Paralleller till nittiotalskrisen

Jag skriver i dagens Fokus (nej, jag har inte valt rubrik…) om sysselsättningsutvecklingen under nittiotalskrisen, och vad vi kan vänta oss under den kommande lågkonjunkturen. Sammanfattningsvis skriver jag att det finns anledning att se ljusare på utvecklingen i den offentliga sektorn nu än under nittiotalskrisen. Visserligen finns en risk att kommuner och landsting tvingas till besparingar när skatteintäkterna faller (se mitt tidigare inlägg och figur nedan), men eftersom statens finanser är goda kan och bör statsbidragen till kommunerna höjas tillfälligt om deras budgetar blir ansträngda.

Utsikterna för näringslivet är dystrare. Återhämtningen efter förra krisen inleddes i verkstadsindustrin efter att kronan släppts fri i november 1992. Även nu gynnas exportindustrin av att kronan försvagas, men till skillnad från förra krisen är konjunkturläget i omvärlden så svagt att exportefterfrågan ändå lär bli låg. Förhoppningsvis kan vi undvika ett lika dramatiskt sysselsättningsfall som i förra krisen, men jag är rädd att nedgången nu blir mer utdragen.

Figurerna nedan sammanfattar utvecklingen i vissa branscher under och efter förra krisen. Ökningen av studentantalet under senare hälften av nittiotalet förklaras huvudsakligen av politiska beslut och expansionen av lokala högskolor. Men ökningen under själva krisen var främst ett konjunkturfenomen som gissningsvis upprepas nu. Den som någon gång har varit inblandad i antagningen av studenter till doktorandprogrammet i ekonomi (speciellt finansiell ekonomi) kan nog se vissa ljuspunkter i en svag konjunkturutveckling. Kvaliteten på de sökande brukar förbättras avsevärt.
SCB, AKU
SCB, AKU

Relaterad debatt: I Dagens Nyheter förespråkade Assar Lindbeck här om dagen stora satsningar på kommuner och landsting. Han menar att vi inte bara bör se till att kommuner och landsting slipper skära ner, utan att de som en stimulansåtgärd till och med bör expandera sin verksamhet. Det tycker jag är att gå för långt, åtminstone om man inte har planer på att expandera den offentliga sektorn på lång sikt (finansministern verkar inte heller pigg på sådana satsningar). John Hasslers resonemang i Affärsvärlden igår är nog mer i linje med mina tankar.

I det just presenterade stimulanspaketet satsas främst på åtgärder för arbetslösa och byggsektorn. Båda inriktningarna  är rimliga, men jag hade gärna även sett åtminstone ett tydligare uttalande om att kommuner och landsting inte behöver strama åt.