Dagens Nyheter har låtit översätta en text av David Brooks som tidigare publicerats i New York Times. Originaltextens avslutning, “at the end of Act V, economics will be realistic, but it will be an art, not a science”, har i den svenska översättningen formulerats som
I slutet av akt V blir nationalekonomin realistisk, men den kommer att höra hemma i humaniora, inte bland de exakta vetenskaperna.
Nationalekonomi är förstås ingen exakt vetenskap. Men nationalekonomi är och ska vara en samhällsvetenskap, inte humaniora.
Antagligen refererar Brooks till John Neville Keynes treenighet med “positive economics”, “normative economics” samt “art of economics. Men översättaren har fått resonemanget helt om bakfoten, något som tyvärr är vanligt i översättningar inom nationalekonomi (som inte fackgranskats).
Hej!
Skyll inte på översättaren! Brooks skriver ju faktiskt om ekonomins inordning bland historia, filosofi, psykologi och litteraturvetenskap. Psykologins platsar inte bland humaniora, men översättaren hade knappast något alternativ.
Jag tycker det låter som att du och Brooks har en genuin meningsskiljaktighet!
Vänliga hälsningar, G Nilsonne
Nilsonne
Visserligen vet jag att psykologi inte brukar placeras bland humaniora, men sanningshalten skulle antyda en gemensamhet med filosofi eller teologi…
Om nationalekonomin kommer att landa i samhällsvetenskaperna eller i humaniora beror på, skulle jag vilja säga, hur mycket hänsyn man till människors verkliga ageranden. Fortsätter den att utgå från en människa som inte finns då blir den inte bara humaniora, utan dålig humaniora. Börjar den ta verkliga människors beteenden med i beräkningarna blir den en samhällsvetenskap.
Det borde den varit hela tiden förresten.
Intressant artikel:
http://www.counterpunch.org/whitney04152010.html
Det är ju bara att se på till exempel Vlachos inlägg om skolpolitiken så förstår man att nationalekonomi är en samhällsvetenskap.
Samtdigt som min lärare (doktorand) IDAG på mitt seminarium i Empirisk Metod på SU sa att statistik (vetenskap?) pekar på att invandrare inte diskrimineras i sverige.
Jag försöker hitta något slags bärande argument i artikeln men hittar inget. Det är en ovanligt svepande kritik mot nationalekonomi.
Det som artikeln tillför är möjligen tanken att humaniora (”arts”) kan lära oss något som samhällsvetenskap inte kan. De båda gick ju skilda vägar för ungefär hundra år sedan. Artikeln definierar inte skillnaden dem emellan. Men eftersom du Martin tar så tydligt ställning för att nationalekonomi bör vara en samhällsvetenskap och inte humaniora, kan inte du utveckla ditt argument för detta samt berätta vad skillnaden mellan samhällsvetenskap och humaniora består av, från ditt perspektiv?
Enligt mig består skillnaden mellan samhällsvetenskap och humaniora främst i vilka ämnen och frågeställningar som analyseras, inte vilka metoder som används.
Nationalekonomi kan säkert lära av andra discipliner, men ämnet skulle inte bli en naturvetenskap om våra metoder blev mer lika de som används inom fysiken. Och nationalekonomi skulle förbli en samhällsvetenskap även om våra metoder skulle bli mer lika de som används i litteraturvetenskapen eller arkeologin.
Är inte arkeologi en samhällsvetenskap?
I Nationalencyklopedin kan man läsa att “I svenskt språkbruk avser humaniora numera ämnena vid universitetens humanistiska fakulteter: bl.a. språk, historia, de estetiska vetenskaperna och filosofi.” Visserligen är arkeologi inte med i denna lista, men rimligen hör ämnet hemma i samma fakultet som historia.
Om samhällsvetenskap skriver NE för övrigt “vetenskap som studerar samhället ur olika synvinklar ⟨övergripande beteckning⟩: till ~erna räknas nationalekonomi, statskunskap, sociologi och statistik”.
Arkeologi är ett exempel på ett ämne som har beröringspunkter med både humaniora (historia), samhällsvetenskap (antropologi) och naturvetenskap ( dateringsmetoder).
Läs t.ex professorn i laborativ arkeologi Kerstin Lidéns uppsats i Tvärsnitt nr. 4 2006:
Naturvetenskapen behöver humaniora
“Min egen forskningsinriktning är laborativ arkeologi, det vill säga arkeologi med ett starkt inslag av naturvetenskapliga metoder. Gör det mig till humanist eller till naturvetare? Och på vilket sätt är humaniora bra för naturvetenskapen? Om vi ska föra diskussionen utifrån den traditionella uppdelningen mellan naturvetenskap och humaniora, så är ämnet arkeologi en bra utgångspunkt.”
Poängen är nog att även nationalekonomi har beröringspunkter med de andra vetenskaperna.
Visst är den vetenskapliga specialiseringen nödvändig, men beröringspunkterna visar att denna specialisering inte är absolut.
Naturligtvis är nationalekonomi en samhällsvetenskap. Med “samhälle” menar vi väl en stor samling individer som genom institutionella arrangemang får sitt beteende koordinerat i riktning mot att det förväntat, långsiktigt blir bättre för alla. I varje fall i den meningen att egoism inte dominerar och det inte blir allas krig mot alla. Marknadsmekanismen är ett sådant institutionellt arrangemang, och det studerar vi nationalekonomer. Någorlunda demokratiska politiska system ett annat, och det är vi nationalekonomer rätt bra på. Rättssystemet som påverkar folks agerande genom hot om straff eller att behöva betala skadestånd ett tredje, hyfsat studerat av nationalekonomer. Den naturvetenskap som ligger oss nationalekonomer närmast är givetvis biologin, särskilt allt som vetter mot sociobiology.
Vad gäller bubblorna och vad som händer när sådana blir för stora, så behöver man inte vara nationalekonom för att förutsäga det.
Jag förutsåg den svenska fastighetskraschen omkring 1990, trots att jag inte kunde ett dugg om nationalekonomi vid den tiden. Det krävdes bara lite sunt förnuft för att förstå vad som var på väg.
Om nationalekonomer menar att de är lika vetenskapliga som geologer för att dessa inte kunde förutsäga vulkanutbrottet på Island, eller inte kan förutsäga jordbävningar, då gör man det som nationalekonom lätt för sig.
Det värsta med nationalekonomin är ju nämligen inte att det finns enskildheter som den inte kan förutsäga, utan att den inte kan förutsäga något alls och att den består av ren och skär ideologi!
Att hålla på och jämföra en samhällsvetenskap som nationalekonomi med naturvetenskaper är ju rätt märkligt. Ska ni jämföra nationalekonomi med något så bör det ju vara med andra samhällsvetenskaper!
Roas av mina snarstuckna kolleger. Klart nationalekonomi är konst och inte vetenskap!
The only purpose of economics is to explain why what was not foreseen was inevitable.