I en serie inlägg går Ekonomistas igenom Sveriges ekonomiska kulturkanon som presenterades i regeringens kanonutredning. Näringsfrihetsreformen 1864, ekonomikanons fjärde verk, lade tillsammans med andra liberala lagändringar grunden för Sveriges entreprenörskap, industrialisering och välstånd.
Vårt ekonomiska kulturarv är en del i kulturkanon (SOU 2025:92), vilket beskrevs i ett tidigare inlägg. Tio verk som fångar in vår samhällsekonomi och dess historiska sammanhang. Verken är dokument, urkunder eller platser att besöka som representerar bredare företeelser och utgör fönster för vidare utforskning.
Ekonomikanons fjärde verk kretsar kring liberala ekonomiska reformer under 1800-talets som gav Sverige en modern och äganderättsskyddad ekonomisk bas. Till dessa hör frihandelsreformer, en ny aktiebolagslag, och i synnerhet näringsfrihetsreformen 1864 som avskaffade skråväsendet och gav myndiga personer oavsett kön eller bostadsort rätt att starta näringsverksamhet.
Utredningens motivering
Grunden för Sveriges moderna ekonomi vilar på de frihetliga reformer som genomfördes under 1800-talet. Näringsfrihetsförordningen från 1864 utgjorde en historisk vändpunkt. Genom att avskaffa de sista resterna av skråväsendet och ge både män och kvinnor rätt att bedriva handel och företagande, öppnades dörren till en ny tid av entreprenörskap, tillväxt och social rörlighet.
Vid denna tid anslöt sig Sverige även till det växande europeiska frihandelssystemet, där tullsänkningar banade väg för ökad internationell handel. Tillsammans med representationsreformen samma år och övergången till guldmyntfot 1873, lades den ekonomiska och politiska grund som möjliggjorde industrialisering och global integration.
Insikter om att öppna marknader och säkrad äganderätt inte bara gynnade tillväxt, utan också minskade privilegiesamhällets makt låg bakom dessa förändringar. Reformvågen, som förberetts av liberala tänkare som Anders Chydenius och leddes av reformpolitiker som Johan August Gripenstedt, innebar att gamla maktstrukturer ersattes av lagar som garanterade individens rätt att verka fritt på marknaden.
Näringsfrihet och frihandel blev därmed centrala beståndsdelar i den svenska utvecklingsmodellen, med ekonomisk öppenhet som drivkraft för både välstånd och social förändring. Än idag utgör dessa principer ett fundament för Sveriges roll som handelsnation och innovationsdriven ekonomi.
Några reflektioner
Lagar, regler, sociala normer — alla tillhör de samhällsstrukturer som inom forskningen kallas samhällsinstitutioner. De ekonomiska institutionernas betydelse för välstånd och utveckling har belysts i decennier av ekonomisk-historisk och nationalekonomisk forskning. Ekonomipristagarna Douglass North (1993) och Acemoglu, Johnson, Robinson (2024) är några av de mest framstående företrädarna för denna forskning.
I Sverige omvandlades det ekonomiskt-politiska institutionella ramverket under mitten av 1800-talet. Det medeltida agrarsamhället, med kungamakt, aristokrati och ofria bönder och arbetare, kändes alltmer förlegat i en tid då handel och teknologisk utveckling skapade välstånd och nytänkande.
Med inspiration av andra europeiska länder genomfördes i Sverige ett flertal viktiga ekonomiska liberaliseringar. Bland de viktigaste var folkskolestadgan 1842, skråväsendets upplösning 1846), aktiebolagslagen 1848, ogifta kvinnors myndighet 1858, näringsförordningen 1864, frihandelssystemet 1865, representationsreformen och adelns minskade makt 1865. Dessa reformer anses ha haft stor betydelse för Sveriges utveckling och särskilt för industrialiseringen. Näringsfrihetsförordningen 1864 sticker ut som en av de allra viktigaste bland dessa reformer och därför har den fått stå som representant i kulturkanons verkslista.
För den som läser andra delar av kulturkanon blir övelappningarna mellan kulturkanons olika kategorier särskilt tydlig här. Exempelvis innehåller kategorin Lag och rätt, dvs vårt rättsliga kulturarv, bland annat det konstitutionella ramverket i regeringsformen 1809, vilket är ett annat exempel på en institutionell reform som påverkade både politik och ekonomi. Listan över Offentlighet innehåller rikskanslern Axel Oxenstiernas viktiga statsbildningsreformer från mitten av 1600-talet, vilka gav oss ämbetsverk, hovrätterna och en ny struktur för statsförvaltningen.
Ekonomistas 
Lämna en kommentar