Erbjuder universiteteten utbildningar som samhället vill ha? Knappast i fallet ekonomer. Den traditionella utbildningen av nationalekonomer och företagsekonomer har nu fått konkurrens av nya typer av ekonomer (listas nedan) som antingen utbildats av privata företag eller som skapats av näringsliv eller myndigheter för att svara mot samhällets efterfrågan.

Paradoxalt nog kan denna utveckling visa sig bli positiv för landets hårt sargade nek-institutioner där vikande studentunderlag i hög grad beror på oklarhet om vilka jobb en nationalekonom egentligen kan få. Bakom flera av de nya ekonomtyperna döljer sig faktiskt en nationalekonom.

Högskoleutbildade: Nationalekonom, Företagsekonom.
Bubblare: Finansiell ekonom, Industriell ekonom.

Efter (vidare-)utbildning inom privat utbildningssektor: Marknadsekonom (säljare+, marknadsförare),  Affärsekonom (dito), Handelsekonom (ekonomiassistent).

Spridda ekonomtyper i näringslivet och på andra håll: Privatekonom (makroinriktad bankekonom), Välfärdsekonom (bankekonom med samhällsekonomifokus), Socialekonom (ekonom som gör välfärdsanalyser), Samhällsekonom (de breda analyserna), Finansekonom (finansmarknadsanpassad), Produktionsekonom (någon typ av controller), Teknikekonom (??), Skolekonom (mer än bara skolbudget).