snedvrida konkurrensen…
Det borde ju snarast vara ett bra tillfälle att slå ut företag i denna bransch. Ägandet i flyget har fortfarande en nationell, känslomässig koppling. Däremot går det ju finfint att ordna allianser (Star Alliance, exempelvis) men steget till fusioner är tydligen för stort.
Lg har möjligen en poäng men även detta borde flygbolagen kunna förutse. Möjligen kan man hävda att sannolikheten är omöjlig att beräkna då detta inträffar så extremt sällan. Man jag tror försäkringsbolag kan sådant.
Händelsen belyser något annat tycker jag, nämligen att säkerheten inom flyget är för hög. Varför skall det vara säkrare att flyga än att ta taxi ut till flygplatsen? Alla kontroller som görs kostar pengar. Själv skulle jag gärna slippa säkerhetskontrollerna mot tidsvinst och lägre biljettpris. Det går som bekant att spränga även tåg om man är på det humöret. Om man skulle införa motsvarande kontroller på tåget och höja priset skulle det knappast accepteras.
Håller med dig Daniel.
Har en kommentar angående Christoffers resonemang kring flygsäkerhet. Kan inte den relativt höga säkerheten motiveras med att förtroendet för, och i förlängningen efterfrågan på flyg är beroende av att nästan inga eller extremt få olyckor inträffar. Tänker på den mediedramaturgi som skapas vid olyckor. Sen tror jag en annan faktor för vår upplevda rädsla är hur ofta en krasch får dödlig utgång(oavsett hur sällan det nu sker).
Även om tex ett bolag skulle marknadsföra sig som lite billigare men med 0,00001 procents större chans för krasch så får det(vid en krasch) mycket stora negativa externa effekter för resten av flygbolagen.
vad är det egentligen för bolag som inte ens klarar 7 dagar utan inkomster innan de börjar inflika saker som “vi måste betala ut löner” när de drar sobstories för TV reportrarna ?
Jag trodde i min enfald att bolagen var lite mer välmående.
Vilka bolag har försäkringar och varför har de andra inte försäkrat sig ?
Det vore sunt för flygbolagen ( nu generaliserar jag medvetet ) att bygga en buffert innan de beslutar att fortsätta bedriva denna typ av verksamhet.
Tyvärr lärde sig tusentals skogsägare att staten går in och betalar när man av kostnadsskäl undlåtit att försäkra sina egendomar , stormen gudrun, flygbranschen verkar ha lärt sig av detta.
“Försäkra skogen!?!? ! Nejnej vad tror du det kostar utslaget på 30 år ? “
Staten är väl ägare i SAS?
Delägare i SAS ja , men SAS är ett av de bolag som gnällt minst, de har förvisso uppmärksammats som alla andra bolag genom flygbranschens samarbetsorganisation IATA.
Men det är ju andra bolag som värnat om medmänsklighet , “för bolagens skull” som de uttryckt det och sagt saker som att de måste betala ut löner och att det är den största krisen sedan 9/11 osv.
Lärde de sig inte då ? varför ingen egen buffert ? Om vi använder skattepengar till privata bolag so tycker sig ha mer utgifter än deras inkomster – skall vi då ta bort ordet konkurs ur ordlistan ? Vilka bolag skall räknas in och vart skall gränsen dras ? Bonusfrågan och aktieutdelningarna blir också intressanta då bolag som erhåller miljarder i skattepengar kan skjutsa ut samma miljarder till aktieägarna – kanske kan det då kallas “folkaktie” ? 🙂
Jacob jag tror säkert du kan en poäng. Dock undrar jag om någon räknat på samhällsvinsten av att avskaffa en del av säkerhetsmekanismerna. Bara en kvarts fördröjning vid varje affärsresa borde aggregerat kosta samhället en hel del. Även utan metalldetektor är troligen flygresan säkrare än buss- eller bilresan till flygplatsen. Är det rimligt?
Bussolyckor och färjeolyckor är också dramatiska. Tid och pengar borde läggas där istället så att olycksstatistiken väger mer jämnt. Som du märker är det en del som faktiskt är beredda att ge sig upp även i vulkanaska. Man skulle kunna stänga av Östersjön också när det är dåligt väder, men det gör man inte. Folk får ge sig ut på egen risk. Troligen tar myndigheterna i nu för att slippa bashing om det trillar ner ett plan.
Håller med dig Christoffer, det torde troligtvis vara framför allt affärsresenärer som reser korta resor ofta som skulle efterfråga högriskalternativet. Dessa har också en högre alternativkostnad för tidsfördröjningen så vinsten skulle nog vara hög. Tror dock fortfarande att “dödligt utfalls2-effekten är ganska stor. Jag tror folk är beredda att ta en större risk om många av olyckorna inte har dödligt utfall, ett slags falsk trygghet.
Marcus: Kan det inte vara så att marknaden straffar bolag som försäkrar och således måste ta ut ett högre pris genom att resenärer inte väljer bolaget? Detta kan ju bero på att konsumenten inte har full information(om vikten av försäkring) eller att man helt enkelt vill ta risken.
Man skulle kunna ha en “express business class”där man låter taxin köra ut på plattan, slänger in det minimala bagaget, kollar biljett och pass och går in i planet.
Det vore intressant att se hur försäkringsbolag och fack skulle reagera på detta – hur högre blir riskpremier och risktillägg för besättning?
Samtidigt blir ju risken lite mindre för övrigt flyg – eventuella terrorister lär föredra att ge sig på flyg utan säkerhetskontroll.
Först och främst borde väl den långsiktiga samhällsvinsten finnas i att avskaffa flyget pga dess miljöexternaliteter. Det verkar ju gå utmärkt för de flesta att ha möten på andra sätt än att ses rent fysiskt.
Sen har ju en flygolycka fler som skadas än bara resenärerna
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/flygplan-kraschade-i-stockholm_1538381.svd
branchen, lokalägare, försäkringsbolag, individer på marken, miljö
Att olyckor drabbar tredje man är knappast unikt för flyg, hur vanligt är det med singelolyckor inom tåg och vägtrafik relativt olyckor med flera inblandade (inkl tex mötesolyckor med bilar – den mötande bilen är ju oskyldig till att den andra föraren kom över på fel sida av vägen)?
English version at The Swedish Wire.
http://www.swedishwire.com/opinion/3975-the-government-should-not-bankroll-airlines
Av rent tekniska skäl kan inte staten agera bank. Banker tar som bekant gärna hand om vinsterna och överlåter förlusterna till staten. Så det skulle bli ren rundgång om staten agerade bank. Nu försöker ju Grekland att vända på förhållandet, där har staten tagit vinsterna och försöker nu skjuta förlusterna till bankerna. Ska bli kul att se hur det går.